Carl-Fredrik Palmstierna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Carl-Fredrik Palmstierna
Född22 februari 1903[1]
StockholmSverige
Död24 oktober 1993 (90 år)
BegravdGalärvarvskyrkogården[2]
kartor
MedborgarskapSvenskt[3]
Utbildad vidUppsala universitet Blue pencil.svg
SysselsättningHistoriker, kulturhistoria
BefattningSekreterare
FöräldrarErik Palmstierna
Ebba Margareta Carlheim-Gyllensköld
Redigera Wikidata
Carl-Fredrik Palmstiernas gravvård på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.

Bo Carl-Fredrik Kule Palmstierna, född 22 februari 1903 i Stockholm, död 24 oktober 1993, var en svensk friherre, historiker, kulturhistoriker och hovman. Han var den siste som bar titeln kunglig handsekreterare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl-Fredrik Palmstierna var son till utrikesministern Erik Palmstierna och Ebba Carlheim-Gyllenskiöld. Han studerade vid Uppsala universitet, blev fil.kand. 1926, vid Stockholms högskola, blev fil. lic. 1930 och fil. dr i historia 1932, samt vid London School of Economics. Hans gradualavhandling[4] behandlade Sverige, Ryssland och England 1833–1855. 1938 blev han förste amanuens vid Riksarkivet.

Under andra världskriget deltog Palmstierna i den svenska frivilligkåren i Finland. Tillsammans med Alma Söderhjelm gav han 1944 ut en biografi över Oscar I. Nästa utgivningsprojekt rörde den egna familjen och systern Margareta de Seynes, född Palmstierna, som var född 1905 i Stockholm men bosatt i Frankrike efter sitt giftermål med den franske aristokraten François de Seynes de Larlenque. Hon avled 1942 och 1945 utgavs hennes korrespondens från perioden 1921–1942 i urval av brodern under titeln Lågande längtan bara...; nya utgåvor följde 1951 och 1969.

Palmstierna efterträdde 1951 professor Erik Sjöqvist som Konung Gustaf VI Adolfs handsekreterare med ansvar för kungens privata bibliotek. Han efterträddes vid hovet 1975 av Jan Mårtenson, som dock fick en annan tjänst och titel.

1955 gav han ut Mon cher ami, en brevväxling mellan Marie-Louise av Österrike och Napoleon I 1813–1815 i egen översättning med kommentarer, och 1959 Öst Västlig Diwan av Johann Wolfgang von Goethe, i egen tolkning och med kommentarer. Han publicerade även vetenskapliga artiklar i historia och konsthistoria, medverkade i Bonniers världshistoria, Svenskt biografiskt lexikon, Personhistorisk tidskrift och Nordisk familjebok.

Han var från 1959 gift med hovmarskalken Elisabeth Palmstierna (1917–2013), dotter till hovmarskalken Wilhelm Tham och grevinnan Margareta Hamilton.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Söderhjelm, Alma; Palmstierna Carl-Fredrik (1944). Oscar I. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  • Seynes, Margareta Palmstierna de; Palmstierna Carl-Fredrik (1945, nya utgåvor 1951 och 1969). Lågande längtan bara ...: Brev 1918-1942. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  • Marie-Louise; Palmstierna Carl-Fredrik, Napoleon I kejsare av Frankrike (1955). Mon cher ami: Marie-Louise och Napoleon 1813-1815 : Brev. Stockholm: Norstedt. Libris länk 
  • Goethe, Johann Wolfgang von; Palmstierna Carl-Fredrik (1959). Väst-östlig divan: ett urval. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  • Se även Bylander, Eric; Palmstierna Carl-Fredrik (1993). Carl-Fredrik Palmstierna 1903 22/2 1993: en kompletterad och kommenterad bibliografi. [Uppsala]: Bernadotte-musei vänner. Libris länk. ISBN 91-630-1585-4 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ data.bnf.fr : open data platform, BNF ID: 15777975k, omnämnd som: Carl-Frederik Palmstierna, licens: licence ouverte
  2. ^ Palmstierna, Bo Carl-Fredrik Kule, SvenskaGravar.se, läst: 16 juli 2017
  3. ^ general catalog of BnF, läst: 26 mars 2017
  4. ^ Palmstierna, Carl-Fredrik (1932). Sverige, Ryssland och England 1833-1855: kring novembertraktatens förutsättningar. Stockholm. Libris länk 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]