Carl Leijell

Från Wikipedia
Carl Leijell
Född5 oktober 1718
Död12 juli 1786 (67 år)
Gladhammars församling, Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
FöräldrarJohan Leijel
Redigera Wikidata

Carl Leijell, född 5 oktober 1718, död 12 juli 1786 i Gladhammars församling, Kalmar län, var en svensk mineralog och bergsråd.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Leijel föddes 1718. Han var son till preses i Handelskollegium Johan Leijel och Margareta Hising. Leijell blev 7 februari 1732 student vid Uppsala universitet. Den 22 december 1735 blev han auskultant i Bergskollegium för att 1739 anställas som extra ordinarie kanslist där, varefter han 10 mars 1740 blev extra ordinarie notarie och 7 februari 1747 tillförordnad proberare. 1752 blev han bergmästare, först i Södermanland och Östergötland, och senare i Värmland. Liksom flera av hans släktingar naturaliserades han som svensk adelsman 1773. Han fick med ålderns rätt avsked från bergmästaresysslan 1787 med titeln av bergsråd. Efter att han adlats skrev han sig till Hvalstad.[1]

Leijell invaldes 1745 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och var akademiens preses under tredje kvartalet 1751. Han utgav flera uppsatser, varav två publicerades i Kongl. Vetenskaps-Academiens Handlingar.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Leijell gifte sig 4 juli 1753 med Ulrika Ekenberg (1722–1764), som var dotter till ryttmästaren Lorentz Ekenberg och Juliana Elisabet Königsheim. De fick tillsammans barnen Margareta Juliana Leijell (1745–1777), auskultanten Johan Carl Leijell (1755–1773), Ulrika Augusta Leijell (1756–1764), Helena Regina Leijell (1757–1773), kanslisten Lorentz Vilhelm Leijell (1759–1785) i Riksarkivet och löjtnanten Ulrik Leijell (1761–1795) vid Närkes och Värmlands regemente.[1]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Rön om en nyligen uppfunnen Zink-blandad Kopparmalm, och at derutur utan vidare tillsats af annan koppar utbekomma en art messings regulus (Kongl. Swenska Wetenskaps Academiens Handlingar för Månaderne Aprilis, Majus ock Junius 1745, s. 96-102)
  • Tal om anläggningen och nyttan af det slags bärgs-arbete som stoll-byggnad kallas [microform]: hållet för Kongl. Svenska vetenskaps academien d. 19. octobr. år 1751
  • Prof på Tabergs Järnmalms halt (Kongl. Vetenskaps-Academiens Handlingar för 1760, s. 29-30)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
  1. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1928). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 4 Igelström-Lillietopp. Stockholm: Norstedt. sid. 519. Libris 10076751