Carterodon sulcidens

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Carterodon sulcidens
Status i världen: Kunskapsbrist[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljLansråttor
Echimyidae
SläkteCarterodon
Waterhouse, 1848
ArtCarterodon sulcidens
Vetenskapligt namn
§ Carterodon sulcidens
Auktor(Lund, 1841)
Hitta fler artiklar om djur med

Carterodon sulcidens[2] är en däggdjursart som först beskrevs av Lund 1841. Carterodon sulcidens är ensam i släktet Carterodon som ingår i familjen lansråttor.[3][4] IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Den vetenskapliga beskrivningen av arten gjordes 1841 efter kvarlevor som hittades i spybollar av tornugglan (Tyto alba). Upptäckten skedde i den brasilianska delstaten Minas Gerais. Cirka tio år senare hittades i samma region levande individer.[5] Carterodon sulcidens gäller allmänt som sällsynt.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Med en kroppslängd (huvud och bål) av 15,5 till 20,0 cm (enligt Patton et al. 13,5 till 25 cm[6]) samt en svanslängd av 6,8 till 8,0 cm är arten en liten till medelstor lansråtta.[5] Vikten varierar mellan 92 och 195 g.[6] Liksom hos flera andra lansråttor bildas pälsen på ovansidan av mjuka hår med flera borstar eller flexibla taggar inblandade. Taggarna har en mjuk spets. Denna gnagare har på ryggen en gulbrun päls med svarta skuggor och kroppens sidor är mera gråaktig. På buken blir pälsen från de gulröda sidorna till mitten ljusare. Dessutom förekommer rödaktiga märken vid halsens sidor och vid strupen. Kännetecknande för arten är rännor i de övre framtänderna.[5]

Carterodon sulcidens har korta extremiteter och kraftiga klor vid fingrar och tår. Svansen är täckt av fjäll och hår.[6] Håren är svart på ovansidan och gulaktig på undersidan.[5]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Denna gnagare förekommer i östra Brasilien. Kanske är beståndet uppdelat i tre från varandra skilda populationer. Arten lever i landskapet Cerradon. Där är den vanligast i gränsområdet mellan galleriskogar och gräsmarker.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Det är inte mycket känt om artens levnadssätt. Carterodon sulcidens lever delvis underjordisk. Den gräver upp till 80 cm långa tunnlar med en diameter av 7 till 10 cm som slutar i ett rum med cirka 20 cm diameter. Boet fodras med gräs och löv.[5]

Individerna vilar på dagen i boet och letar under natten efter föda. I artens magsäck hittades en kletig massa som tolkades som rester av växter.[5] Honor har troligen bara en unge per kull.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] 2008 Carterodon sulcidens Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Carterodon
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (10 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/carterodon+sulcidens/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  5. ^ [a b c d e f] Ronald M. Nowak, red (1999). ”Carterodon sulcidens” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 1692. ISBN 0-8018-5789-9 
  6. ^ [a b c] James L. Patton, Ulyses F. J. Pardiñas, Guillermo D’Elía: Mammals of South America, Volume 2: Rodents. University of Chicago Press, 2015; pp. 933. (Google Books)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]