Cesare Borgia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cesare Borgia

Cesare Borgia, född 13 september 1475 eller i april 1476 i Rom, död 12 mars 1507, furste av Valencia, utomäktenskaplig son till den blivande påven Alexander VI (vid tiden kardinal Rodrigo Borgia) och Vanozza Cattanei och bror till Lucrezia Borgia.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Redan när han var barn bestämdes det att han skulle tjäna kyrkan. När hans far 1492 blev påve utnämndes Cesare till biskop av Valencia och året därpå till kardinal. Han var emellertid inte alls kyrkligt intresserad, utan hans intressen låg istället åt det militära och politiska hållet och tillsammans med sin far gav han sig in i ett politiskt intrigspel.

I juni 1497 mördades Cesares bror Juan Borgia under mystiska omständigheter. Det ryktades att Cesare låg bakom mordet men det kunde inte bevisas. Mordet ledde i alla fall till att Cesare fick ökat inflytande över sin far. 1498 avsade Cesare sig kardinalsämbetet och ägnade sig fortsättningsvis endast åt politiken.

Hans far sände honom till Ludvig XII av Frankrikes hov med en bulla som gällde kungens skilsmässa. Den franske kungen utnämnde honom till hertig av Valentinois och han fick till äkta hustru Charlotte d'Albret, som tillhörde Navarras kungahus.

Med stöd av Frankrike och påven gick Cesare nu raskt fram för att grunda sig ett välde i Italien och erövrade det ena området efter det andra. 1501 gjorde påven honom till hertig av Romagna, efter att ha förklarat den ene efter den andre av de äldre läntagarnas gods förbrutna. Han blev Roms tyrann och genom blodbadet i Sinigalgia 1502 förintade han sina upproriska kondottiärer.

Borgia är förebild till huvudpersonen i boken Fursten av Machiavelli och skildringen syftar på denna tid av hans verksamhet.

Hans far avled 1503 och Cesare kunde då inte behålla sin ställning gentemot den nye påven, Julius II, som var en svuren fiende till huset Borgia. Cesare blev arresterad och sändes till ett fängelse i Spanien. Han lyckades fly därifrån 1506 och tog sin tillflykt till sin svåger, kungen av Navarra. Han hade tjänst i dennes här och stupade i en strid i Navarra, endast 31 år gammal.

Cesare Borgia var mycket politiskt begåvad och handlingskraftig, totalt hänsynslös och grym. Han hade emellertid även litterära och konstnärliga intressen. Han beskyddade Leonardo da Vinci och anställde under en tid honom som militäringenjör. Leonardo fick av familjen en vingård för sina tjänster. Han blev dock tvungen att överge denna, då Borgia och hans familj störtades.

Cesare Borgia, som av samtiden beskrevs som en ståtlig man, dolde under de senare åren av sitt liv ansiktet med en svart mask, för att dölja en vanställande hudsjukdom.

Filmatiseringar[redigera | redigera wikitext]

  • BBC producerade 1981 en drama-TV-serie i tio avsnitt kallad The Borgias. Den skildrar händelserna från 1492, då Rodrigo väljs till påve, fram till Cesares våldsamma död 1507.
  • Neil Jordan har gjort en ny TV-serie av historien år 2011 med samma titel, se The Borgias (2011).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]