Cettisångare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cettisångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
37-090505-cettis-warbler-at-Kalloni-east-river.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Cettisångare
Cettiidae
Släkte Cettia
Art Cettisångare
C. cetti
Vetenskapligt namn
§ Cettia cetti
Auktor Temminck, 1820
Hitta fler artiklar om fåglar med

Cettisångare[2] (Cettia cetti) är en fågel i familjen cettisångare (Cettiidae) som tidigare ingick i den idag uppdelade familjen sångare (Sylviidae).[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Cettisångaren är en medelstor sångare som mäter 13-14 centimeter och som väger 12-18 gram[4]. Den adulta fågeln har brun rygg, vitaktigt grå undersida, bred stjärt och korta vingar. Könen är lika, som hos de flesta sångare.

Hanarna upptäcks främst genom sin högljudda sången. Honan är mycket svår att observera, eftersom hon inte sjunger. Sången utgörs av ett metaliskt rytmiskt läte plitt, plitt-plytt!... titjutt-titjutt-titjutt tjytt, tjutt! som brukar beskrivas som: Hör hit!... vad heter jag?... Cetti-Cetti-Cetti, just det![5]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Cettia cetti

Cettisångaren trivs bäst i tät växtlighet, oftast nära vatten. Cettisångaren är tillbakadragen och svår att få syn på. Den har en tendens att krypa genom låg växtlighet och kan därigenom ge intryck av att förflytta sig från en buske till en annan utan att korsa utrymmet däremellan.

Boet byggs i en buske nära vatten och tre till sex ägg läggs. Äggen är 18 millimeter stora och tegelröda. De ruvas i cirka 16 dagar av honan. Cettisångaren blir könsmogen efter ett år och lever i ungefär fem år.[4]

Liksom de flesta sångare är den en insektsätare.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Cettisångaren häckar i södra Europa och södra Asien, så långt österut som till Afghanistan. Den häckar också i nordvästra Afrika. Den är en mycket sällsynt gäst i Sverige.[4] Den är oftast stannfågel i Europa, men östliga populationer flyttar korta sträckor.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka mellan drygt två och knappt 3,2 miljoner par.[1]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Cettisångaren placerades tidigare i den stora familjen sångare (Sylviidae). DNA-studier har dock visat att arterna i familjen inte är varandras närmaste släktingar och har därför delats upp i ett antal mindre familjer. Cettisångaren med släktingar förs idag till familjen cettisångare (Cettiidae) som är nära släkt med den likaledes utbrytna familjen lövsångare (Phylloscopidae) men också med familjen stjärtmesar (Aegithalidae).[3]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har fått sitt namn efter den italienske zoologen Francesco Cetti.[6] Den har på svenska också kallats Cettis sångare.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Cettia cetti Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b c] Christopher Perrins: Fågelliv i Europa, översättning och bearbetning Juhani Vuorinen. Stockholm 1987. ISBN 91-34-50909-7 sidan 166
  5. ^ Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 294-295 
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
  7. ^ Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening