Lövsångare (familj)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Denna artikel avhandlar familjen lövsångare, för arten, se lövsångare.
Lövsångare
Flickr - Rainbirder - Wood Warbler (Phylloscopus sibilatrix).jpg
Grönsångare (Phylloscopus sibilatrix)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
UnderordningPasseri
ÖverfamiljSångare
Sylvioidea
FamiljLövsångare
Phylloscopidae
Alström, Ericson, Olsson, & Sundberg, 2006
Släkten
Synonymer
Phylloscopidsångare
Hitta fler artiklar om fåglar med

Lövsångare (Phylloscopidae)[1] är en familj med små insektsätande fåglar som tidigare placerades i den idag uppdelade familjen sångare (Sylviidae). Familjens utbredning sträcker sig genom Eurasien till Wallacea och Afrika, medan en av familjens arter, nordsångaren (Phylloscopus borealis), har en utbredning som även sträcker sig in i Alaska. Merparten lever i skog- och buskmarker och fångar sin föda i flykten.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Arterna är generellt små, ofta grönfärgade på ovansidan och gula undertill eller mer dämpade med grågrön till grönbrun fjäderdräkt. Oftast skiljer sig inte häcknings- och sommardräkt åt. Stjärten är inte speciellt lång och består av tolv fjädrar till skillnad från de morfologisk liknande arterna i släktet Abroscopus som har 10 stjärtfjädrar.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor. Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettisångare (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Tidigare ansågs lövsångarna bestå av det stora släktet Phylloscopus samt bambusångarna i Seicercus och Abroscopus. De senare har visat sig istället vara cettisångare. DNA-studier har vidare påvisat att Phylloscopus och Seicercus båda är polyfyletiska. Olika taxonomiska auktoriteter hanterar dessa resultat på olika vis. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att även omfatta arterna i Seicercus (och därmed alla arter i familjen), medan exempelvis Howard & Moore för över arter från Phylloscopus till släktena Abrornis, Rhadina och Seicercus.

Arter i familjen[redigera | redigera wikitext]

Listan nedan med 78 arter följer International Ornithological Congress (IOC) som endast urskiljer ett släkte i familjen, Phylloscopus. Arterna grupperas efter föreslagna undersläkten för att belysa deras inbördes släktskap som de genetiska studierna avslöjat.

Bergsångare (P. bonelli)
Gråbröstad sångare (P. maculipennis)
Lövsångare (P. trochilus) som gett familjen sitt namn.
Grönvingad sångare (P. umbrovirens)
Nordsångare (P. borealis)
Kastanjekronad sångare (P. castaniceps)
Kloss sångare (P. ogilviegranti)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Alström, Per; Ericson, Per G.P.; Olsson, Urban & Sundberg, Per (2006): Phylogeny and classification of the avian superfamily Sylvioidea. Molecular Phylogenetics and Evolution 38(2): 381–397. doi:10.1016/j.ympev.2005.05.015
  • Baker, Kevin (1997): Warblers of Europe, Asia, and North Africa. Princeton University Press, Princeton, N.J. ISBN 0-691-01169-9
  • Del Hoyo, J.; Elliot, A. & Christie D. (editors). (2006). Handbook of the Birds of the World. Volume 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions. ISBN 84-96553-06-X.