Charlottenborgs slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För kulturbyggnaden och slottet Charlottenborg i Köpenhamn, se Charlottenborg, Danmark.
Charlottenborgs Herrgård
Herrgård
Charlottenborg från väst
Charlottenborg från väst
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Kommun Motala
Ort Motala
Adress Strandvägen
Koordinater 58°32′29″N 15°03′50″Ö / 58.54139°N 15.06389°Ö / 58.54139; 15.06389
Ägare Motala kommun
Byggstart 1651
Färdigställande 1662
Arkitektonisk stil nyklassisk
Byggnadsmaterial kalksten
Webbplats: Motala museum

Charlottenborgs Herrgård är en herrgård i Motala, Motala kommun i Östergötland. Huvudbyggnaden ligger vid Motala ström och har gett namn åt den stadsdel – Charlottenborg – som den numera ligger i.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Egendomen Charlottenborg hette tidigare Vräknebo och var belägen i Vinnerstads socken. Den tillhörde under medeltiden dels Vreta kloster, dels Vadstena kloster. Vräknebo samt i dess omedelbara närhet Jolstad, Kråksten och Torpa förlänades 1651 till greven och kavalleriöversten vid Östgöta ryttare, Ludvig Wierich Lewenhaupt.[1] Vräknebo, Kråksten och Torpa bildade tillsammans ett säteri, som namngavs efter grevinnan Charlotte Susanne Marie von Hohenlohe-Neuenstein und Gleichen, som Lewenhaupt gift sig med 1650.

Herrgården uppfördes i sten i mitten av 1662[2] av Lewenhaupt. Vid Karl XI:s reduktion drogs egendomen in till kronan, men såldes snart och blev återigen privatägt. Charlottenborgs herrgård finns avbildat i Erik Dahlberghs praktverk Suecia antiqua et hodierna, då med tre våningar. Sitt nuvarande lägre utseende har byggnaden efter en större ombyggnad 1799-1803 och flera mindre senare, även om delar av 1600-talets byggnad går att hitta i dagens herrgård.

I början av 1920-talet byggdes kraftstationen i Motala ström, vilket gjorde att vattnet dämdes upp framför herrgård, varvid Hårstorpssjön bildades. Då försvann herrgårdens park som vette ner mot strömmen. Således ligger herrgård närmare vattnet idag än när det uppfördes. Sedan 1959 ägs herrgården av Motala kommun.

Motala museum[redigera | redigera wikitext]

Charlottenborgs herrgård hyser numera Motala museum, där bland annat Sophia Isbergs unika träsniderier går att beskåda. Museet visar även främst svensk, men även internationell, konst från 1600-talet till 1900-talet. Bland de representerade konstnärerna finns Bruno Liljefors och Johan Krouthén.

Spökerier[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera spökhistorier kring denna herrgård och boende i trakten känner det som en "spökherrgård". Exempelvis berättas om Vita frun, som sägs vara den första ägaren grevinnan Charlotte som efter sin död stod lik i herrgårdens kök i tre års tid, i väntan på makens död så att de båda kunde begravas samtidigt. Rummet är ombyggt, men anses vara det mest hemsökta rummet i byggnaden. Vita frun finns dessutom avbildad på ett glasfönster i herrgårdens trapphus; konstnären Carl-Erik Törner smyckade herrgårdens väggar vid sekelskiftet 1900. Hon visade sig för honom och han målade av henne på fönsterglaset. I barnkammaren bemålade Törner väggarna med sägnen om Ljungby horn och pipa.

Vidare berättas om ett igenmurat valv i källaren, som ingen har öppnat på hundratals år. Gissningarna om vad som gömmer sig bakom muren är många, bl.a. berättas att Adam Ludwig Lewenhaupt ska ha skickat hem ryska krigsfångar från Karl XII:s krig mot Ryssland och att dessa ska ha blivit inmurade i källaren av hans maka Brita Dorothea. I herrgårdens park har Svarta frun skådats. Hon sägs vara en kvinna i tjänstefolket som sörjer sitt avlidna spädbarn.

Charlottenborgs herrgård och Motala kyrka från öster. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därför troligen inte helt tillförlitlig.

Ur ägarlängden[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Johan Axel Almquist Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden. Tredje delen Östergötland. Band 2, Stockholm 1947, sid. 1098ff
  2. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1930
  3. ^ Arne Westerberg "Charlottenborgshistoria", Motalabygd 1986, sid. 73-79

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]