Ludvig Wierich Lewenhaupt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vapensköld för ätten Leijonhufvud och Lewenhaupt

Ludvig Weirich Lewenhaupt, greve till Raseborg och Falkenstein, friherre Reipoltzkirchen, Vinberg och Käggleholm, herre till Charlottenborg, Kasimirsborg, Johannesberg, Boserup och Gimma, född 25 augusti 1622 på Hästholm i Västra Tollstads socken, död 16 april 1668 på Charlottenborgs slott, var en svensk militär.

Lewenhaupt blev 1635 student i Uppsala och 1639 i Leiden. Han blev ryttmästare och chef för fältmarskalk Gustaf Horns livkompani till häst 1645, överstelöjtnant vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente senare samma år. 1648 blev han överste och chef för Östgöta kavalleriregemente. Han blev fången 1656 vid Warszawas kapitulation. Han frigavs året därpå. Lewenhaupt blev därefter generalmajor för kavalleriet 1659, general av kavalleriet 1664, riksråd 1666 och krigsråd 1667.

Gift 1650 med Charlotte Susanne Marie von Hohenlohe-Neuenstein und Gleichen. Något år senare fick han några gårdar i västra Östergötland i förläning, vilka han sammanslog och uppförde en ny huvudbyggnad vid Motala ström, Charlottenborgs slott, döpt efter hans hustru Charlotte.

Far till generalerna Adam Ludwig Lewenhaupt, Carl Julius Lewenhaupt och Gustaf Fredrik Lewenhaupt.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna. Stockholm 1928

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]