Motala kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Motala.
Kommunen ligger vid sjön Vätterns östra strand i landskapet Östergötlands nordvästra del. I öst-västlig riktning sträcker sig Motala ström och Göta kanal genom sjön Boren. Den gränsar i norr till Askersunds och Hallsbergs kommuner i Örebro län, i öster till Finspångs och Linköpings kommuner, i söder till Mjölby kommun samt i sydväst till Vadstena kommun, alla i Östergötlands län. Den sistnämnda ingick åren 1974-1979 i Motala kommun. I väster har kommunen även en maritim gräns till Karlsborgs kommun i Västra Götalands län.
Kommunens område motsvarar socknarna: Ask, Brunneby, Ekebyborna, Fivelstad, Fornåsa, Godegård, Klockrike, Kristberg, Lönsås, Motala, Styra, Tjällmo, Varv, Vinnerstad, Västra Ny, Västra Stenby och Älvestad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Klockrike och Brunneby landskommun, som upplöstes 1868, för de två socknarna. 1863 bildades även köpingskommunen Motala köping som 1 april 1881 ombildades till Motala stad. Stadskommunen utökades 1917 och 1948 med resterande delar av Motala landskommun och 1948 införlivades även Vinnerstads landskommun.
Borensbergs municipalsamhälle inrättades 24 oktober 1919 och upplöstes vid årsskiftet 1949/1950.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Aska (av de tidigare kommunerna Hagebyhöga, Fivelstad, Orlunda, Styra, Varv och Västra Stenby), Boberg (av Ask, Ekebyborna, Fornåsa, Lönsås, Normlösa, Skeppsås, Vallerstad och Älvestad), Borensberg (av Brunneby, Klockrike och Kristberg) samt Godegård (av Godegård och Västra Ny) medan Tjällmo landskommun och Motala stad inte påverkades.
Motala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Motala stad, Borensbergs och Godegårds landskommuner samt delar ur Bobergs landskommun (Asks, Ekebyborna, Fornåsa, Lönsås och Älvestads församlingar). 1974 införlivades kommunerna Aska, Tjällmo och Vadstena. 1980 utbröts den del som utgjort Vadstena kommun samt församlingarna Hagebyhöga och Orlunda och (åter)bildade Vadstena kommun.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 2002 i Motala domsaga och kommunen ingår sedan 2002 i Linköpings domsaga.[6]
Blasonering: I fält av silver en blå balk, åtföljd ovanför av två emot varandra vända nedåtriktade svarta örnvingar, vilka upptill utformats som markattehuvuden, och nedanför av en fyrbladig propeller.
Motala stads vapen 1881–1949.
Motala blev stad 1881 och fick då också sitt av konungen gillade vapen vars blasonering löd Två gånger styckad av silver, vari två motvända nedåtriktade svarta vingar, blått och rött, vari en propeller av silver överlagd två korslagda merkuriestavar av guld. I maj 1949 fastställdes istället den blasonering som nu används.[7] Efter kommunbildningen 1971 kom vapnet ur bruk. Såväl Östgöta-Dal (som 1967 gått upp i Vadstena) som Godegård och Vadstena hade haft egna vapen. Någon enighet om vilket vapen kommunen skulle föra kunde inte uppnås. 1980 bröts Vadstena ut ur kommunen och efter delningen beslöts att kommunen skulle återanvända stadens vapen. Detta registrerades hos PRV 1984.
Sedan 1995 använder Motala kommun en annan kommunlogo [8] i stället för vapenskölden som bara får användas av kommunfullmäktiges ordförande i Motala vid speciella tillfällen.
| Befolkningsutvecklingen i Motala kommun 1970–2015 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
41 175 |
| 1975 |
|
41 577 |
| 1980 |
|
41 965 |
| 1985 |
|
41 350 |
| 1990 |
|
41 994 |
| 1995 |
|
42 949 |
| 2000 |
|
42 175 |
| 2005 |
|
41 912 |
| 2010 |
|
41 955 |
| 2015 |
|
42 903 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 6 719, eller 15,79 % av befolkningen (hela befolkningen: 42 556 den 31 december 2014).[9]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Motala kommun 42 556 personer. Av dessa var 5 277 personer (12,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]
Distrikt inom Motala kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[11]:
| Nr |
Tätort |
Befolkning 2015 |
| 1 |
Motala |
&&&&&&&&&&030944.&&&&&030 944 |
| 2 |
Borensberg |
&&&&&&&&&&&02942.&&&&&02 942 |
| 3 |
Tjällmo |
&&&&&&&&&&&&0518.&&&&&0518 |
| 4 |
Fornåsa |
&&&&&&&&&&&&0460.&&&&&0460 |
| 5 |
Nykyrka |
&&&&&&&&&&&&0392.&&&&&0392 |
| 6 |
Österstad |
&&&&&&&&&&&&0324.&&&&&0324 |
| 7 |
Fågelsta |
&&&&&&&&&&&&0293.&&&&&0293 |
| 8 |
Klockrike |
&&&&&&&&&&&&0248.&&&&&0248 |
| 9 |
Västanvik |
&&&&&&&&&&&&0201.&&&&&0201 |
I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunens västra del av riksväg 50 och i väst-östlig riktning av riksväg 34, varifrån länsväg 211 avtar norrut i kommunens östra del. Nord-sydlig riktning har även järnvägen Godsstråket genom Bergslagen mellan Hallsberg och Mjölby. Den trafikeras av regiontågen Tåg i Bergslagen och Östgötapendeln.
|
|
Denna artikel eller detta avsnitt innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2014-11) .
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Solidariskt Motala (S, V, Mp). Till valet 2006 började Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Motala ett samarbete under namnet Solidariskt Motala. Efter valet 2010 bildade Solidariskt Motala åter majoritet i kommunfullmäktige efter 4 år av borgerlig majoritet i kommunen. Strax efter valet valde även Miljöpartiet att ingå i majoriteten i Solidariskt Motala.
Mandatfördelning i Motala kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
ÖVR |
SPI |
SD |
FRP |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
2 |
31 |
|
|
|
|
|
9 |
9 |
|
4 |
|
55 |
89,0 |
|
| 1973 |
|
34 |
|
3 |
|
|
|
15 |
5 |
|
8 |
|
65 |
91,1 |
|
| 1976 |
|
34 |
|
3 |
|
|
|
14 |
6 |
|
8 |
|
65 |
91,1 |
|
| 1979 |
2 |
32 |
|
4 |
|
|
|
10 |
6 |
1 |
10 |
|
65 |
89,9 |
|
| 1982 |
2 |
31 |
|
|
|
|
|
8 |
4 |
2 |
10 |
|
57 |
90,7 |
|
| 1985 |
2 |
32 |
|
|
|
|
1 |
6 |
7 |
|
9 |
|
57 |
88,8 |
|
| 1988 |
2 |
30 |
4 |
|
|
|
|
6 |
7 |
1 |
7 |
|
57 |
84,8 |
|
| 1991 |
2 |
28 |
2 |
|
|
|
|
5 |
6 |
4 |
10 |
|
57 |
84,9 |
|
| 1994 |
4 |
30 |
4 |
|
|
|
|
5 |
4 |
2 |
8 |
|
57 |
85,5 |
|
| 1998 |
8 |
24 |
4 |
|
|
|
|
3 |
2 |
6 |
10 |
|
57 |
79,49 |
|
| 2002 |
4 |
27 |
2 |
|
3 |
|
|
3 |
6 |
4 |
8 |
|
57 |
78,00 |
|
| 2006 |
4 |
23 |
2 |
|
2 |
2 |
|
3 |
5 |
3 |
13 |
|
57 |
80,25 |
|
| 2010 |
4 |
26 |
2 |
|
|
2 |
|
3 |
4 |
2 |
14 |
|
57 |
83,70 |
|
| 2014 |
4 |
23 |
3 |
|
|
6 |
|
3 |
4 |
2 |
12 |
|
57 |
84,82 |
|
- Övriga 1973–1979 var Alternativ kommun
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Rundradiomuseet i Bondebacka.
Motala kommun har tre vänorter. Det är Eigersund i Norge, Hyvinge i Finland och den senast tillkomna är Daugavpils i Lettland.[12] Kontakten med de nordiska ländernas vänorter sträcker sig tillbaka till 1950-talet då man värnade om fred och god kontakt mellan de nordiska länderna. Då var det framför allt vänorternas politiker som träffades. Numera betonar man vikten av att ha utbyte mellan ungdomar, ledare aktiva i föreningar samt skolor och att utbytet ska vara av sportslig eller kulturell karaktär.[13]
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017”. Statistiska centralbyrån. 10 maj 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2017/. Läst 10 maj 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Motala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ Bild på Motala kommuns nya logotyp
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 18 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ Vänortssamarbete, Motala kommuns webbplats
- ^ (citat från motala.se)
Sverige
Finland
Syrien
Bosnien och Hercegovina
Europeiska unionen: Övriga länder
Irak
Somalia
/
Iran
Thailand
Afghanistan
Polen
Tyskland
Danmark
Norge
Kina
Turkiet
Sovjetunionen
Island
Wikimedia Commons har media som rör Motala kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
