Hoppa till innehållet

Chilebläsand

Från Wikipedia
Chilebläsand
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hona (närmast kameran) och hane.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteMareca
ArtChilebläsand
M. sibilatrix
Vetenskapligt namn
§ Mareca sibilatrix
AuktorPoeppig, 1829
Utbredning
Synonymer
Anas sibilatrix
Chilensk bläsand

Chilebläsand[2] (Mareca sibilatrix) är en fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Chilebläsanden är en kompakt andfågel med en kroppslängd på 43–54 cm. Den är tyngre än både amerikansk bläsand och bläsand och har jämfört med dessa mindre skillnader mellan könen.[4]

Hos hanen är ansiktet under ögonen vitt medan resten av huvudet är grön- eller purpurglänsande svart. På örontäckarna syns en vit fläck. Ryggen är svart med skarpt kontrasterande vita fjäderspetsar och övergumpen vit. Den har vidare ett svartvitbandat bröst, vit buk samt kastanjebruna flanker och undergump. Honan är generellt mattare färgad än hanen, med blekare flanker och avsaknad av glans på huvudet.

Chilebläsanden är en mycket ljudlig fågel, där hanens tvåstaviga vissling hörs även nattetid.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Chilebläsanden förekommer i södra Sydamerika samt på Falklandsöarna. De sydligast häckande fåglarna flyttar vintertid, så långt norrut som Uruguay och södra Brasilien.[4] Tillfälligt har den påträffats i Antarktis, Sydgeorgien och Sydsandwichöarna. Den har även setts i en lång rad europeiska länder, däribland Sverige, och även häckat i Spanien. Alla dessa fynd tros dock härröra från fåglar förrymda ur fångenskap.[5][6]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades chilebläsand i släktet Anas, men efter genetiska studier[7] bryts sedan 2017 bläsänderna, snatterand och praktand ut i släktet Mareca av de internationellt ledande taxonomiska auktoriteterna.[1][3][8][9] Svenska BirdLife Sveriges taxonomikommitté följde efter 2022.[10]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Chilebläsanden hittas i grunda sjöar, våtmarker, laguner och långsamt strömmande vattendrag. Födan är mestadels vegetabilisk, bestående av gräs, säv och andra vattenlevande växter och dess frön. Häckningen inleds i månadsskiftet augusti-september.[4]

Ett chilebläsandspar med ungar.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Mareca sibilatrix Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b c d] Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2019). Chiloe Wigeon (Mareca sibilatrix). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52864 1 mars 2019).
  5. ^ Lista över införda fåglar i Europa, sammanställt av spanska SEO/BirdLife, läst 2019-02-25.
  6. ^ Sveriges fågeltaxa, Birdlife Sverige PDF
  7. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.
  8. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  9. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013–2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  10. ^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]