Praktand

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Praktand
Status i världen: Nära hotad[1]
Falcated duck 1.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteMareca
ArtPraktand
M. falcata
Vetenskapligt namn
§ Mareca falcata
AuktorGeorgi, 1775
Synonymer
Anas falcata
Hitta fler artiklar om fåglar med

Praktand[2] (Mareca falcata) är en fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3] Den häckar i nordöstra Asien och övervintrar i Indien.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Praktanden är en relativt stor simand, 46–54 centimeter lång. På håll verkar praktanden helt grå, men på närmare håll gör hanens dräkt skäl för sitt namn: mörkgrönt huvud (förutom vit haka) med flack panna och fyllig nacke, kricklik gul fläck på stjärtens sida och långa lieformade tertialer.[4] Honan är lik en stjärtandhona med breda vingar, men har vattrad undersida. När den flyger syns en mörk vingspegel.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Från hanen hörs en tvåstavig vissling, "foo-ee", ibland följt av strävare ljud. Honan har ett hest kvackande.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Praktanden är en flyttfågel som häckar från östra Sibirien och Mongoliet till norra Japan. Den övervintrar i Indien.[3] Praktand har på grund av hannens vackra fjäderdräkt tidigare hålls i fågeldammar i Europa. I Sverige har den påträffats vid tre tillfällen: april 1853 i Skellefteå, december 1916 till februari 1917 i Stockholms ström samt 16 maj till 23 juni 2014 i VästerstadsvikenÖland.[6] Det kan dock inte uteslutas att det rört sig om förrymda fåglar.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att praktandens närmaste släkting är snatterand och tillsammans bildar de en grupp med bläsänder.[7] Tidigare placerades de i släktet Anas, men sedan 2017 bryts de ut i släktet Mareca av de internationellt ledande taxonomiska auktoriteterna.[1][3][8][9] Birdlife Sveriges taxonomikommitté behåller dock ännu dessa i Anas.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Praktanden häckar från maj till juli nära översvämmade ängar och sjöar i låglänta dalgångar, både i öppen och delvis skogklädd mark.[1] Den övervintrar inåt landet i sötvattensmiljöer, mindre ofta i kustlaguner.[1] Fågeln födosöker på simänders vis genom att snappa efter vegetation inte långt under ytan.[1] Ibland betar den i vattennära gräsmarker eller på åkrar.[1]

Praktandens ägg.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men är relativt fåtalig och minskar dessutom i antal.[1] Det får internationella naturvårdsunionen IUCN att kategorisera arten som nära hotad.[1] Tidigare uppskattades världspopulationen till 35 000 individer, men sentida räkningar visar att den är betydligt högre, möjligen fler än totalt 89 000 individer.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Birdlife International 2012 Mareca falcata Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 408. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
  6. ^ Praktand, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  7. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.
  8. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  9. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]