Jätteguldmullvadar
| Jätteguldmullvadar | |
 Uppstoppat exemplar av Chrysospalax trevelyani | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Afrosoricida |
| Familj | Guldmullvadar Chrysochloridae |
| Underfamilj | Chrysochlorinae |
| Släkte | Jätteguldmullvadar Chrysospalax |
| Vetenskapligt namn | |
| § Chrysospalax | |
| Auktor | Gill, 1883 |
| Arter | |
| |
| Synonymer | |
|
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Jätteguldmullvadar (Chrysospalax) är ett släkte i familjen guldmullvadar med två arter som förekommer i södra Afrika.
- Chrysospalax trevelyani lever i sydöstra Sydafrika, den listas av IUCN som starkt hotad (EN).
- Chrysospalax villosus hittas i flera från varandra skilda områden i östra Sydafrika och Lesotho, den listas som sårbar (VU).
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Arterna liknar liksom andra guldmullvadar de eurasiska mullvadarna men det finns inget nära släktskap mellan djurgrupperna. Med en längd av 13 till 24 cm är de störst i sin familj.[3] Vikten för Chrysospalax villosus ligger vid 110 till 140 gram, vad som ungefär motsvarar vikten för andra guldmullvadar.[3] Chrysospalax trevelyani kan däremot bli upp till 540 gram tung.[4] Släktet skiljer sig från andra guldmullvadar förutom storleken i detaljer av skallens konstruktion. Pälsen är oftast rödbrun eller mörkbrun och glänsande.[3] Dessutom har Chrysospalax trevelyani förstorade klor vid andra och tredje tån av framtassen samt en förstorad klo vid fjärde tån av bakfoten.[5]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Chrysospalax villosus föredrar savanner som habitat och Chrysospalax trevelyani hittas vanligen i skogar. De lever i underjordiska tunnelsystem som antingen grävs själv eller som övertas av mullvadsgnagare från släktet Cryptomys eller av strandgrävare (Bathyergus).[3]
Simförmåga och aktivitetstider är inte enhetlig mellan de olika individerna (eller arterna). Enligt en studie äter de främst maskar och insekter men även här finns motstridande uppgifter. Vissa individer höll vinterdvala eller föll i ett stelt tillstånd (torpor). När de hämtar sin föda från jordbruksmark betraktas de av bönder som skadedjur.[3]
Arterna hotas av habitatförstörelse när skogar och savanner ombildas till jordbruksmark eller samhällen.[3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Chrysospalax” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ Chrysospalax på IUCN:s rödlista, besökt 15 december 2012.
- ^ [a b c d e f] Nowak, R. M. (1999) sid.180/81 Google books
- ^ R. Zeimet (3 april 2007). ”Giant golden mole” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Chrysospalax_trevelyani/. Läst 15 december 2012.
- ^ Günther, A (1875). ”Description of a new species of Chrysochloris from Africa”. Proc. Zool. Soc. London: sid. 311–312. http://www.archive.org/stream/proceedingsofgen75zool#page/n421/mode/1up.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Jätteguldmullvadar.
|