Citronmeliss

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Citronmeliss
Melissa officinalis - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-094.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteCitronmeliss-släktet
Melissa
ArtCitronmeliss
M. officinalis
Vetenskapligt namn
§ Melissa officinalis
AuktorCarl von Linné
Hitta fler artiklar om växter med

Citronmeliss (Melissa officinalis), även kallad bisuga eller hjärtansfröjd, är en krydda och medicinalväxt. Citronmeliss är en flerårig ört som kan bli omkring en halv meter hög. Den blommar under sensommaren med små vita blommor som drar till sig bin.

Citronmelissen kommer ursprungligen från Nordafrika, Europa samt Central- och Västasien. Citronmeliss förekommer i förvildad form i Sverige.[1]

Historia och etymologi[redigera | redigera wikitext]

Citronmeliss är känd sedan minst 2 000 år och kom till Sverige på 1300-talet. Som medicinalväxt ansågs den fungera som lugnande medel, mot smärta och vid diverse sjukdomar. Hildegard av Bingen ansåg att citronmeliss hjälpte mot melankoli.[1] Den ansågs även vara stärkande för hjärtat, därav namnet "hjärtansfröjd". Detta namn har dock även använts för växten ädelmynta (Mentha x gracilis), som tillhör släktet myntor.[2] Namnet hjärtansfröjd kan också lätt förväxlas med hjartansfröjd (bara två prickar skiljer), som är ett dialektalt namn för liljekonvalj.

Doften ansågs attrahera bin och man brukade gnida in nya bikupor med bladen, därav namnet "bisuga".

Det vetenskapliga artnamnet officinalis kommer från det latinska ordet officina som betyder apotek eller verkstad. Detta namn har den fått på grund av den medicinska användningen av växten.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Citronmeliss kan skapa vida bestånd med hjälp av utlöpare. Blommorna sitter i bladvecken i fåblommiga kransar. Ståndarna är fyra. Bladen är håriga med naggtandade kanter och äggrund form.[2]

Blomkronan är vit, klockformad och 12 mm lång.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Citronmeliss används i matlagning, både i varmrätter och efterrätter samt i te där bladen ger en lätt citronsmak.[1]

Citrondoften och -smaken beror på att växten innehåller citronella, citronellol, citral och geraniol.

Medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Inom folkmedicinen används torkade blad av citronmeliss som te vid nervösa magbesvär och vid nervositet. Drogen verkar lugnande och kramplösande vid nervösa magbesvär. I stora doser är drogen allmänt lugnande (sedativ verkan), sänker ett lätt förhöjt blodtryck och sänker pulsen. Verkande ämnen är eterisk olja med citral, citronellal, bärnstenssyra, kaffesyra och garvämnen. [3]

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

  • Melissa graveolens Host, 1831
  • Mutelia officinalis (L.) Mutel, 1836
  • Thymus melissa E.H.L.Krause in Sturm, 1903

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2 
  2. ^ [a b c] Citronmeliss - http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lamia/melis/melioff.html från Den virtuella floran - http://linnaeus.nrm.se/flora/ - läst datum: 8 maj 2014
  3. ^ Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]