Citronmeliss

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Citronmeliss
Melissa officinalis - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-094.jpg

Franz Eugen Köhler: Medizinal-Pflantzen, 1897

  • A. Blommande gren, naturlig storlek
  • 1 Blomknopp
  • 2 Utslagen blomma
  • 3 Dito, uppskuren på längden
  • 4 Blomkrona, uppskuren på längden
  • 5 Kalk med pistillens stift, uppskuren på längden
  • 6 Pistill
  • 7 Uppskuren ståndare
  • 8 Pollenkorn
  • 9 Pistill
  • 10 Pistillens bas, jämte disk, stark förstoring
  • 11 Dito, uppskuren på längden
  • 12 Dito, uppskuren på tvären
  • 13 Fruktkalk
  • 14 Nöt, naturlig storlek
  • 15 Förstorad nöt
  • 16 Dito, uppskuren på längden, förstorad
  • 17 Dito, uppskuren på tvären
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteCitronmeliss-släktet
Melissa
ArtCitronmeliss
M. officinalis
Vetenskapligt namn
§ Melissa officinalis
AuktorL.
Synonymer

Melissa graveolens Host, 1831
Mutelia officinalis (L.) Mutel, 1836
Thymus melissa E.H.L.Krause, 1903

 
258 Melissa officinalis L.jpg
Hitta fler artiklar om växter med

Citronmeliss (Melissa officinalis) L., även kallad bisuga eller hjärtansfröjd, är en krydda och medicinalväxt.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Citronmeliss är en flerårig ört, som kan bli omkring en halv meter hög. Den blommar under sensommaren med små vita blommor som drar till sig bin.

Citronmeliss kan skapa vida bestånd med hjälp av utlöpare. Blomkronan är vit, klockformad och 12 mm lång. Blommorna sitter i bladvecken i fåblommiga kransar. Ståndarna är fyra. Bladen är håriga med naggtandade kanter och äggrund form.[1]

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Citronmelissen kommer ursprungligen från Nordafrika, östra medelhavsområdet samt Central- och Västasien.

I Sverige förekommer citronmeliss i förvildad form och är köldhärdig.[2]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Citronmeliss används i matlagning, både i varmrätter och efterrätter samt som dryck (extrakt), där bladen ger en lätt citronsmak.[2]

Doft och smak beror på växtens innehåll av citronella, citronellol, citral och geraniol.

Som medicinalväxt ansågs citronmeliss fungera som lugnande medel, mot smärta och vid diverse sjukdomar. Hildegard av Bingen ansåg att citronmeliss hjälpte mot melankoli.[2]

Citronmeliss ansågs även vara stärkande för hjärtat, därav namnet "hjärtansfröjd". Detta namn har dock även använts för växten ädelmynta (Mentha x gracilis), som tillhör släktet myntor.[1]

Inom folkmedicinen används torkade blad av citronmeliss som "te" vid nervösa magbesvär och vid nervositet. Drogen verkar lugnande och kramplösande vid nervösa magbesvär. I stora doser är drogen allmänt lugnande (sedativ verkan), sänker ett lätt förhöjt blodtryck och sänker pulsen. Verksamma ämnen är eterisk olja med citral, citronellol, bärnstenssyra, kaffesyra och garvämnen. [3]

Doften ansågs attrahera bin, och man brukade gnida in nya bikupor med bladen, därav namnet "bisuga".

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet hjärtansfröjd kan lätt förväxlas med hjartansfröjd (bara två prickar skiljer), som är ett dialektalt namn för liljekonvalj.

Citronmeliss är känd sedan minst 2 000 år och kom till Sverige på 1300-talet.

Ordledet citron syftar på bladens citronliknande doft.

Melissa kan härledas från ett grekiskt ord, Melissophyllon, som betyder biblad; därav honungsbi (Apis mellifera).

Officinalis kommer av latin officina, som betyder apotek eller verkstad. Detta namn har den fått på grund av den medicinska användningen av växten.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Citronmeliss - http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lamia/melis/melioff.html från Den virtuella floran - http://linnaeus.nrm.se/flora/ - läst datum: 8 maj 2014
  2. ^ [a b c] Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2 
  3. ^ Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]