Claës Weinar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Claës Weinar
FöddClaës Axel Ivan Weinar
25 juni 1945 (73 år)
Brännkyrka församling, Stockholm, Sverige Sverige

Claës Axel Ivan Weinar, född 25 juni 1945 i Brännkyrka församling, Stockholm, är en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Utbildad vid Calle Flygare Teaterskola i Stockholm 1968-70, men började med teater redan i de yngre tonåren. Han har spelat Oliver TwistOscarsteatern och gestaltade piccolon i Vita Hästen. Som medlem i Berns Barn fick han medverka i Povel Ramels show Karamellodier 1972, samma år kom han till Östgötateatern där han varit anställd sedan dess. Bland produktionerna på Östgötateatern där Claës medverkat kan nämnas bl.a. Hamlet, Spindelkvinnans kyss[förtydliga], Kom igen Charlie, Min fru går igen, Gasljus och Samtal efter en begravning. Han har även arbetat med radio och TV-produktioner. Är även anlitad som auktionsutropare i Östergötland.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1970 - Revy (TV)
  • 1978 - Småstadsbor (TV)
  • 1981 - I våras

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1972 West Side Story
Arthur Laurents, Leonard Bernstein och Stephen Sondheim
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Vägen till Kanaan
Rudolf Värnlund
Lars Ger­hard Norberg Norrköping-Linköping stadsteater
1973 Ett Amnesty-spel
Kerttu Thoren och en­semblen
Kerttu Thoren Norrköping-Linköping stadsteater
Clas Fredrik Horn af Åminne Gustav III
August Strindberg
Mimi Pollak Norrköping-Linköping stadsteater
Emile Brott och brott
August Strindberg
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Kungens rosor
Bertil Norström och Lars Gerhard Norberg
Lars Gerhard Norberg Norrköping-Linköping stadsteater
1974 Henrik Egerman Sommarnattens leende
Stephen Sondheim och Hugh Wheeler
Torsten Sjöholm Norrköping-Linköping stadsteater
2003 Överste Henry Dreyfus
Magnus Dahlström
Claes Lundberg Östgötateatern[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ingegärd Waaranperä (28 oktober 2003). ”En imponerande syndabock. I 'Dreyfus' på Östgötateatern drivs intrigen till sin spets med stor komik mitt i eländet.”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/en-imponerande-syndabock-i-dreyfus-pa-ostgotateatern-drivs-intrigen-till-sin-spets-med-stor-komik/. 

Källor[redigera | redigera wikitext]