Clara Immerwahr
| Clara Immerwahr | |
 | |
| Född | Clara Helene Immerwahr[1] 21 juni 1870[2][3][4] Wojczyce[5], Polen |
|---|---|
| Död | 2 maj 1915[2][3] (44 år) Dahlem[5], Tyskland |
| Begravd | Friedhof am Hörnli[6] |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Universitetet i Wrocław  |
| Sysselsättning | Kemist[7], kvinnosakspolitiker, fredsaktivist |
| Make | Fritz Haber (g. 1901–1915)[7] |
| Barn | 1 |
| Föräldrar | Philipp Immerwahr Anna Immerwahr |
| Redigera Wikidata | |
Clara Immerwahr, gift Haber, född 21 juni 1870 i Breslau, död 2 maj 1915 i Berlin-Dahlem, var en tysk kemist. Hon var en av de första tyska kvinnorna som avlade doktorsexamen och blev en pionjär inom katalysforskning. Därutöver var hon en engagerad förkämpe för mänskliga rättigheter och särskilt kvinnors rättigheter.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Immerwahr var yngsta dotter till kemisten Philipp Immerwahr och hans hustru Anna Krohn. De båda härstammade från den stora judiska församlingen i Breslau (idag Wrocław). Senare, på 1890-talet, konverterade Clara Immerwahr och hennes blivande make Fritz Haber till protestantismen.
Efter studier i kemi vid Universitetet i Breslau blev hon år 1900 dess första kvinnliga doktor. Hennes doktorsarbete handlade om bestämning av svårlösta salters löslighet (Beiträge zur Löslichkeitsbestimmung schwerlöslicher Salze des Quecksilbers, Kupfers, Bleis, Cadmiums und Zinks). Immerwahr använde elektrokemiska mätningar för att bestämma lösligheten hos salter, och arbetade med utvecklingen av separationsprocesser.
1901 gifte hon sig med Fritz Haber (1868–1934), och de fick sonen Hermann (1902–1946). Vid denna tidpunkt var Fritz professor vid Tekniska högskolan i Karlsruhe, där även Clara skulle fortsätta sin forskning. Men tidens konventioner förhindrade henne från att göra detta efter sonens födelse. 1910 flyttade familjen till en tjänstevilla Berlin-Dahlem, sedan Fritz blivit ledare för Kaiser-Wilhelm-Institut für Physikalische Chemie.
Vid första världskrigets utbrott inledde Fritz Haber utvecklingen av stridsgas, och blev snart den vetenskapliga ledaren för Tysklands stridsgasutveckling. Clara kritiserade öppet detta arbete som pervertering av vetenskapen (Perversion der Wissenschaft). Den första dödliga insatsen av giftgas ägde rum 22 april 1915 vid andra slaget vid Ypern. Morgonen efter segerfesten tog Clara sin makes tjänstevapen, gick ut i trädgården och sköt sig. Villan finns kvar, och en liten minnessten i trädgården minner om Clara Haber.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Clara Immerwahr, 2 oktober 2016.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Gemeinsame Normdatei, 1190974867749153-1, läst: 12 juni 2022, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] FemBios databas, Clara Immerwahr, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Clara Immerwahr, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ MAK, Clara Immerwahr.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, stadtlexikon.karlsruhe.de, läst: 7 mars 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 7 mars 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Marilyn Bailey Ogilvie, The Biographical Dictionary of Women in Science : Pioneering Lives From Ancient Times to the Mid-20th Century, vol. 1, Routledge, 16 december 2003, s. 540-541, ISBN 978-1-135-96342-2.[källa från Wikidata]