Fritz Haber

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fritz Haber Nobelpristagare i kemi 1918
Fritz Haber
Fritz Haber
Född 9 december 1868
Breslau, Preussen, Nordtyska förbundet
Död 29 januari 1934 (65 år)
Basel i Schweiz
Nationalitet Tysk
Institutioner Eidgenössische Technische Hochschule Zürich och Karlsruher Institut für Technologie
Känd för Haber-Boschmetoden
Nämnvärda priser Nobelpriset i kemi (1918)

Fritz Haber, född 9 december 1868 i Breslau, död 29 januari 1934 i Basel, var en tysk kemist. Haber mottog Nobelpriset i kemi 1918 för framställning av ammoniak genom syntes i industriell skala – Haber-Boschmetoden. Detta var en upptäckt som möjliggjorde industriell framställning av konstgödsel, och som därmed möjliggjorde ökad jordbruksproduktion i ett skede av Europas historia där befolkningen var i snabb ökning.

Han är även känd som gaskrigets fader, genom att ha varit den främsta förespråkaren för att Tyskland skulle börja använda stridsgaser under första världskriget, vilket var möjligt genom Tysklands internationellt sett ledande ställning avseende kemisk industri. Först utnyttjades klorgas, men Haber deltog senare i att utveckla metoder för industriell tillverkning av senapsgas. 1922 utvecklade han även gasen Zyklon B som ett insektsbekämpningsmedel. Gasen kom senare att användas av nazisterna i förintelsen.

Utbildning och karriär[redigera | redigera wikitext]

Habers familj i hemstaden Breslau tillhörde stadens äldsta familjer. Hans far var en välkänd köpman.

Haber studerade 1886–91 vid universiteten i Heidelberg och Berlin samt vid tekniska högskolan i Charlottenburg och praktiserade sedan i kemiska fabriker och i sin faders kemikalieaffär. Efter att ha idkat studier i kemisk teknologi hos Georg Lunge i Zürich förberedde han sig för den akademiska banan hos Ludwig Knorr i Jena och blev 1894 assistent, därefter docent i kemisk teknologi och 1906 professor i fysikalisk kemi och elektrokemi vid tekniska högskolan i Karlsruhe. 1911 blev han föreståndare för Kaiser-Wilhelms-institut für physikalische chemie i Berlin-Dahlem.

Hans hustru, Clara Immerwahr, som också var utbildad kemist, opponerade sig kraftigt mot sin mans arbete med giftgas. Hon tog sitt liv i deras trädgård år 1915 genom att skjuta sig i hjärtat med Fritz Habers tjänstepistol.

Vetenskaplig gärning[redigera | redigera wikitext]

Habers främsta arbeten låg på det fysikalisk-kemiska området och behandla den fysikaliska kemins tillämpning på tekniska processer.

Hans Grundriss der technischen elektrochemie auf theoretischer grundlage utkom 1898. Ett mycket viktigt arbete är hans monografi Thermodynamik technischer gasreaktionen (1905). Av största betydelse blev hans undersökningar över gasreaktionen mellan kväve och väte och den jämvikt, som inträder vid högre temperaturer och tryck mellan dessa gaser och ammoniak. De första mätningarna över denna jämvikt utfördes av Haber och van Oordt 1905; noggrannare resultat erhölls senare av Jost (i Nernsts laboratorium) samt av Haber och Robert Le Rossignol 1908 och 1913.

På grund av den sistnämnde författarens undersökning Ueber die technische Darstellung von Ammoniak aus den Elementen utarbetades metoden för ammoniakframställning i fabriksskala vid Badische anilin- und sodafabrik i Ludwigshafen under ledning av Carl Bosch. För sin förtjänst om problemet att framställa ammoniak ur väte och luftens kväve belönades Haber med 1918 års Nobelpris i kemi.

Roll under första världskriget[redigera | redigera wikitext]

Under första världskriget utvecklade Haber en livlig organisatorisk verksamhet, särskilt i fråga om gaskriget samt i egenskap av chef för krigsministeriets byrå för kemiska angelägenheter i fråga om den tyska kemiska industrins krigstekniska uppgifter.

Han var en av Tysklands ledande fysikaliska kemister och en mycket verksam ledamot i de sammanslutningar, som hade till uppgift att stöda Tysklands vetenskapliga liv under de svåra förhållanden, som inträtt efter det tyska nederlaget i världskriget 1918.

Exil[redigera | redigera wikitext]

På grund av sin judiska bakgrund utvisades Haber från Tyskland 1933 efter nazisternas ökande inflytande och maktövertagande. Han tvingades bort från sin tjänst vid Kaiser Wilhelm-institutet, som han deltagit i grundandet av. Detta skedde trots att Haber var en övertygad tysk nationalist och hade officersgrad i tyska armén. Med sin nya fru och barnen flyttade han till Cambridge i England. Han avled 1934 under en genomresa i Basel.

Fritz Habers nobelprisdiplom

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Fritz Haber
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Fritz Haber

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Charles, D. 2005 Master Mind: The Rise and Fall of Fritz Haber, The Nobel Laureate Who Launched the Age of Chemical Warfare ISBN 0-06-056272-2 Harper Collins
  • Perutz, Max. 2003 I wish I'd made you angry earlier: Friend or foe of mankind ISBN 0-87969-674-5 Cold Spring Harbor Laboratory Press