Clas på Hörnet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Clas på Hörnet 2009

Clas på Hörnet var en restaurangSurbrunnsgatan i Vasastan i Stockholm.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Clas Browall öppnade 1731 det lilla värdshuset Browallshof vid dåvarande Roslagstull: verksamheten bytte snart namn till Clas på Hörnet efter sin ägare. Huset var förutvarande "Hjärpes gård". Browall hade tidigare arbetat som källardräng på krogen Ingemarshof, där hans maka Annika också var anställd som värdshusvärd mot betalning. Paret köpte sedan den blivande Clas på Hörnet med gemensamma pengar.

Paret Browall skötte rörelsen gemensamt, och Clas på Hörnet, som låg bra till nära hälsokällan Surbrunnen och tullen, blev snabbt en av de mest framgångsrika i det dåtida Stockholm. Det inrymde stadens största danssalong, och vid Browalls död stod en stor mängd människor ur alla samhällsklasser i skuld till honom, vilket speglade kundkretsen. Även kvinnliga medlemmar av adeln frekventerade Clas på Hörnet, något som då var ovanligt för en kvinna ur adeln. Bland dess gäster fanns Fredrik I, som 1745 närvarade vid en berömd danstillställning i krogen, där han presenterades för en ersättare till Hedvig Taube.[1] Efter Clas Browalls död 1742 fortsatte Annika Browall ensam rörelsen till 1749.[1]

Värdshuset övertogs 1774 av krögaren Petter Helin P:son. Denne rustade upp värdshuset med nya golv, kakelugnar av porslin i alla rum och en ny danssalong med tio rum, varefter rörelsen fortsatt blomstrade under den gustavianska tiden. En av gästerna var Carl Michael Bellman, som också besjungit Clas på hörnet i sina epistlar:

"Kom öppna vårt tempel!
Höj Kransen till skylt!
Se kittlarna fyllas
med nektar och sylt!
Druvorna pressas
Trattarne vässas. . ."

År 1782 figurerade krogen i en skandal kring den avskedade hovfunktionären Carl Anders von Plommenfeldt. På en ruta i lokalen stod då: "Gustaf III, den främste medborgaren", varpå Plommenfeldt tillade: "Han har varit det men är nu den främste skälmen". Han dömdes senare i sin frånvaro till döden för majestätsbrott.

I början av 1800-talet gjordes ett försök att väcka den gamla brunnsdrickningen till liv med hjälp av källan vid Uggelvik, och man återuppväckte då traditionen med baler i Clas på Hörnet, nu kallad Uggleviksbalerna. Dessa fick dock dåligt rykte som muffbaler, och krogen förlorade sitt anseende.

Stockholms stad använde från 1834 huset som sjukhus under den koleraepidemi som då grasserade i staden. När epidemin var över tog det sju år innan byggnaden ansågs vara sanerad. Från 1841 till 1865[1] inrymde fastigheten åter en krog under änkefrun Anna Stark. 1877 övertogs byggnaden av Stockholms stad, för att under 1900-talet huvudsakligen användas för privatbostäder. Under 1900-talet revs allt utom annexet, vilket fortfarande står kvar.

År 1984 omvandlade krögaren Christer von Arnold på nytt huset till en krog, i gustaviansk stil.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013
  • Strövtåg i S:t Johannes församling 1. Cas på Hörnet. Klotter, kolera och kulinariska renässans!

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]