Alexander Lauréus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alexander Lauréus
Alexander Laureus.jpg
Alexander Laureus, litografi av okänd konstnär 1847. Kungliga biblioteket, Stockholm.
Född 4 januari 1783[1][2][3]
Åbo
Död 21 oktober 1823[1][2][3]
Rom[4]
Nationalitet Finland[5]
Sysselsättning Målare
Redigera Wikidata

Alexander Lauréus, född 4 januari 1783 i Åbo, död 21 oktober 1823 i Rom, var en finländsk konstnär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Alexander Lauréus, etsning av okänd konstnär 1847, efter konstnären Johan Holmbergsson (1804-1835). Kungliga biblioteket, Stockholm.
Porträtt av konstnärens styvmoder Mariana Juliana Winqvist och hennes två söner, 1810-, 1820-talet.

Lauréus var son till regementspastorn Alexander Lauréus och Ulrica Lovisa Simolin (ättling till den grevliga transsylvansk-ungerska familjen Báthory, senare Báthory-Simolin, senare Simolin). Han kom efter ungdomsstudier i födelsestaden till Stockholm 1802 där han bosatte sig, studier vid Konstakademien och for till Paris 1817 med akademiskt resestipendium.

Han har gått till eftervärlden mest tack vare sina fina stockholmska folkskildringar, ofta med eldskensbelysning, påverkade av nederländsk 1600-talskonst och samtida svensk genremåleri. 1810 framhåller Journalen Lauréus' förmåga "att bedraga ögat, att genom noggrann härmning göra illusion". Dylik åstadkommer målaren "i de s k eldstycken eller som föreställa effekter av ljus och eldsken på figurer och objekter". För övrigt äga hans figurer expression, "alla hava liv, alla säga något - och när ej så sker, varför målar man?" Likväl bör denne konstnär "bemöda sig att stiga allt högre och högre i en genre, för vilken han genom sina aktningsvärda arbeten röjt sig äga en så avgjord naturlig fallenhet".

"Gubben med skåpet, motiv från Storkyrkobrinken"[redigera | redigera wikitext]

Gubben med skåpet, motiv från Storkyrkobrinken i Gamla stan i Stockholm. Oljemålning av Alexander Lauréus från 1809. Stadsmuseets samlingar.
Detalj av Gubben med skåpet, motiv av Storkyrkobrinken.

Alexander Lauréus var känd för sina folklivsmålningar. Gubben med skåpet, motiv från Storkyrkobrinken från 1809 visar en brokig skara stockholmare och tillfälliga besökare vid Storkyrkobrinken i Stockholm. Vad är det som händer vid Storkyrkobrinken? Vad ser flickan i lådan? Kan det vara europeiska landskap med ruiner? Kanske motiv från Pompeij? Kanske vackra slott och spännande städer? Eller kan det ha varit nyheter från kontinenten, som Napoleons kröning eller hans festbankett? Frågorna är många.

Gubben med tittskåpet är gammalmodigt klädd. Han bär en röd rock i ull, vadmal eller kläde. Rockens snitt och ärmuppslagen är ålderdomliga och axelklaffen var modern under Gustav II Adolfs dagar, en detalj som togs upp av Gustav III i den nationella dräkt som introducerades på 1770-talet. Tittar man noga så ser man knapphålen. Vad har han runt halsen? Är det en kravatt? Den tredje mannen från vänster har en stångpiska som också den tillhörde ett tidigare mode. Kvinnan längst till vänster ser ut som en bondkvinna på besök i staden. På huvudet har hon förmodligen en bindmössa av större modell som hon har knutit ett huckle över för att skydda det ömtåliga sidentyget.

En glad tonåring fått syn på något spännande utanför sitt fönster. Det är en ung nyfiken kvinna som har sprungit ut i sin fina klänning. Hennes hund som också är nyfiken har sprungit med. Det är många som har samlats runt tittskåpet, där gubben vevar fram bilder. Flickan är lättklädd, hon har bara armar och hon har inte ens fått med sig en sjal. Klänningen är av senaste modet från kejsarhovet i Paris. Klänningsmodellen är av empiremodell och den är avskuren under bysten. Den är sydd i ett tunt tyg, troligtvis är det siden eller bomull. Livet har korta puffärmar och kjolen är smal. På huvudet har hon en liten rundkullig mössa som är prydd med rosett längst bak. Det är en bindmössa, som var vanlig bland borgerskapet under 1600- och 1700-talet och som senare blev vanligt förekommande i våra folkdräkter. Den styva kullen är gjord av limmat papper som klätts med sidentyg. Med tiden blev mössorna mindre och mindre och flickan på målningen bär en mycket liten bindmössa, men desto större var rosetten. Det stora vida förklädet är moderiktigt. Tyget går långt bak på ryggen och man kan skymta en dekor vid kanten. Materialet till förklädet är tunn linong, silkesgasväv eller bomullsbatist i vitt. Flickan har tunna skinnskor på fötterna, de är liknande som dagens ballerinaskor. Flickan har en röd rosett som håller samman den lågt skurna modellen, där det sitter en liten dekorationsrosett i samma färg som lädret. Det ser nästan ut som om hon har gått ut i strumplästen, eftersom hon har så lågt skurna skor.

En kvinna till höger har en ljusblå sjal. En mörkhyad pojke eller flicka skymtar mellan de båda kvinnorna. Är barnet i sällskap med damerna? Vi ser en man ur stadsvakten med plym i hatten precis ovanför den elegant moderna flickan. Till höger om honom står en man med stort skägg och ytterligare till höger ser vi en man som bär pudrad peruk med en stor lock över örat, trots att det länge varit passé. En kvinna med vit huvudbonad tittar ut i fönstret i huset ovanför. Stockholms slott och tornet på Storkyrkan ser vi i fonden. Gustav IV Adolf bodde vid denna tid med sin familj i slottet. Tornet till Storkyrkan byggdes samtidigt med det nya slottet, det ritades av arkitekt Johan Eberhard Carlberg för att passa in i de nya omgivningarna.[8]

Några konstverk i Björneborgs konstmuseum i Björneborg, Finland[redigera | redigera wikitext]

(Finska: Porin taidemuseo)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017
  2. ^ [a b] Alexander Lauréus, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 11082, läs online
  3. ^ [a b] KulturNav, omnämd som: [ Alexander Lauréus]KulturNav-id: 12bd55e9-8904-46d0-b060-053acb04738c, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ läs online, läst: 15 oktober 2016,
  5. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016, licens: CC0
  6. ^ Nationalmuseum
  7. ^ Göteborgs konstmuseum
  8. ^ Piamaria Hallberg, Stockholmskällan, Stockholms stadsmuseum

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • (på fin) Alexander Lauréus 1783-1823: 200-års minnesutställning : Finlands konstakademi, Sinebrychoffs konstmuseum, Helsingfors 1.12.1983-12.2.1984. Helsinki: Suomen Taideakatemia. 1983. Libris 7985640. ISBN 951-9289-11-9 
  • Förteckning öfver de af framl. hof-målaren Laurei arbeten, som visas i professor Byströms attelier vid Öfra Bangränden. Stockholm, tryckt hos Johan Hörberg, 1824.. Stockholm. 1824. Libris 2418465 
  • Stjernschantz, Torsten (1914). Alexander Lauréus: en konsthistorisk studie. Helsingfors. Libris 472577 
  • von Malmborg, BooAlexander Lauréus i Svenskt biografiskt lexikon (1977-1979)