Snöduva

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Columba leuconota)
Snöduva
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Snöduva i Sikkim
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläkteColumba
ArtSnöduva
C. leuconota
Vetenskapligt namn
§ Columba leuconota
AuktorVigors, 1831

Snöduva[2] (Columba leuconota) är en asiatisk duva som lever mycket högt upp i bergstrakter.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Snöduvan är en 31–34 cm[4] lång duva med ett rätt karakteristiskt utseende. Huvudet är svartaktigt och kontrasterar tydligt med vit halskrage och undersida, den senare övergående mot askgrått på buken. Ryggen är brungrå med en vit fläck på nedre delen, medan vingarna är blekare grå med tre bruna band. Den svarta stjärten har ett brett vitt band mitt på som smalnar av och böjer sig ut mot stjärthörnen. Ungfågeln har smala, beige spetsar på ovansidans fjädrar samt beige anstrykning på undersidan.[5][6]

Snöduva som visar upp sin karakteristiska stjärtteckning i flykten.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Lätet är dåligt känt, men är tydligen rätt annorlunda från närbesläktade arter. Vanligaste lätet är en kort serie med stammande och något ekorrelika "kuk" eller "ki-kup". Spellätet rapporteras vara dämpad, ihåligt och buktalande.[7]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Snöduva delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Snöduvan hittas i klippiga bergstrakter och ostörda bergsdalar från 3000 meters höjd ända upp till snögränsen på 5000 meter. Dagtid födosöker de på intilligande fält, men tar nattkvist i klippbranterna. Fågeln är relativt skygg och på sin vakt. Vintertid ses de i flockar om 150 individer eller fler, ofta i sällskap av stenduva, i vissa områden av klippduva.[8]

Flock med snöduvor i Sikkim, Indien.

Sommartid söker den sig till lägre nivåer och ses då i par och mindre flockar. Fågeln häckar i kolonier. Det slarvigt byggda boet av kvistar, gräs och fjädrar placeras i klippskrevor, på klippavsatser eller i grottor, och återanvänds år efter år. Den lägger normalt två ägg. Fågeln lever av bär, säd, knoppar, rotknölar, frön och skott.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig.[9]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Columba leuconota Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Baptista, L.F., Trail, P.W., Horblit, H.M. & Boesman, P. (2018). Snow Pigeon (Columba leuconota). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54099 31 december 2018).
  5. ^ Rasmussen PC; JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide. Volume 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions. Sid. 204. 
  6. ^ [a b] Baker, ECS (1928). Fauna of British India. Birds. Volume 5 (2nd). Taylor and Francis, London. Sid. 224–225. https://archive.org/stream/BakerFbiBirds5/BakerFBI5#page/n243/mode/1up. 
  7. ^ Baptista, L. F., P. W. Trail, H. M. Horblit, and P. F. D. Boesman (2020). Snow Pigeon (Columba leuconota), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.snopig1.01
  8. ^ Gibbs, David; Eustace Barnes; John Cox (2001). Pigeons and Doves: A Guide to the Pigeons and Doves of the World. United Kingdom: Pica Press. Sid. 624. ISBN 1-873403-60-7. https://books.google.com/books?id=aeZXAAAACAAJ&dq=Pigeons+and+Doves:+A+Guide+to+the+Pigeons+and+Doves+of+the+World. 
  9. ^ Gibbs, D.; Barnes, E.; Cox, J. 2001. Pigeons and doves: a guide to the pigeons and doves of the world. Pica Press, Robertsbridge, U.K.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]