von Sydowska morden

Från Wikipedia
(Omdirigerad från De sydowska morden)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Huset Norr Mälarstrand 24, där tre av morden begicks.

von Sydowska morden ägde rum 7 mars 1932, utspelade sig i Stockholm och Uppsala, och krävde fem offer inklusive gärningsmannen. Dådet är ett av de medialt mest uppmärksammade brottsfallen i svensk kriminalhistoria. Gärningsmannen till samtliga mord har med hög sannolikhet förmodats vara juridikstudenten Fredrik von Sydow.

Händelserna[redigera | redigera wikitext]

Ingun von Sydow, mördad på Hotell Gillet i Uppsala.
Hembiträdet Ebba Hamn, mördad i huset på Norr Mälarstrand 24.
Hotell Gillet i Uppsala, den andra av de två mordplatserna, i dag.

På kvällen 7 mars 1932 påträffades häradshövdingen och politikern Hjalmar von Sydow och två av dennes anställda, kokerskan Karolina Herou och hembiträdet Ebba Hamn[1] döda i von Sydows bostad på Norr Mälarstrand 24 i Stockholm.[2] Båda offer konstaterades vara ihjälslagna. I von Sydows rum låg Hamn, i Herous rum häradshövdingen och här påträffades även kokerskan, sittande i en stol vid fönstret.

Mordvapnet antogs till en början ha varit ett järnrör, eftersom ett sådant strax före morden hade inhandlats av Fredrik von Sydow, men senare ansåg man det mer sannolikt att mordvapnet var det strykjärn som efter morden kunde fastställas som saknat bland hushållsattiraljerna.[3]

Kropparna hade upptäckts av Hjalmar von Sydows 15-åriga dotter och en ung flicka, brorsdotter till von Sydows framlidna hustru och inneboende hos von Sydows. Brorsdottern var den som efter morden först anlände till våningen. Hon fann en blodfläck på en matta och att ett antal dörrar i våningen var låsta och beslutade att invänta sin kusin, som anlände något senare. När de två skolflickorna tog sig in i de låsta rummen fann de offren. Deras berättelse ledde till att polisen efterlyste häradshövdingen von Sydows son, Fredrik von Sydow, och dennes hustru Ingun som skäligen misstänkta för morden.

Efter dådet hade paret i taxi först uppsökt en kamrat till Fredrik von Sydow, tävlingsskytten Sven Hallman, och av denne lånat en pistol. Man hade därefter begivit sig till restaurang Tegnér i Stockholm och sedan, via en herrekiperingsbutik, ett apotek, restaurang Vallonen och ett konditori i Norrviken,[4] vidare till restaurang Gillet i Uppsala, dit man anlände vid 20-tiden på kvällen. Efter en stund lämnade paret restaurangen för att sedan komma tillbaka omkring kl. 22 tillsammans med tre vänner. Sällskapet satte sig till bords för supé.

Restaurangpersonalen anmodades av polisen att diskret be Fredrik von Sydow att komma ut i hallen där besök väntade. Paret von Sydow reste sig och gick ut i foajén, där Ingun von Sydow satte sig i en länstol. Då hennes make böjde sig fram, som för att kyssa henne, sköt han henne i tinningen med en fickpistol, en Mauser av kaliber 7,65 mm.[5] Direkt därefter sköt Fredrik von Sydow sig i huvudet och avled så gott som omedelbart.[6]

Fredrik och Ingun von Sydow efterlämnade den treåriga dottern Monika.

Motiv[redigera | redigera wikitext]

Motivet till morden är oklart, men i flera skildringar av dramat nämns att Fredrik von Sydow var drogmissbrukare, att han hamnat i ockrarhänder, att han hade ekonomiska bekymmer och att förhållandet till fadern var ansträngt. Alla faktorer som skulle kunna samverka och resultera i en desperat impulshandling. Enligt polisutredningen hade Fredrik von Sydow vid mordtillfället lagt beslag på faderns plånbok, som dock endast innehöll 235 kronor,[7][8] motsvarande knappt 7000 kr 2013.[9]

von Sydowska morden i litteratur, teater och film[redigera | redigera wikitext]

Sigfrid Siwertz pjäs Ett brott med underrubriken ett tidsdrama, inspirerad av de von Sydowska morden, hade premiär den 13 oktober 1933 på Lorensbergsteatern i Göteborg. Den uppfördes på Dramatiska teatern i Stockholm den 15 mars 1934 och regisserades av Alf Sjöberg. Pjäsens verklighetsbakgrund speglas tydligt i teateruppsättningarna liksom i filmatiseringen, Ett brott 1940. Filmen, i vilken huvudrollerna spelas av Edvin Adolphson och Karin Ekelund blev en stor framgång och räknas som en av svensk films bästa 1940-talsfilmer.[10]

En TV-film, Ett skuggspel, i regi av Ingvar Skogsberg, sändes 1985 i Sveriges Television. Huvudrollerna spelades av Stefan Ekman och Jessica Zandén.

Hösten 2006 satte Uppsala stadsteater upp en pjäs om händelserna under namnet von Sydowmordens gåta av Anders Frigell. I samband med att pjäsen spelades intervjuade Svenska Dagbladet Fredriks och Inguns dotter om hur hennes liv påverkats av händelserna i hennes barndom.[11]

Helena Henschen, dotterdotter till Hjalmar von Sydow, gav 2004 ut boken I skuggan av ett brott, som bygger på morden.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Frigell (2004)
  2. ^ Ahrenberg & Bernhardsson (1951)
  3. ^ A. Frigell, von Sydowmordens gåta, Uppsala 2002.
  4. ^ Frigell (2004), s. 133
  5. ^ Frigell (2004), s. 127
  6. ^ http://www.fib.se/visa_kors_info.asp?Sidrubrik=nr%2011/2004&e=e001&DocumentId=95&Avdelning=050&Meny=001[död länk]
  7. ^ A. Frigell, von Sydowmordens gåta, Uppsala Publishing House, 2002.
  8. ^ H. Henschen, I skuggan av ett brott, Brombergs 2004.
  9. ^ Statistiska centralbyrån: Prisomräknaren – räkna på inflationen, läst och beräknat 6 juni 2013.
  10. ^ Svensk Filmdatabas
  11. ^ Thunberg, Karin (19 november 2006). ”Ett barns börda”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/ett-barns-borda_371744.svd. 
  12. ^ Libris 9499878

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Alvar Zetterquist, Kriminalchefen berättar, Medéns Förlag, Stockholm 1959.
  • Ahrenberg, Sixten; Bernhardsson, Carl Olof (1951). Polisen lägger pussel. Stockholm. Libris 1263588 
  • Bernhardsson, Carl Olof; Blomér, Axel (1963). Mordkommissionen efterlyser: dokumentära berättelser ur den svenska polisens hemliga protokoll. D. 2. Stockholm: Medén. Libris 200400 
  • Frigell, Anders (2002). von Sydowmordens gåta (1. uppl.). Uppsala: Uppsala Publ. House. Libris 8837287. ISBN 91-7005-237-9 
  • Henschen, Helena (2004). I skuggan av ett brott. Stockholm: Bromberg. Libris 9499878. ISBN 91-7608-994-0 
  • Ett barns börda, Svenska Dagbladet 19 november 2006]
  • Dagens Nyheter (2004-08-06).
  • Svenska Dagbladet 8 mars 1932: Hj. von Sydow mördad.
  • Lagerstedt, Lars, red (1984). 100 år med Svenska dagbladet 1884-1984: ett sekel speglat i tidningssidor. Stockholm: Sv. dagbl. Libris 8376458. ISBN 91-7738-061-4 
  • Sydow, Johan von (1996). Christian Fredrik von Sydows ättlingar: biografiska uppgifter om frälseinspektoren Christian Fredrik von Sydows (1714-1773) avkomlingar i alla led intill våra dagar : släktbeskrivningar : en sammanställning. [Göteborg]: [J. von Sydow]. Libris 7451564. ISBN 91-630-4777-2