Hjalmar von Sydow

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hjalmar von Sydow
Hjalmar von Sydows gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Adolf Hjalmar von Sydow, född 22 augusti 1862 i Växjö, död 7 mars 1932 i Stockholm, var en svensk jurist och politiker.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

von Sydow var son till häradshövdingen Johan Fredrik von Sydow (1826-1885) och Ida Alexia Elisabeth Edgren (1829-1909) samt yngre bror till häradshövdingen Hugo von Sydow (1861-1930). Han gifte sig 1900 med Ruth Maria Albertina Schwartz (1875-1926).

Efter studentexamen vid Katedralskolan i Lund 1880 inskrevs von Sydow samma år vid Lunds universitet där han avlade juris kandidatexamen 1886. Han var därefter auskultant i Skånska hovrätten och biträde i Torna och Bara domsaga innan han 1889 utnämndes till vice häradshövding.

Samma år vann von Sydow inträde till Överståthållareämbetet för polisärenden, varpå han avancerade inom polisen. Bland annat var han tillförordnad polismästare 1898-1899. Från 1907 blev han ordförande och verkställande direktör i Svenska Arbetsgivareföreningen, för att 1931 trappa ner värvet till rådgivare. I stället blev von Sydow ledamot av Statens industrikommission, Arbetsrådet och Arbetsdomstolen och ledamot av flera internationella socialpolitiska delegationer.

von Sydow var från 1916 ledamot av första kammaren, av lagutskottet från 1919 och var detta utskotts vice ordförande 1920. Han blev riddare av Vasaorden 1901.

von Sydow mördades den 7 mars 1932 tillsammans med två anställda i hemmet i Stockholm. Den trolige gärningsmannen var von Sydows son, den 23-årige juridikstudenten Fredrik von Sydow.[1]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Om Stockholms rättskipning, polis och fångvård (Stockholm 1897)
  • Öfversikt af stadsfiskalernas i Stockholm ställning från äldsta till närvarande tid (Stockholm 1897)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Anders Frigell, von Sydowmordens gåta Uppsala, 2004.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Albert Broomé: Studentkamraterna 1880-1905 (Stockholm 1905; biografiskt album över 1880 års avgångsstudenter vid Katedralskolan i Lund)
  • Sveriges ointroducerade adels kalender 1941 av Tage von Gerber (Malmö 1940) sid.130-131
  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 177