Alf Sjöberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alf Sjöberg
Alf Sjöberg.jpg
Född Sven Erik Alf Sjöberg
21 juni 1903
Stockholm, Sverige
Död 17 april 1980 (76 år)
Stockholm, Sverige
År som aktiv 1925–1980
Maka Märta Ekström
(1930–1934)
Elsa Ahlsell
(1935–1980)
Betydande verk Teater:
En stor mängd uppsättningar på Dramaten, bland annat av Strindberg och Shakespeare
Film:
Hets (1944)
Fröken Julie (1951)
IMDb

Sven Erik Alf Sjöberg, född 21 juni 1903 i Stockholm, död 17 april 1980 i Stockholm, var en svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.

Sjöberg var under många år verksam som regissör vid Dramaten. Idag är han kanske känd främst som filmregissör av Hets (1944, med manus av Ingmar Bergman), Bara en mor (1949) och Fröken Julie 1951. Vid hans 100-årsdag år 2003 uppmärksammade TV, radio och Dramaten flera av hans verk.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Dramatens elevskola 1922, från vänster till höger syns Lena Cederqvist, Karl-Magnus Thulstrup, Mona Mårtensson, Mimi Pollak, Vera Schmiterlöw, Greta Garbo, Alf Sjöberg och Håkan Westergren.

Efter åttaårigt läroverk gick Sjöberg Dramatens elevskola åren 1923 till 1925, och var därefter verksam vid Dramaten som skådespelare. En av hans tidiga bedrifter var att medverka som skådespelare i den första teaterförställningen som sändes i svensk radio, Spelet om Envar (1925). Han anställdes vid Radiotjänst som regissör 1929 och året därefter vid Dramaten i samma befattning.

Sjöberg var verksam som regissör på Dramaten till sin död 1980 och räknas bland Sveriges främsta under 1900-talet, tillsammans med namn som Olof Molander och Ingmar Bergman. Särskilt Sjöbergs uppsättning av August Strindbergs drama Fröken Julie 1949 har gått till historien, med skådespelarinsatser av Inga Tidblad och Ulf Palme. Denna uppsättning filmatiserades 1951 med Anita Björk i rollen som fröken Julie. Han belönades med Guldpalmen vid Cannesfestivalen för detta verk.

Senare uppsättningar av Strindbergs pjäs brukar jämföras med Sjöbergs. Han satte även upp flera dramer av Shakespeare, såsom Hamlet, En midsommarnattsdröm och Köpmannen i Venedig. Ingmar Bergman hade så stor respekt för Sjöbergs Shakespeareuppsättningar att han inte vågade sätta upp Shakespeare på Dramaten så länge Sjöberg levde. Alf Sjöberg satte också upp moderna verk av till exempel Stig Dagerman. Ingmar Bergman har sagt att Sjöbergs stora produktion troligen är ojämförlig med 138 uppsättningar på Dramaten, 18 filmer och två TV-teateruppsättningar samt 183 dramer för Radioteatern.

Sjöberg ville radikalisera teatern, som han såg som en revolterande kraft i samhället mot sociala orättvisor.[1] Han hämtade på 1930-talet influenser från sovjet-rysk modernism och närde en önskan om att göra verklig folkteater. När den socialdemokratiska regeringen slog fast sin kulturpolitik på 1950-talet var Sjöberg en av konstnärerna i kretsen runt statsminister Tage Erlander.[2] Han bidrog starkt till att introducera Federico García Lorca, Bertolt Brecht och Eugene O'Neill i svensk scenkonst.

Under 1950-talet var han ledamot av Radionämnden. Han erhöll Litteris et Artibus 1951. Han var också filosofie hedersdoktor.

Alf Sjöberg var son till vaktmästaren Carl Erik Sjöberg och Elisabeth Wickberg. Han var gift 1930–1934 med skådespelaren Märta Ekström, och från 1935 med Elsa Ahlsell (1907–1985), som var dotter till disponenten Herman Ahlsell. Han avled 1980 till följd av en trafikolycka och är begravd på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[3]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Filmroller[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1923 Didier Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
1924 Diggory Värdshuset Råbocken
Oliver Goldsmith
Olof Molander Dramaten
1924 En överkonstapel Äventyrens värld
Christian Günther
Karl Hedberg Dramaten
1924 Jean Knock
Jules Romains
Karl Hedberg Dramaten
1925 Gilles de Rais
En herre från anno 1920
Sankta Johanna
George Bernard Shaw
Gustaf Linden Dramaten
1926 Giovanni Henrik IV
Luigi Pirandello
Gustaf Linden Dramaten
1926 Baronens betjänt Värdshusvärdinnan
Carlo Goldoni
Karl Hedberg Dramaten
1927 Teddy Ombord
Prins Wilhelm
Olof Molander Dramaten
1927 Turmel Doktor Mirakel
Robert de Flers och Franois de Croisset
Karl Hedberg Dramaten
1927 Miguel Markisinnan
Noel Coward
Karl Hedberg Dramaten
1927 Herr de Bonnefor Den inbillade sjuke
Molière
Olof Molander Dramaten
1928 Karl Thomas Hoppla, vi lever!
Ernst Toller
Per Lindberg Dramaten
1928 Siblet Diktatorn
Jules Romains
Per Lindberg Dramaten
1928 Bertalan Försvarsadvokaten
Ferenc Molnar
Karl Hedberg Dramaten
1928 John Shawn Ryktbarhet
Arnold Bennett
Gustaf Linden Dramaten
1928 Orakelkolportören Fåglarna
Aristofanes
Olof Molander Dramaten
1929 Felix Nyss utkommen!
Édouard Bourdet
Gustaf Linden Dramaten
1929 Markis de Langlier Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Teater
1930 Markurells i Wadköping
Hjalmar Bergman
Dramaten
1930 Stor-Klas och Lill-Klas
Gustaf af Geijerstam
Dramaten
1931 Fadershjärtat
W. Somerset Maugham
Dramaten
1931 Fru Celias moral
Benn W. Levy
Dramaten
1932 Revisorn
Nikolaj Gogol
Dramaten
1932 Kvinnans list
Lionel Brown
Dramaten
1932 Över förmåga
Björnstjerne Björnson
Dramaten
1933 Blodet ropar under almarna
Eugene O'Neill
Dramaten
1934 Rivalerna
Richard Brinsley Sheridan
Dramaten
1934 En hederlig man
Sigfrid Siwertz
Dramaten
1936 Huset vid landsvägen
Jean Jacques Bernard
Dramaten
1936 Millionärskan
George Bernard Shaw
Dramaten
1937 Skönhet
Sigfrid Siwertz
Dramaten
1937 Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg
Dramaten
1937 Höfeber
Noël Coward
Dramaten
1937 Khaki
Paul Raynal
Dramaten
1938 Spel på havet
Sigfrid Siwertz
Dramaten
1940 Mycket väsen för ingenting
William Shakespeare
Dramaten
1940 Möss och människor
John Steinbeck
Dramaten
1941 Vi skiljas
Victorien Sardou och Émile de Najac
Dramaten
1942 Beredskap
Gunnar Ahlström
Dramaten
1942 Ut till fåglarna
George S. Kaufman och Moss Hart
Dramaten
1946 Trettondagsafton
William Shakespeare
Dramaten
1947 John Gabriel Borkman
Henrik Ibsen
Dramaten
1948 Släktmötet
T S Eliot
Dramaten
1948 De vises sten
Pär Lagerkvist
Dramaten
1949 Fröken Julie
August Strindberg
Dramaten
1949 En handelsresandes död
Arthur Miller
Dramaten
1950 Brand
Henrik Ibsen
Dramaten
1950 Erik XIV
August Strindberg
Dramaten
1951 Kvinnan bör inte brännas
Christopher Fry
Dramaten
1951 Amorina
Carl Jonas Love Almqvist
Dramaten
1953 Romeo och Julia
William Shakespeare
Dramaten
1955 Vildanden
Henrik Ibsen
Dramaten
1956 En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Dramaten
1963 Svejk i andra världskriget
Bertolt Brecht
Dramaten
1965 Mutter Courage
Bertolt Brecht
Dramaten
1965 Yvonne, prinsessa av Bourgogne
Witold Gombrowicz
Dramaten
1969 Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Dramaten
1970 Coriolanus
William Shakespeare
Dramaten
1970 Brända tomten
August Strindberg
Dramaten
1971 Modern
Stanislaw Ignacy Witkiewicz
Dramaten
1972 Mäster Olof
August Strindberg
Dramaten
1978 Korparna
Henry Becque
Dramaten
1979 Kollontaj
Agneta Pleijel
Dramaten
1980 Hustruskolan
Molière
Dramaten

Scenografi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Regi Teater Noter
1931 Fadershjärtat
W. Somerset Maugham
Alf Sjöberg Dramaten
1931 Fru Celias moral
Benn W. Levy
Alf Sjöberg Dramaten
1932 Revisorn
Nikolaj Gogol
Alf Sjöberg Dramaten Scenografi med Sven Erik Skawonius
1932 Kvinnans list
Lionel Brown
Alf Sjöberg Dramaten
1932 Över förmåga
Björnstjerne Björnson
Alf Sjöberg Dramaten
1937 Skönhet
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten Scenografi med Sven Erik Skawonius
1937 Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg
Alf Sjöberg Dramaten Scenografi med Härje Ekman
1937 Höfeber
Noël Coward
Alf Sjöberg Dramaten Scenografi med Sven Erik Skawonius
1940 Mycket väsen för ingenting
William Shakespeare
Alf Sjöberg Dramaten Scenografi med John Jon-And

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.filmsoundsweden.se/backspegel/sjoberg.html
  2. ^ Tage Erlander, Samtal med Arvid Lagercrantz, 1960-talet (Sthlm 1982)
  3. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar: (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.51 ISBN 91-973128-2-7

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]