Edvin Adolphson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Edvin Adolphson
Adolphson 1940
Adolphson 1940
Född Gustav Edvin Adolphson
25 februari 1893
Furingstad, Östergötland
Död 31 oktober 1979 (86 år)
Solna, Stockholms län
Aktiva år 1912–1968
Maka Margot Chergée
(1916–1926)
Harriet Bosse
(1927–1932)
Mildred Folkestad
(1932–1950)
Ulla Balle-Jensen
(1952–1979)
Betydande roller
Rutger von Degerfelt i Ett brott
Stefan Anker i Kungliga patrasket
pastor Nordström i Hemsöborna (1966)
Harald Hilding Markurell i Markurells i Wadköping (TV-serie i fyra delar)
IMDb

Gustav Edvin Adolphson, född 25 februari 1893 i Furingstad i Östergötland, död 31 oktober 1979 i Solna församling[1], var en svensk skådespelare.[2] Han är begravd på Solna kyrkogård.[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Edvin Adolphson föddes i Furingstad, Östergötland, och flyttade med föräldrarna till Norrköping när han var några år gammal. Han var son till smeden och entreprenören Gustav Adolfsson (1872–1936) och Maria, född Ström (1874–1952).[1][4]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Adolphson teaterdebuterade 1912 på Arbisteatern i hemstaden. Han började turnera som skådespelare 1915 och kom till Stockholm 1918. Från 1920 spelade han på Intima teatern, men inledde detta år också på allvar sin filmkarriär, efter filmdebuten i Thomas Graals bästa barn (1918). Han kom sedan att bli en av Sveriges stora filmskådespelare under nära 60 år.[källa behövs]

Under denna tid hann han, såsom i fallet med Körkarlen (1958) och Sången om den eldröda blomman, medverka i flera olika versioner av samma film. Under senare delen av sin karriär medverkade han i stora TV-produktioner, till exempel Markurells i Wadköping, Swedenhielms och Hemsöborna. Under lång tid var han också ordensgeneral inom teaterorden TSO.[källa behövs]

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Adolphson var gift fyra gånger, första gången 1916–1926 med skådespelaren Margot Chergée (1894–1982)[1], andra gången 1927–1932 med skådespelaren Harriet Bosse (1878–1961)[1], tredje gången 1932–1950 med Mildred Mehle (1904–1987)[1][5] och fjärde gången från 1952 till sin död med Ulla Balle-Jensen (född 1922).

Barn[redigera | redigera wikitext]

I sitt första äktenskap fick han dottern Anna-Greta Adolphson 1917 och i sitt tredje äktenskap fick han barnen Kari Thomée 1932, Olle Adolphson 1934, Kristina Adolphson 1937 och Per B. Adolphson 1945. Alla barnen blev verksamma inom konstnärliga yrken, Anna-Greta som skådespelare, Kari som TV-producent, Olle kompositör och vissångare, Kristina även hon som skådespelare och Per som fotograf.

Med författaren Majken Cullborg, som han inte var gift med, fick han sonen Leo Cullborg 1946, skådespelare och regissör.[6]

Film[redigera | redigera wikitext]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Regi i urval[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (urval)[redigera | redigera wikitext]

Regi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1972 – Edvin Adolphson berättar om sitt liv med fru Thalia, fru Filmia och andra fruar

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sveriges dödbok 1947–2006, CD-ROM version 4.00, Sveriges Släktforskarförbund
  • Begravda i Sverige, CD-ROM version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund
  • Sveriges befolkning 1970, CD-ROM version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund
  • Teater i Stockholm 1910-1970, Stockholm 1982

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ ”Edvin Adolphson på SFDb”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57934. Läst 8 november 2012. 
  3. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.
  4. ^ Sveriges befolkning 1900, CD-ROM, Version 1.02, Sveriges Släktforskarförbund/SVAR (2006).
  5. ^ Adolphson, Gustav Edvin, skådespelare, regissör, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1943 / s 10.
  6. ^ ”Leo Cullborg”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=180934&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dLeo+Cullborg%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 20 februari 2013. 
  7. ^ Tygård, Britt-Marie (2012). Tollie Zellman: "Damen i rosa". Stockholm: [s.n.]. Libris 13619752. ISBN 978-91-637-1333-0 
  8. ^ ”Dibbuk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22270&pos=39. Läst 4 juni 2015. 
  9. ^ Teateralmanack 1927 i Svenska Dagbladets Årsbok – femte årgången, händelserna 1927 (1928) s. 109
  10. ^ ”Gustaf III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22272&pos=69. Läst 5 juni 2015. 
  11. ^ ”Rötmånad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24991&pos=132. Läst 11 juni 2015. 
  12. ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015. 
  13. ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015. 
  14. ^ [a b c d e] Oscarsteatern Programblad. Leopolds antikvariat. Åtkomst 24 januari 2015
  15. ^ ”Dulcie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22323&pos=44. Läst 4 juni 2015. 
  16. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. Sid. 96. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  17. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  18. ^ ”Nyckelromanen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22327&pos=110. Läst 10 juni 2015. 
  19. ^ Teatern 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931) s. 146
  20. ^ [a b] Teatern 1931 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1931 (1932) s. 166
  21. ^ Från Stockholms teatrar 1932 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 117
  22. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. Sid. 171. Libris 784760 
  23. ^ Från Stockholms teatrar 1932 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 119
  24. ^ Från Stockholms teatrar 1932 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 394
  25. ^ Teateråret 1936 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1936 (1937) s. 197
  26. ^ Stockholms teatrar 1940 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1940 (1941) s. 210
  27. ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24977&pos=26. Läst 3 juni 2015.