Demokratur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Demokratur (teleskopord av demokrati och diktatur) är ett begrepp där de moderna demokratierna kritiseras för skendemokrati och bristande maktfördelning där det efterfrågas mer skydd mot majoritetsförtryck.

Ordets ursprung är oklart. Begreppet tillskrivs ofta den franske sociologen Gerard Mermet,[1] men har använts tidigare av andra personer; bland annat använde Vilhelm Moberg det i en artikel i Dagens Nyheter 1965:[2]

”I en demokratur råder allmänna och fria val, åsiktsfrihet råder formellt men politiken och massmedia domineras av ett etablissemang som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram. Konsekvensen blir att medborgarna lever i en föreställning att de förmedlas en objektiv och allsidig bild av verkligheten. Åsiktsförtrycket är väl dolt, den fria debatten stryps. Dock skall tilläggas att det i definitionen för demokratur finns med det faktum att majoriteten av människorna i detta samhällstillstånd själva inte uppfattar att de lever i en demokratur."
— Vilhelm Moberg

Ordet[redigera | redigera wikitext]

Liknande ord förekommer också i andra språk: Demokratur (tyska), democradura eller dictablanda (spanska), democratura (italienska), démocrature eller dictocracy (franska). Motsvarande engelska ord är democratorship, som leds av en democrator. Uttrycket används ofta av företrädare för ytterlighetspartier till vänster och höger i Europa, som menar att endast partier med mer eller mindre liknande åsikter har politiskt inflytande. Det engelska ordet har använts både för att beskriva det moderna amerikanska systemet, och för att beskriva före detta sovjetrepubliker. Även den uruguayanska författaren Eduardo Galeano använder begreppet i sina skrifter, liksom amerikanska statsvetare Guillermo O'Donnell och Philippe Schmitter.

"One-Dimensional Man" av Herbert Marcuse[redigera | redigera wikitext]

I One-Dimensional Man: Studies in the Ideology of Advanced Industrial Society beskriver Marcuse sin kritik av både den västerländska kapitalismen och den Sovjetiska kommunismen. Han menar att människornas behov och upplevelser delvis är skapade. Genom att göra människorna endimensionella förmår man dem att acceptera samhället som det är och inte göra uppror. Makt koncentreras till en elit, som inte ifrågasätts eftersom den inte som forna tiders despoter märks lika tydligt. Styrningen sker på nya sätt. Boken betraktas som en del av Frankfurtskolan.

Skenbar demokrati[redigera | redigera wikitext]

Demokratur betecknar ett samhälle som till ytan är en demokrati, men som i praktiken saknar en reell och vidare omfattande yttrandefrihet, som saknar en möjlighet för dissiderande politiska grupper att föra sin talan på lika villkor, som saknar ett fullt ut rättssäkert rättsväsende (där lagar och regler tillämpas och appliceras olika beroende på vilket politiskt läger eller annat godtyckligt kollektiv man tillhör), där man riskerar att bli av med sitt jobb för sina åsikters skull, där man som dissiderande grupp riskerar att bli utsatt för politiskt våld av politiska motståndare (och där staten ser mellan fingrarna med detta). Ytterligare ett kännetecken för en demokratur är när lagarna som finns inte efterlevs (av staten själv).[källa behövs]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Human Rights Education Newsletter #23”. The Global Human Rights Education Network. 29 november 1999. sid. s. 7. http://www.hrea.org/erc/Library/HREnewsletter/NO23.pdf.  (engelska)
  2. ^ Moberg, Vilhelm (1984). I egen sak: obekväma inlägg i det offentliga samtalet. Ordfront. ISBN 9789173242233. http://books.google.com/books?id=M6szAAAAIAAJ&q=Demokratur&dq=Demokratur&hl=sv&cd=1 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från nederländskspråkiga Wikipedia