Hegemoni

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hegemoni är den dominans eller ledande ställning som till exempel en person, en organisation eller ett land kan ha. Hegemoni innebär inte total makt. Underbetydelsen innebär ofta att hegemonin framför allt är intresserad av att bevara status quo och sin egen ledarställning.

Ordet hegemoni kommer från grekiska ἡγεμονία (hegemonia), ’ledarskap’.

Ordet används också som en benämning på ett samhällsteoretiskt begrepp myntat under 1920- och 1930-talen av den italienske kommunisten Antonio Gramsci. Han menar att kapitalismen bygger på att ett dominerande skikt i samhället behåller sin ställning genom att de dominerade accepterar ordningen. Ur de härskandes hegemoni kommer och överförs värderingar till de dominerade, som i sin tur tolkar och accepterar dessa värderingar som sunt förnuft.

Enligt Antonio Gramsci handlar hegemoni om dominansen över kulturen, snarare än över det ekonomiska och politiska inflytandet. Makten råder även över attityder och förhållningssätt, och bestämmer på så sätt vilka normerna i samhället ska vara.


Hegemonier i Grekland[redigera | redigera wikitext]

Makten som hegemonin gav, var olika från plats till plats och berodde på särskilda lokala fördragsbestämmelser. I allmänhet var de i hegemonin ingående staterna inbördes oberoende. Frågor om politik utåt beslöts av förbundsrådet, där alla hade lika rösträtt under den ledande statens ledning. Den ledande staten bestämde även i krigstid hur mycket varje enskild stat skulle bidra med i pengar, manskap och skepp, och hade dessutom privilegiet att anföra den sålunda uppbyggda förbundshären.

Sparta tillägnade sig tidigt en sådan hegemoni över staterna på Peloponnesos, vilken sedan under de persiska krigen (500 f. Kr.) utökades till att innefatta hela Grekland. Denna maktställning ifrågasattes snart av Aten som med sin stora flotta tog en ledande roll i ett uppror som bringade många stater över på den atenska sidan. Först efter det peloponnesiska kriget, (431-404 f. Kr.) lyckades Sparta, för en tid, återvinna sitt starka inflytande.

Thebe eftersträvade länge hegemoni över Boiotien, men lyckades endast för en kort tid (371-362 f. Kr.). Även det makedoniska väldet i Grekland efter slaget vid Chaironeia (338 f. Kr.) hade till en början formen av en hegemoni.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hegemoni i Nordisk familjebok (första upplagan, 1883)
  • Gripsrud, Jostein (2002) - "Mediekultur – mediesamhälle"
  • Chasteen, John Charles - "Latinamerikas historia" (ISBN 91-89442-69-5)
  • Lalander Philip, Johansson Thomas - "Ungdomsgrupper i teori och praktik" (utgivningsår 2002)
  • Runeby, Nils (2003) - "Framstegets arvtagare"
  • Nationalencyklopedin http://www.ne.se/lang/hegemoni

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]