Demokratur

Från Wikipedia
Version från den 29 december 2014 kl. 01.11 av Mange01 (Diskussion | Bidrag) (tar bort påstående om minoritetsförtryck)

Demokratur (teleskopord av demokrati och diktatur) är ett begrepp där de moderna demokratierna kritiseras för skendemokrati och bristande maktfördelning där det efterfrågas mer skydd mot majoritetsförtryck.

Ordets ursprung är oklart. Begreppet tillskrivs ofta den franske sociologen Gerard Mermet,[1] men har använts tidigare av andra personer; bland annat använde Vilhelm Moberg det i en artikel i Dagens Nyheter 1965:[2]

”I en demokratur råder allmänna och fria val, åsiktsfrihet råder formellt men politiken och massmedia domineras av ett etablissemang som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram. Konsekvensen blir att medborgarna lever i en föreställning att de förmedlas en objektiv och allsidig bild av verkligheten. Åsiktsförtrycket är väl dolt, den fria debatten stryps. Dock skall tilläggas att det i definitionen för demokratur finns med det faktum att majoriteten av människorna i detta samhällstillstånd själva inte uppfattar att de lever i en demokratur."
– Wilhelm Moberg

Liknande ord förekommer också i andra språk: Demokratur (tyska), democradura eller dictablanda (spanska), democratura (italienska), démocrature eller dictocracy (franska). Motsvarande engelska ord är democratorship, som leds av en democrator. Uttrycket används ofta av företrädare för ytterlighetspartier till vänster och höger i Europa, som menar att endast partier med mer eller mindre liknande åsikter har politiskt inflytande. Det engelska ordet har använts både för att beskriva det moderna amerikanska systemet, och för att beskriva före detta sovjetrepubliker.

Demokratur betecknar ett samhälle som till ytan är en demokrati, men som i praktiken saknar en reell och vidare omfattande yttrandefrihet, som saknar en möjlighet för dissiderande politiska grupper att föra sin talan på lika villkor, som saknar ett fullt ut rättssäkert rättsväsende (där lagar och regler tillämpas och appliceras olika beroende på vilket politiskt läger eller annat godtyckligt kollektiv man tillhör), där man riskerar att bli av med sitt jobb för sina åsikters skull, där man som dissiderande grupp riskerar att bli utsatt för politiskt våld av politiska motståndare (och där staten ser mellan fingrarna med detta). Ytterligare ett kännetecken för en demokratur är när lagarna som finns inte efterlevs (av staten själv).[källa behövs]

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från nederländskspråkiga Wikipedia.