Den oändliga historien (film, 1984)

Från Wikipedia
Version från den 10 september 2014 kl. 22.37 av 83.248.5.206 (Diskussion) (Har lagt till premiärdatum för filmen.)
Den oändliga historien
(Die unendliche Geschichte)
GenreAction
Fantasy
Äventyr
RegissörWolfgang Petersen
ProducentBernd Eichinger
Dieter Geissler
ManusWolfgang Petersen
Herman Weigel
Baserad påDen oändliga historien av Michael Ende[1]
SkådespelareBarret Oliver
Noah Hathaway
Tami Stronach
Moses Gunn
Thomas Hill
Alan Oppenheimer
OriginalmusikKlaus Doldinger
ProduktionsbolagWarner Bros
Constantin Film
DistributionWarner Bros
Constantin Film
Premiär6 april 1984
LandVästtyskland Västtyskland
USA USA
SpråkEngelska
UppföljareDen oändliga historien 2 - Nästa kapitel
IMDb SFDb Elonet

Den oändliga historien (org.titel: Die unendliche Geschichte) är en tysk långfilm från år 1984. Filmen är regisserad av Wolfgang Petersen och är baserad på en bok av författaren Michael Ende. Det är en fantasyfilm som till stor del utspelar sig i fantasivärlden Fantásien. Filmen hade premiär på bio i Sverige den 21 December 1984.

Handling

Bastian Bux är en pojke som inte har det särskilt lätt. Hans mamma har precis omkommit på grund av skadorna hon dragit på sig av en bilolycka, och hans pappa försummar honom. Dessutom blir han mobbad i skolan. En dag knallar Bastian in på Koreanders Bokantikvariat, som ägs av den grinige Konrad Koreander. Herr Koreander tycker inte om barn, och han vill helst att Bastian ska ge sig iväg så fort som möjligt.

Bastian hittar en bok, "Den oändliga historien", som han känner att han bara måste läsa. Trots herr Koreanders invändningar, så lyckas Bastian "låna" boken till slut. Han tar med sig boken till skolan och gömmer sig uppe på vinden. Där sätter han sig för att läsa boken.

Boken utspelar sig i landet Fantásien. Det stora Ingentinget håller på att förgöra hela Fantásien, och Barnakejsarinnan har drabbats av en allvarlig sjukdom. Dessa två händelser hänger ihop med varandra, men inget vet på vilket sätt. Invånarna i Fantásien söker upp krigaren Atreyu och skickar ut honom på ett viktigt uppdrag - att söka efter ett botemedel mot Barnakejsarinnans sjukdom och samtidigt sätta stopp för Ingentinget.

Om filmen

Michael Endes bok Den oändliga historien ligger till grund för den här filmen. Filmen är baserad på bokens första halva, och filmen är bara delvis trogen boken. Regissören Wolfgang Petersen hade varit verksam som filmregissör i sitt hemland Tyskland under många år, men under mitten av 80-talet ville han försöka ta sig över till USA för att börja göra film där istället. Han bestämde sig för att göra en film i Tyskland där alla pratar engelska och med amerikanska skådespelare i rollerna. Resultatet blev "Den oändliga historien", som fick två uppföljare. (Uppföljarna regisserades dock inte av Petersen.) Giorgio Moroder komponerade filmmusiken och sångaren Limahl sjöng låten "The Neverending Story" som blev en stor hit och är filmens ledmotiv. När filmen släpptes i Sverige var den dubbad på svenska, något som biopubliken inte var van vid 1984. Den dubbade versionen släpptes även på VHS, men när filmen senare skulle släppas på DVD så valde man att inte ta med den svenska dubbningen på DVD-utgåvan.

Michael Endes stora missnöje

Strax innan filmen släpptes på biograferna så hoppade författaren Michael Ende av filmprojektet som han var mycket missnöjd med. Han ansåg att filmen inte var mer fantasifull än en genomsnittlig nattklubb, att sfinxerna i filmen såg ut som storbystade strippor och att elfenbenstornet (som i boken påminner om Babels torn) såg ut som ett TV-torn med tre parabolantenner. Ende ansåg att filmen hade förvandlat fantasilandet till en orgie av kitsch, något som han fann helt oacceptabelt.[2] I boken beskrivs lyckodraken Fuchurs utseende som väldigt lejonlikt, men i filmerna (där Fuchur fått det engelska namnet Falcor) liknar han mer en hund.

När boken Momo - eller kampen om tiden filmatiserades 1986, som "Momo", såg Ende till att få en roll i filmen så att han kunde övervaka filminspelningen på plats.

Rollista (i urval)

Se även

Referenser

Externa länkar