Den svenska psalmboken 1819

Från Wikipedia
Den Swenska Psalm-Boken
Af Konungen Gillad och Stadfästad År 1819
Exemplar av 1819 års psalmbok, tryckt 1819.
Exemplar av 1819 års psalmbok, tryckt 1819.
FörfattareJ.O. Wallin, F.M. Franzén, E.G. Geijer, Johan Åström m.fl.
Originalspråksvenska
Genrepsalmbok
Utgivningsår1819
Del i serie
Ingår i serieDen svenska psalmboken
Föregås av1695 års psalmbok
Efterföljs avNya psalmer 1921
Praktupplaga från 1899 Fröléen & Comp. Text, noter, illustrationer, evangelietexter m.m.

Den svenska psalmboken – av Konungen gillad och stadfäst(ad) år 1819, även kallad 1819 års psalmbok och den wallinska psalmboken, användes i Sverige från år 1819 till år 1937 (med Haeffners koralbok), och innehöll 500 psalmer.

Psalmboken blev ”av konungen gillad och stadfäst” den 29 januari 1819 men har inte genom ett gemensamt beslut samtidigt införts till uteslutande bruk för hela riket. Den antogs successivt av varje församling i Svenska kyrkan genom eget beslut på kyrkostämma. Från och med 1921 användes den tillsammans med ett tillägg, kallat Nya psalmer då bland annat Lina Sandells psalmer kom med.

Den wallinska psalmboken var i så måtto en mans verk, som över hälften av psalmerna var skrivna eller bearbetade av Johan Olof Wallin (1779–1839), men även andra stora diktare som Frans Michael Franzén (1772–1847) och Erik Gustaf Geijer (1783–1847) var engagerade. Bland andra deltagare med en mängd psalmer märks kyrkoherden Johan Åström (1767–1844) och professorn Samuel Ödmann (1750-1829). Tre psalmer (0,6%) var skrivna av kvinnor.

I andra psalm- och sångsamlingar förekom under perioden ett urval ur 1819 års psalmbok, ibland med endast vissa verser medtagna, som till exempel i Sionstoner (1889) och Stockholms söndagsskolförenings sångbok (1882).

Index

I Lista över psalmer i 1819 års psalmbok anges titlarna i huvudsak med den stavning som användes vid nyutgåvan 1921. Då ursprunglig stavning från 1819 är känd sammanlänkas artiklarna till den modernare stavningen.

Se även

Externa länkar