Spaniens deputeradekammare

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Deputeradekongressen)
Hoppa till: navigering, sök
Spaniens deputeradekammare
Congreso de los Diputados
Emblem eller logo.
Typ
Utformning underhus
Ledning
Talman i
deputeradekammaren
Patxi López[1]
sedan 2016
Struktur
Antal platser 350 deputerade
Congreso_de_los_Diputados_de_la_XI_Legislatura_de_Espa%C3%B1a.svg
Deputeradekammaren Politiska grupper

     PP (119)      PSOE (89)      Pod. (65)      C's (40)      ERC-CATSÍ (9)      DiL (8)      EAJ-PNV (6)      Blandad (14)

Val
Senaste val till Deputeradekammaren 20 december 2015[2]
Webbplats
Cortes Generales

Spaniens deputeradekammare[3] (spanska: Congreso de los Diputados, 'Deputeradekongressen', på svenska även kongressen[3] eller deputeradekammaren) är underhuset i Cortes Generales, Spaniens lagstiftande församling. Deputeradekammaren har 350 ledamöter, vilka väljs i allmänna val i valkretsar som utgörs av Spaniens provinser.[3]

Mandaten fördelas enligt d’Hondts metod i proportion till utfallen i valkretsarna. Ledamöterna väljs för fyra år.[3] Debatterna i deputeradekammaren leds av dess talman.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Spaniens överhus har olika namn på landets olika språk:

Sammansättning och funktion[redigera | redigera wikitext]

Enligt 1978 års spanska författning har Spanien ett bikameralt parlamentariskt system. De båda kamrarna representerar var och en hela Spanien, men de utövar makten på olika nivåer. Deputeradekammaren har enligt författningen en serie av skyldigheter och befogenheter som visar på dess större makt. Kammaren auktoriserar regeringsbildningen, kan avsätta regeringen och är först i att handlägga lag- och budgetförslag. Dessutom måste man bekräfta/avslå relaterade tillägg eller veton som senaten kan godkänna.[4]

Författningen säger att deputeradekammaren ska ha minst 300 och som mest 400 ledamöte. Enligt den gällande vallagen (från 1985) är antalet ledamöter fastställt till 350. De deputerade väljs i allmänna val, där valdistriktet är lika med provinsen. Varje provins motsvarar minst två deputerade, och därutöver fördelas mandat efter provinsens invånarantal. Ceuta och Melilla står för en deputerad vardera.[4]

De deputerade utses enligt ett proportionerligt system (d’Hondts metod).

Kammarens ledamöter väljs för en fyraårsperiod. Dessförinnan kan deputeradekammaren upplösas för ett nytt, förtida val.[4]

I deputeradekammaren bildar de olika ledamöterna (deputerade) parlamentariska grupper. Dessa kan bestå av ledamöter från ett eller flera partier. En grupp bestå av minst 15 deputerade; om ett parti fått minst 5 procents röstandel i hela landet eller minst 15 procent i det aktuella röstdistrikten måste gruppen bestå av minst 5 deputerade. Ledamöter från partier som inte kan skapa en egen grupp bildar den Blandade gruppen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Allmänna val har (fram till 2015) i Spanien arrangerats elva gånger sedan Francisco Francos död och återgången till demokrati.

Talmän[redigera | redigera wikitext]

Följande personer har fungerat som talman i deputeradekammaren sedan 1975:[5]

  • 1975–77 – Torcuato Fernández Miranda Hevia, duque de Fernández Miranda, FET y de las JONS
  • 1977–79 – Fernando Álvarez de Miranda, UCD
  • 1979–82 – Landelino Lavilla, UCD
  • 1982–86 – Gregorio Peces-Barba, PSOE
  • 1986–96 – Félix Pons, PSOE
  • 1996–2000 – Federico Trillo-Figueroa, PP
  • 2000–04 – Luisa Fernanda Rudi, PP
  • 2004–08 – Manuel Marín, PSOE
  • 2008–11 – José Bono, PSOE
  • 2011–16 – Jesús Posada, PP
  • 2016– – Patxi López, PSOE

Sammansättningen efter valet 2015[redigera | redigera wikitext]

Efter det senaste parlamentsvalet, 20 december 2015, består deputeradekammaren av följande åtta grupper:

Valet innebar att båda de två ledande partierna – PP och PSOE – gick tillbaka kraftigt, liksom alla andra befintliga grupperingar. Två nya partier tog säte i deputeradekammaren – det nya vänsterpartiet Podemos och det centerinriktade Ciudadanos. Sammanlagt erövrade dessa två partier 105 mandat, vilket ritat om den politiska kartan i kammaren och i Spanien.[6][7]

De två nya partierna har båda viss koppling till det politiskt upproriska Katalonien. Podemos har uttalat stöd för regionens rätt att arrangera en folkomröstning om regionens politiska framtid, medan Ciudadanos (ett parti som föddes som ett regionalt katalanskt parti) bestämt motsätter sig något sådant. Båda partierna har setts som möjliga stödpartier vid PSOE:s försök att under våren bilda regering, men inget av dem har kunnat kompromissa kring sin grundhållning angående folkomröstningen.[8][9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Cruz, Marisa (2016-01-13): ”Patxi López se estrena como presidente del Congreso pidiendo "diálogo y entendimiento"”. elmundo.es. Läst 18 april 2016. (spanska)
  2. ^ "Elecciones generales 2015". resultados.elpais.com. Läst 14 januari 2016. (spanska)
  3. ^ [a b c d] Spanien i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 20 december 2015.
  4. ^ [a b c] "Functions". congreso.es. Läst 19 april 2016. (engelska)
  5. ^ "Relación de presidentes listados por orden alfabético.". congreso.es. Läst 19 april 2016. (spanska)
  6. ^ "XI Legislatura (2016-Actualidad)". congreso.es. Läst 19 april 2016. (spanska)
  7. ^ [Presidente del Congreso de los Diputados "X Legislatura ( 2011-2016 )".] congreso.es. Läst 19 april 2016. (spanska)
  8. ^ Carvajal, Álvaro (2016-04-18): "Las bases de Podemos entierran el pacto PSOE-Ciudadanos". elmundo.es. Läst 19 april 2016. (spanska)
  9. ^ EFE (2016-03-14): "Ciudadanos exige a Sánchez que no hable del referéndum en su reunión con Puigdemont". elmundo.es. Läst 19 april 2016. (spanska)