Hoppa till innehållet

Det är en ros utsprungen

Från Wikipedia
Es ist ein Ros entsprungen
Speyerer Gesangbuch Es ist ein Ros entsprungen.jpg
Från Speyerer Gesangbuch, 1599.
OriginalspråkTyska
ÖversättningDet är en ros utsprungen

Det är en ros utsprungen, även kallad Praetorii Psalm, är en julpsalm vars text ursprungligen är skriven på tyska och då bär titeln Es ist ein Ros entsprungen.

Michael Praetorius

Sången publicerades första gången 1582 (eller 1588, omtvistat) i Gebetbuchlein des Frater Conradus då som en 19 strofer lång katolsk hymn med fokus på Jungfru Maria. Troligtvis har den sitt ursprung i Trier där en munk på julafton skall sett en blommande ros på en promenad i skogen. Denna tog han sedan med sig till kyrkan och placerade i en vas på altaret bredvid jungfru Maria. Melodin är troligen en tysk visa från 1400-talet, dock pekar vissa källor på att den skulle vara ända från 1300-talet. Sången har sedan publicerats med 23 verser i Alte Catholische Geistliche Kirchengeseng, Köln år 1599, i Speirschen Gesangbuch, Köln år 1600 samt med sex strofer Catholische Geistliche Gesange år 1608.

År 1609 gjorde protestanten Michael Praetorius sitt arrangemang av sången vilket i dag är det mest kända. Han bytte även ut jungfru Maria mot Jesus i texten. Denna version publicerade Praetorius i sin Musae Sioniae samma år. Sex år senare gjorde Melchior Vulpius en egen version vilken dock inte blivit lika känd. Friedrich Layritz lade år 1844 till ytterligare tre strofer. Drygt trehundra år efter den första publicering använde Johannes Brahms 1894 melodin i sitt orgelpreludium Es ist ein Ros' entsprungen (Op. 122, nr. 8). Denna version arrangerades för orkester av Erich Leinsdorf, då med den engelska titeln There is a rose in flower.

På andra språk

[redigera | redigera wikitext]

Den danska inledningen lyder En rose saa jeg skyde. Den tredje versen översattes 1844 av Friedrich Layritz medan verserna 1-2 översattes av Thomas Linnemann Laub 1920. En mindre bearbetning genomfördes 1935 av Uffe Hansen. [1]

Den engelska versionen heter Lo, how a rose e'er blooming och den mest kända översättningen gjordes av Theodore Baker(1851-1934). Den senaste översättningen finns i The Oxford Book of Carols som kom 1992.

Den mest sjungna versionen i Norge är den nynorska Det hev ei rose sprunge översatt av Peter Hognestad någon gång mellan år 1919 och 1921. De första fyra verserna är översatta från originalet medan en av verserna är Friedrich Layrizs. Det hev ei rose sprunge finns med i Norsk Salmebok som nummer 38. På bokmål heter sången En rose er utsprunget.

Den första, andra och fjärde versen kommer från den katolska versionen, den tredje är författad av en okänd tysk psalmförfattare. Den svenska översättningen är utförd av Thekla Knös år 1867 och publicerades i den svenska psalmboken 1921 dock utelämnades namnen på originalförfattare och översättare. I 1937 års Psalmbok har den nr 51 och vid publiceringen i 1986 års Psalmbok fick den nr 113. 1987 gjorde Jan Sandström ett körarrangemang på psalmen vilket blev hans stora genombrott som tonsättare.

På finska förekommer flera olika översättingar. Den mest kända texten inleds texten med ord "On ruusu Iisain juuren". Psalmen finns i Svenska kyrkas finska psalmbok, Ruotsin kirkon virsikirja nr 113. Den är i Finlands evangelisk-lutherska kyrkas finska psalmbok, Virsikirja psalm nr. 23 med översätting av Nestor Järvinen 1871, förnyad av Anna-Maija Raittila 1979.

Andra språk

[redigera | redigera wikitext]

Sången finns även på ett flertal andra språk. Den holländska versionen översattes av Jan Wit och heter Er is een roos ontloken och finns publicerad i Liedboek voor de Kerken.

Publiceringar

[redigera | redigera wikitext]

Inspelningar

[redigera | redigera wikitext]

Av psalmen har gjorts ett flertal inspelningar. Urval följer nedan:

Körversioner

[redigera | redigera wikitext]

Instrumental

[redigera | redigera wikitext]
  • En cover i reggaetappning har även gjorts av Stockholmsgruppen Ital Skurk.
  1. ^ Den Danske Salmebog Online
  2. ^ ”Jul med tradition”. Svensk mediedatabas. 11 september 1975. https://smdb.kb.se/catalog/id/001887301. Läst 2 januari 2011. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]