Diyarbakır

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Diyarbakır (Dîyarbekir)
Amed
Stad
Vy över Diyarbakır.
Vy över Diyarbakır.
Land Turkiet Turkiet
Provins Diyarbakır
Koordinater 37°54′38″N 40°14′03″Ö / 37.91056°N 40.23417°Ö / 37.91056; 40.23417
Folkmängd
 - centralort 926 275 (2015)[1]
Borgmästare Osman Baydemir (BDP)
GeoNames 316541
Stadens och provinsens läge i Turkiet.
Stadens och provinsens läge i Turkiet.
Webbplats: http://www.diyarbakir-bld.gov.tr/

Diyarbakır (syriska ܐܡܝܕ Amed, kurdiska Amed) är en stad med cirka 930 000 invånare (2015)[1] vid floden Dicles, i provinsen Diyarbakır i sydöstra Turkiet. Diyarbakır är beläget i den bördiga halvmånen. Staden har en stor kurdisk befolkning och har varit ett centrum för den kurdiska självständighetsrörelsen. Diyarbakırs fästning och trädgårdsanläggningarna runt staden blev år 2015 upptagna på UNESCO:s världsarvslista.[2][3]

Infrastruktur och industri[redigera | redigera wikitext]

Staden består av de fyra kommunerna Bağlar, Kayapınar (en förortskommun som slogs samman med Diyarbakır 2008), Sur (som omfattar den äldre delen av staden) och Yenişehir. Dessa administreras gemensamt inom storstadskommunen Diyarbakır Büyükşehir Belediyesi.

Diyarbakır är ett kommunikationscentrum. Flyg- och järnvägsförbindelser finns med huvudstaden Ankara. Industrin framställer bland annat bomulls- och ylletextilier samt kopparprodukter. Den är också sedan gammalt känt för sina filigranarbeten i guld och silver.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staden hette under antiken Amida och koloniserades under 200-talet av romarna. Staden stärktes och utvidgades av kejsar Konastantin II som också reste nya murar runt staden 349. Efter en lång belägring föll staden för den persiske kungen 359. Staden erövrades många gånger mellan romare och perser och var i bysantinsk besittning när den erövrades av araberna runt 640. Staden fick sitt nya namn av stammen Bakr som slog sig ner i området (diyar betyder distrikt).[4] 1515 blev Diyarbakır osmanskt.[2] Staden omges av basaltmurar med många torn och ett citadell.[2] Från 1552 till omkring 1830 hade syrisk-ortodoxa kyrkan sitt säte i staden.

Diyarbakir upplevde många oroligheter i början av 1900-talet. I slutet på 1800-talet och under första världskriget flydde och dödades en stor del av stadens kristna invånare (armenier och assyrier) från staden i samband med det armeniska folkmordet som begicks på order av centralregeringen i Istanbul. Efter att Osmanska riket hade kapitulerat försökte franska trupper besätta staden. Under 1925 var staden ett centrum för det kurdiska upproret mot Kemal Atatürk. Idag är majoriteten av stadens invånare kurder.

Staden har sedan dess varit ett centrum för den kurdiska självständighetsrörelsen. Efter att det Kurdiska arbetarpartiet, PKK, inledde ett gerillakrig i sydöstra Turkiet 1984 blev staden dess bas. Under denna konflikt ökade befolkningen kraftigt när människor från närliggande områden där strider pågick flydde till staden. I staden var även turkiska Hezbullah aktiv i början av 1990-talet när denna grupp utförde attentat mot oppositionella kurder.

Efter att PKK upphört med våldsamheter och den turkiska regeringen den 30 november 2002 avskaffade det undantagstillstånd som gällt i 15 år och lugnet återställdes. I mars–april 2006 utbröt dock ånyo demonstrationer som eskalerade i sammandrabbningar med polis och våldsamheter, med flera dödsoffer som följd.

Världsarvet[redigera | redigera wikitext]

Området omfattar den inre befästningen, İçkale, och en nästan 6 km lång stadsmur med cirka 70 torn, portar och inskriptioner. Hevsels trädgårdar äer en grönlämk mellan staden och floden som försörjde staden med mat och vatten.[3][5]

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

I filmen Tillbaka till Ararat (1988) av PeÅ Holmquist och Susanne Khardalian besöks stadens enda kvarvarande armeniska kyrka. Filmen belönades med en Guldbagge för "Bästa svenska film".

Stig Strömholm i en artikel i Svenska Dagbladet om ett helt annat ämne[6] citerar 1700-talsförfattaren Jacob Jonas Björnståhl, som i ett resebrev skrev: "Hur få äro de som veta att Diarbekir i Mesopotamien är den gamla Amida, kallad tillförne Tiganocerta." Citatet tas som exempel på att det som fascinerar forskaren inte nödvändigtvis är intressant för andra personer.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] United Nations; World Urbanization Prospects: The 2014 Revision, Annual Population of Urban Agglomerations with 300,000 Inhabitants or More in 2014, by Country, 1950-2030 (excelfil) Läst 12 december 2015.
  2. ^ [a b c d] ”Diyarbakır”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/diyarbakir. Läst 11 december 2015. 
  3. ^ [a b] ”Diyarbakır Fortress and Hevsel Gardens Cultural Landscape” (på en). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/list/1488/. Läst 11 december 2015. 
  4. ^ ”Diyarbakir | Turkey”. Encyclopedia Britannica. http://global.britannica.com/place/Diyarbakir-Turkey. Läst 11 december 2015. 
  5. ^ ”Diarbekr” (på sv). Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant. 1 januari 1880. sid. 1148. http://runeberg.org/nfac/0580.html. Läst 11 december 2015. 
  6. ^ Västgötens akademiska flit ledde till Wien, SvD 2011-09-16

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]