Djurens Rätt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Djurens Rätt
Information
Ordförande Camilla Björkbom
Vice ordförande Tina Hogevik
Generalsekreterare Benny Andersson
Historia
Grundat 7 oktober 1882
Land Sverige
Huvudkontor Stockholm
Antal medlemmar 42 478[1] (2016-12-31)

Djurens Rätt är en partipolitiskt obunden ideell djurrättsorganisation. Med mer än 40 000 medlemmar utgör organisationen Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation. Djurens Rätt arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Målsättningen är att vara en bred rörelse som samlar dem som vill uppnå förändringar för djuren.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Djurens Rätt bildades 7 oktober 1882 som Nordiska samfundet till bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet[3] (senare Nordiska Samfundet Mot Plågsamma Djurförsök) och omfattade då även Norge och Danmark. Grundare var bland andra prinsessan Eugenie och Jacob Christopher Lembcke.[4]

Efter första ordföranden A.L. Nordwalls död 1892 gick verksamheten tillbaka men föreningen återupplivades då C.L. Tenow 1900 blev ordförande. Under hans och makan Elna Tenows ledning gick samfundet kraftigt framåt. Elna Tenow redigerade samfundets organ Medlemsbladet 1902-1909, från 1909 med namnet Djurens Rätt.[5][6]

Den 4 oktober 1999 bytte de namn till Förbundet Djurens Rätt, numera benämnt enbart Djurens Rätt[4] Under organisationens första 100 år var huvudfokus på djurförsöksfrågan. I mitten av 1970-talet breddades arbetet till att omfatta fler områden där djur utnyttjas.[4]

Ordförande[redigera | redigera wikitext]

Arbetssätt[redigera | redigera wikitext]

Djurens Rätt arbetar genom att informera allmänhet, företag och beslutsfattare om situationen för djuren som utnyttjas inom djurförsöksindustrin, pälsindustrin och livsmedelsindustrin.

Arbetet bedrivs framför allt av aktiva medlemmar på gräsrotsnivå. Djurens Rätt lägger stor vikt vid politiskt påverkansarbete, företagssamarbeten och opinionsbildning. Detta sker till stor del genom kommunikation via sociala medier. De arbetar även inom etablerade samhällsorgan för att påverka utvecklingen, som till exempel i Jordbruksverkets olika dialoggrupper och i de regionala djurförsöksetiska nämnderna.

Organisationen får inget statligt ekonomiskt stöd, utan finansiering av verksamheten sker via medlemsavgifter och gåvor.[7]

Filosofi, grundsyn och mål[redigera | redigera wikitext]

Djurens Rätt vill att ”alla kännande varelser ska få leva sitt liv utan förtryck, tvång eller utnyttjande”.[8] Grunden till detta, menar de, är att upplevelseförmågan, att kunna känna smärta och lust, är gemensam för många djur. Detta leder vidare till att upplevande djur har intressen och ett av dem är att inte bli utsatt för lidande. Djurens Rätt vill att djur ska få möjlighet att få utlopp för sina naturliga beteenden och att människan bör sträva mot att undvika att djur utnyttjas på ett sätt som går emot djurets eget intresse. Djurens Rätt menar att djur är individer med rätt till sina egna liv och förespråkar en vegansk livsstil.[2]

Organisationen är en uttalad antivåldsrörelse och anser att varken människor eller djur ska utsättas för våld. Genom opinionsbildning, politisk påverkan och attitydförändring vill de förverkliga sitt mål. Konkret yttrar sig detta i att de verkar för:

  • att få till stånd lagändringar som sätter stopp för plågsamma experiment på djur
  • att pälsdjursfarmerna och djurfabrikerna avvecklas
  • att djur ska skonas från lidande i alla sammanhang där de nyttjas av människan.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Sommarturné 2009

Djurens Rätt är uppbyggt enligt folkrörelsemodell med lokalorganisationer som bas och en riksstämma som högsta beslutande organ. Riksstämman väljer en förbundsstyrelse som till sin hjälp har en riksorganisation med avlönad personal.

Lokalorganisationerna, och enskilda medlemmar/sympatisörer, är de som bedriver merparten av kampanj- och informationsarbetet. Underlag och koordinering av kampanjerna samt framtagande av vetenskapliga rapporter sköts främst av riksorganisationen.

En viktig del av Djurens Rätts opinionsarbete på gräsrotsnivå sker via en årlig sommarturné.[9]

Djurens Rätt ger ut två tidningar: Djurens Rätt och Rädda Djuren. Den förstnämnda utkommer med fyra nr/år och skickas ut till alla medlemmar som är äldre än 13 år. Rädda Djuren är organisationens juniortidning (0-13 år) och ges ut i fem nr/år. En del skolor och bibliotek prenumererar på tidningarna.

Internationellt arbete[redigera | redigera wikitext]

Djurens Rätts internationella arbete sker inom ramarna för flera samarbetsorganisationer. En del fokus ligger på arbetet inom EU, då direktiven som utfärdas där påverkar den svenska lagstiftningen.

Guldråttan[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1987 delar organisationen ut priset Guldråttan till personer eller organisationer som gjort något exceptionellt för djurrätten under föregående år.[14]

Mottagare[redigera | redigera wikitext]

2017: Therése Lindgren

Uppmärksammar djurrättsfrågor i sin Youtube-kanal.[15]

2016: Gotlands Djurfristad

Tar emot och omplacerar vanvårdade djur som annars skulle avlivas.

2015: Oatly

Utmanade mjölkbranschen i sin reklam.

2014: Gärdets djurklinik

Gratis vård till hemlösas djur, i samarbete med Svenska Djurskyddsföreningen, Hundstallet och Stockholms stadsmission.

2013: Way Out West

För att de endast serverade vegetarisk mat.

2012: Pelle Strindlund

För boken Jordens herrar.

2011: Carin Götblad och djurpoliserna

För initiativet till djurpoliserna och deras verksamhet.

2010: Djurrättsalliansen

För medvetandegörande om grisarnas situation i svensk djurhållning.

2009: Astrid och aporna och Goodstore

För initiativet till veganska livsmedelsbutiker.

2008: Katarina Lingehag-Ekholm

För att uppmärksammat mulesing och omständigheter om merinoullens framställande.

2007: Nima Daryamadj

För hans krönikor om djurrrätt

2006: Theresia Ek

104-årig vegeterian.

2005: Karina Burlin

Länsveterinär i Stockholm som förbjudit djur på en cirkus.

2004: Tranås kommun

För att de beslöt att inte upplåta kommunal mark till cirkusar.

2003: Ray Greek

För sin kritik mot djurförsök.

2002: Gabrielle Meurer

För att ha gett underlag om djurs förhållanden på sex olika slakterier till TV4:s Kalla Fakta.

2001: Barbro Björklund

För sitt avslöjande av missförhållanden på ett slakteri i Bollnäs.

2000: Elisabeth Gustavsson och Kerstin Petersson

För att ha jobbat med djurrätt i mer än 25 år.

1999: Birger Schlaug, Linda Klang och Ulrika Sandén

Miljöpartister som aktivt arbetat med djurrätt.

1998: Refused och Lena Hammarberg

Musikgruppen Refused för sitt egagemang och Lena Hammarberg för att ha erbjudit vegetariska alternativ i Kiruna kommuns skolbespisningar.

1997: Mark Rissi och Manfred Karremann

För dokumentation om djurens situation.

1996: Margaretha Winberg

Jordbruksminister som genomfört förändringar för djurhållning.

1995: Mirjam Håkansson

Djurskyddsinspektör i Enköping som berättade om olika fall av vanskötsel och visade bilder genom TV-programmet Norra Magasinet.

1994: Mark Collins, Lennart Lindberg, Majvi Månsson och Leif Ormsgaard

För insatser i behandlingen av försöksdjur.

1993: Astrid Lindgren och Kristina Forslund

För boken "Min ko vill ha roligt".

1992: Norra Magasinet

För sina program om djurhållning.

1991: Martin Olsson

För att ha drivit frågan om kosmetikamärkning i riksdagen.

1990: Mats Hellström

Jordbruksminister drivit förändringar i djurskyddslagen.

1989: Allan Johansson och Mats Lindahl

Allan Johansson för samarbete med djurskyddsintressen, Mats Lindahl för att drivit myndigheters rätt att förhindra djurplågeri.

1988: Kim Erlandson

Skribent i Aftonbladet som utvidgat sin husdjurspalt att även handla om försöksdjuren.

1987: Ingvar Johannesson

För sitt engagemang i tillsynen av försöksdjur och djurförsök i Göteborg.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Djurens Rätts webbplats 2017-01-20
  2. ^ [a b] Djurens Rätts idé- och handlingsprogram Arkiverad 4 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”Djurens Rätts Historia”. Djurens Rätt. Arkiverad från originalet den 24 december 2012. https://web.archive.org/web/20121224050550/http://www.djurensratt.se/djurens-ratts-historia. Läst 18 december 2012. 
  4. ^ [a b c] Djurens Rätt 125 år - en framgångsrik agitator för djuren Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 70 
  6. ^ ”Djurens Rätt”. http://djurensratt.se/tidningar. Läst 30 oktober 2016. 
  7. ^ Djurens Rätts webbplats 2014-07-15
  8. ^ Djurens Rätts webbplats 2014-07-15 Arkiverad 11 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Summer of Liberation
  10. ^ List of members - Eurogroup for Animals” (på en-GB). Eurogroup for Animals. http://www.eurogroupforanimals.org/list-of-members. Läst 19 oktober 2017. 
  11. ^ www.drumbeatcreative.co.uk, Drumbeat Creative -. ”ECEAE | Our Members” (på en). www.eceae.org. http://www.eceae.org/sv/about-us/our-members. Läst 19 oktober 2017. 
  12. ^ Our members - Fur Free Alliance” (på en-US). Fur Free Alliance. http://www.furfreealliance.com/our-members/. Läst 19 oktober 2017. 
  13. ^ Organisationer - Open Wing Alliance” (på sv-SE). Open Wing Alliance. https://openwingalliance.org/sv/organisationer-2/. Läst 19 oktober 2017. [död länk]
  14. ^ Guldråttan” (på sv). Djurens Rätt. https://www.djurensratt.se/guldrattan. Läst 29 maj 2017. 
  15. ^ Pressmeddelande, Djurens Rätt. (28 maj 2017). ”Therése Lindgren vinner guld i djurrätt” (på sv). Mynewsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/djurens_ratt/pressreleases/therese-lindgren-vinner-guld-i-djurraett-1989002. Läst 29 maj 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]