Djurens Rätt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Djurens Rätt
Information
OrdförandeTina Hogevik
Vice ordförandeSofia Kamlund
GeneralsekreterareBenny Andersson
Historia
Grundat7 oktober 1882
LandSverige
HuvudkontorStockholm
Antal medlemmar45 251[1] (2017-12-31)

Djurens Rätt, tidigare Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök, är en partipolitiskt obunden ideell djurrättsorganisation. Med mer än 45 000 medlemmar, enligt organisationen, utgör de Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation.[2][3]

Organisationen är organiserad som ett nätverk med ett antal ideella lokalföreningar runt om i Sverige och med en centralförening med säte i Stockholm.[4] Djurens Rätt uppger sig vilja vara en bred samlande rörelse som "arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv".[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Organisationen var inledningsvis främst inriktad på kampen mot plågsamma djurförsök och bildades 7 oktober 1882 som Nordiska samfundet till bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet[6] (senare Nordiska Samfundet Mot Plågsamma Djurförsök) och omfattade då även Norge och Danmark. Grundare var bland andra prinsessan Eugenie och Jacob Christopher Lembcke.[7]

Efter första ordföranden A.L. Nordwalls död 1892 gick verksamheten tillbaka men föreningen återupplivades då C.L. Tenow år 1900 blev ordförande. Under hans och makan Elna Tenows ledning gick samfundet kraftigt framåt. Elna Tenow redigerade samfundets organ Medlemsbladet 1902-1909, från 1909 med namnet Djurens Rätt.[8][9] År 1957 förenklas namnet till Nordiska samfundet till bekämpande av plågsamma djurförsök och 1970 ytterligare till Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök.

År 1964 bildade organisationen även en stiftelse, Nordiska samfundets stiftelse för vetenskaplig forskning utan djurförsök, vilken 1991 bytte namn till Stiftelsen forskning utan djurförsök och sedan 2008 heter Forska utan djurförsök.

Sedan 1987 utdelas årligen djurskyddspriset Guldråttan till individer och verksamheter.[10]

Den 4 oktober 1999 bytte de namn till Förbundet Djurens Rätt, numera benämnt enbart Djurens Rätt[7] Under organisationens första 100 år var huvudfokus på djurförsöksfrågan. I mitten av 1970-talet breddades arbetet till att omfatta fler områden där djur utnyttjas.[7]

Filosofi, arbetsform och organisation[redigera | redigera wikitext]

Djurens Rätt vill att ”alla kännande varelser ska få leva sitt liv utan förtryck, tvång eller utnyttjande”.[11]. Djurens Rätt menar att djur är individer med rätt till sina egna liv, förespråkar en vegansk livsstil och arbetar genom att informera allmänhet, företag och beslutsfattare om situationen för djuren som utnyttjas inom bland annat djurförsöksindustrin, pälsindustrin, livsmedelsindustrin, cirkusar och djurparker.[12][13][14]

Djurens Rätt är uppbyggt enligt folkrörelsemodell med lokalorganisationer som bas och en riksstämma som högsta beslutande organ. Arbetet bedrivs framför allt av lokalorganisationernas aktiva medlemmar. De arbetar även inom etablerade samhällsorgan för att påverka utvecklingen, som till exempel i Jordbruksverkets olika dialoggrupper.[3][15] Organisationen får inget statligt ekonomiskt stöd, utan finansiering av verksamheten sker via medlemsavgifter och gåvor.[16]

Organisationen anger sig vara en uttalad antivåldsrörelse och anser att varken djur eller människor ska utsättas för våld. Mål för verksamheten uppges vara:[3]

  • att få till stånd lagändringar som sätter stopp för plågsamma experiment på djur
  • att pälsdjursfarmerna och djurfabrikerna avvecklas
  • att djur ska skonas från lidande i alla sammanhang där de nyttjas av människan.
Sommarturné 2009

En viktig del av Djurens Rätts opinionsarbete på gräsrotsnivå sker via en årlig sommarturné.[17]

Internationellt arbete[redigera | redigera wikitext]

Djurens Rätts internationella arbete sker inom ramarna för flera samarbetsorganisationer. En del fokus ligger på arbetet inom EU, då direktiven som utfärdas där påverkar den svenska lagstiftningen.

Publikationer[redigera | redigera wikitext]

Djurens Rätt ger ut två tidningar: Djurens Rätt [21] och Rädda Djuren Klubbnytt [22].. Den förstnämnda utkommer med fyra nr/år. Rädda Djuren Klubbnytt är organisationens juniortidning (0-13 år) och ges ut i fem nr/år.

Organisationens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Guldråttan[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1987 delar organisationen ut priset Guldråttan till personer eller organisationer som gjort något exceptionellt för djurrätten under föregående år.[23]

Mottagare[redigera | redigera wikitext]

2017: Therése Lindgren

Uppmärksammar djurrättsfrågor i sin Youtube-kanal.[24]

2016: Gotlands Djurfristad

Tar emot och omplacerar vanvårdade djur som annars skulle avlivas.

2015: Oatly

Utmanade mjölkbranschen i sin reklam.

2014: Gärdets djurklinik

Gratis vård till hemlösas djur, i samarbete med Svenska Djurskyddsföreningen, Hundstallet och Stockholms stadsmission.

2013: Way Out West

För att de endast serverade vegetarisk mat.

2012: Pelle Strindlund

För boken Jordens herrar.

2011: Carin Götblad och djurpoliserna

För initiativet till djurpoliserna och deras verksamhet.

2010: Djurrättsalliansen

För medvetandegörande om grisarnas situation i svensk djurhållning.

2009: Astrid och aporna och Goodstore

För initiativet till veganska livsmedelsbutiker.

2008: Katarina Lingehag-Ekholm

För att uppmärksammat mulesing och omständigheter om merinoullens framställande.

2007: Nima Daryamadj

För hans krönikor om djurrätt

2006: Theresia Ek

104-årig vegetarian.

2005: Karina Burlin

Länsveterinär i Stockholm som förbjudit djur på en cirkus.

2004: Tranås kommun

För att de beslöt att inte upplåta kommunal mark till cirkusar.

2003: Ray Greek

För sin kritik mot djurförsök.

2002: Gabrielle Meurer

För att ha gett underlag om djurs förhållanden på sex olika slakterier till TV4:s Kalla Fakta.

2001: Barbro Björklund

För sitt avslöjande av missförhållanden på ett slakteri i Bollnäs.

2000: Elisabeth Gustavsson och Kerstin Petersson

För att ha jobbat med djurrätt i mer än 25 år.

1999: Birger Schlaug, Linda Klang och Ulrika Sandén

Miljöpartister som aktivt arbetat med djurrätt.

1998: Refused och Lena Hammarberg

Musikgruppen Refused för sitt egagemang och Lena Hammarberg för att ha erbjudit vegetariska alternativ i Kiruna kommuns skolbespisningar.

1997: Mark Rissi och Manfred Karremann

För dokumentation om djurens situation.

1996: Margaretha Winberg

Jordbruksminister som genomfört förändringar för djurhållning.

1995: Mirjam Håkansson

Djurskyddsinspektör i Enköpings kommun som berättade om olika fall av vanskötsel och visade bilder genom TV-programmet Norra Magasinet.

1994: Mark Collins, Lennart Lindberg, Majvi Månsson och Leif Ormsgaard

För insatser i behandlingen av försöksdjur.

1993: Astrid Lindgren och Kristina Forslund

För boken "Min ko vill ha roligt".

1992: Norra Magasinet

För sina program om djurhållning.

1991: Martin Olsson

För att ha drivit frågan om kosmetikamärkning i riksdagen.

1990: Mats Hellström

Jordbruksminister drivit förändringar i djurskyddslagen.

1989: Allan Johansson och Mats Lindahl

Allan Johansson för samarbete med djurskyddsintressen, Mats Lindahl för att drivit myndigheters rätt att förhindra djurplågeri.

1988: Kim Erlandson

Skribent i Aftonbladet som utvidgat sin husdjurspalt att även handla om försöksdjuren.

1987: Ingvar Johannesson

För sitt engagemang i tillsynen av försöksdjur och djurförsök i Göteborg.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

SVT rapporterar att Djurens Rätt har använt bilder i sin kommunikation som har tagits olagligt, och att anställda hos föreningen tidigare dömts för brott relaterade till djurrättsaktivism.[25] På sin hemsida kommenterar Djurens Rätt det som tas upp i inslaget och förklarar bland annat att brottshändelserna var öppna civil olydnads-aktioner, utan våld och hot, och de skedde för 15-20 år sedan innan någon av personerna var anställda på Djurens Rätt.[26]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Djurens Rätts webbplats 2018-06-07
  2. ^ ”Om Djurens Rätt” (på sv). Djurens Rätt. http://www.djurensratt.se/om-djurens-ratt. Läst 26 januari 2019. 
  3. ^ [a b c] SVT Nyheter 12 april 2018, "Djurens Rätt om hoten: Inte rätt väg att gå"
  4. ^ ”Ideella föreningen Förbundet Djurens Rätt med firma Djurens Rätt - Företagsinformation”. www.allabolag.se. https://www.allabolag.se/8020024496/ideella-foreningen-forbundet-djurens-ratt-med-firma-djurens-ratt. Läst 26 januari 2019. 
  5. ^ Djurens Rätts idé- och handlingsprogram Arkiverad 4 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”Djurens Rätts Historia”. Djurens Rätt. Arkiverad från originalet den 24 december 2012. https://web.archive.org/web/20121224050550/http://www.djurensratt.se/djurens-ratts-historia. Läst 18 december 2012. 
  7. ^ [a b c] Djurens Rätt 125 år - en framgångsrik agitator för djuren Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 70 
  9. ^ ”Djurens Rätt”. http://djurensratt.se/tidningar. Läst 30 oktober 2016. 
  10. ^ Allas 16 augusti 2015, "Fyra nominerade till Guldråttan"
  11. ^ Djurens Rätts webbplats 2014-07-15 Arkiverad 11 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ SVT Nyheter 10 januari 2018, "Djurens Rätt och Svenska Djurparksföreningen om granskningen"
  13. ^ SVT Nyheter 9 juli 2018, "Djurens Rätt: Djur hör inte hemma på cirkus"
  14. ^ Djurens Rätts idé- och handlingsprogramArkiverad 4 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Djurens rätt 12 april 2018, "Förändring för djuren skapas genom dialog och politiska beslut"
  16. ^ Djurens Rätts webbplats 2014-07-15
  17. ^ Summer of Liberation
  18. ^ List of members - Eurogroup for Animals” (på en-GB). Eurogroup for Animals. http://www.eurogroupforanimals.org/list-of-members. Läst 19 oktober 2017. 
  19. ^ Our members - Fur Free Alliance” (på en-US). Fur Free Alliance. http://www.furfreealliance.com/our-members/. Läst 19 oktober 2017. 
  20. ^ ”Organisationer - Open Wing Alliance” (på sv-SE). Open Wing Alliance. Arkiverad från originalet den 5 april 2018. https://web.archive.org/web/20180405153043/https://openwingalliance.org/sv/organisationer-sv/. Läst 19 oktober 2017. 
  21. ^ ”LIBRIS - Djurens rätt :” (på sv). libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/8261306. Läst 27 januari 2019. 
  22. ^ ”LIBRIS - Rädda djuren! :” (på sv). libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/8790591. Läst 27 januari 2019. 
  23. ^ Guldråttan” (på sv). Djurens Rätt. https://www.djurensratt.se/guldrattan. Läst 29 maj 2017. 
  24. ^ Pressmeddelande, Djurens Rätt. (28 maj 2017). ”Therése Lindgren vinner guld i djurrätt” (på sv). Mynewsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/djurens_ratt/pressreleases/therese-lindgren-vinner-guld-i-djurraett-1989002. Läst 29 maj 2017. 
  25. ^ SVT granskar Djurens rätt: Brottslighet, kontroversiella gillanden och inbrottsbilder”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-granskar-djurens-ratt-brottslighet-kontroversiella-gillanden-och-inbrottsbilder. Läst 15 februari 2018. 
  26. ^ ”Angående SVT:s inslag om Djurens Rätt” (på sv). Djurens Rätt. http://www.djurensratt.se/blogg/angaende-svts-inslag-om-djurens-ratt. Läst 18 februari 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]