Cirkus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Cirkus (olika betydelser).
Cirkus

Zirkus Barum 01 KMJ.jpg Ett cirkustält hos Zirkus Barum i Tyskland.


Cirkus är en nöjes- och konstform med tonvikt på förevisning av akrobater, jonglörer, luftartister, clowner och dresserade djur. Cirkuskonsterna presenteras på en rund arena/ridbana som kallas manege. Även ett företag som anordnar en sådan föreställning brukar benämnas cirkus.[1]

Cirkus framförs vanligen i stora cirkustält tillfälligt uppställda på idrottsplatser eller andra öppna ytor. Så kallad nycirkus visas i huvudsak på teatrar, klubbar, mässor, på gatan och i naturen, men även med fasta ensembler i speciella lokaler.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

I Romarriket var en cirkus en byggnad för kapplöpningar. En av de största och mest kända av dessa bar namnet Circus Maximus. Cirkusen fick sitt namn genom att hästarna löpte runt och runt (i likhet med moderna trav- och galopp-tävlingar), varv efter varv, men själva banan var avlång. Den mer runt formade amfiteatern presenterade en konkurrerande underhållningsform för stadsbor under Romarrikets tid.

Moderna cirkusen föds[redigera | redigera wikitext]

Modern cirkus finns belagd från 1700-talet. 9 januari 1768 ägde den första kända moderna cirkusföreställningen rum i London. Arrangören Philip Astley gav avancerade uppvisningar med ryttare och hästar i en arena i utkanten av London. Framväxten av sådana uppvisningar var att de olika marknadsnöjena (se Kiviks marknad) vid denna tid hotades eller belades med restriktioner.[1]

Britten Philip Astley introducerade modern cirkus på 1700-talet.

Astleys uppträdanden inkluderade balanskonster på ryggen hos en galopperande häst. Astley hade också upptäckt att man lättare kan hålla balansen om hästen springer i cirkel, vilket gav idén till utformandet av hans ridbana. Vid sidan av hästkonsterna lade Astley också till akrobater, jonglörer, komiker och liknande underhållare (som varit vanliga på marknader och folkfester). Denna kombination av olika nöjen kom att bilda modell för andra cirkusetablissemang under de kommande åren. Även andra djur än hästa introducerades.[1]

Philip Astley inspirerades av de romerska amfiteatrarna (se ovan) och kallade 1779 sin inbyggda anläggning vid "Astley's Amphitheatre Riding House". Både cirkuskonsten och benämningen amfiteater spreds och kom att snart användas av etablissemang i bland annat Frankrike.[1]

Internationell spridning[redigera | redigera wikitext]

En av Astleys efterföljare/konkurrenter, Charles Hughes, lanserade sitt eget företag 1782 under namnet "The Royal Circus", också den med romersk namninspiration. 1807 kom detta ord (cirque på franska) att lanseras av en efterträdare till Astley i Paris, den italienska invandrarfamiljen Franconi. Familjens framgångar lade grunden till att circus/cirque/circo kom att etableras som det vanligaste ordet för konstformen.

Astleys egen "Amphitheatre" blev ett långlivat etablissemang, med en lokal försedd med både rund manege, teaterscen (för pantomimer) och flervånings teaterläktare.[1]

Fenomenet cirkus nådde USA 1793. Ringling Brothers and Barnum Bailey utvecklade en extravagant cirkusform med tre maneger.

1793[1] kom cirkusen till USA, där den första föreställningen skedde i Philadelphia. Samma år lanserades cirkuskonsten i Ryssland av ovannämnde Hughes, medan den brittiske konstryttare Peter Price ledde sitt sällskap – via Tyskland – till Sverige redan 1787.[1]

Under 1800-talet kom Frankrike och senare Tyskland att etableras som stora europeiska cirkusländer.[1]

Hippodrome i London var den första fasta cirkusbyggnaden för just cirkuskonster. Den öppnades år 1900.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Cirkusen presenterades länge endast i fasta byggnader. Själva byggnaderna kunde antingen vara provisoriska eller påkostnade och mera permanenta byggen. Uppvisningsmiljön efterliknade ofta teatern, med både manege och traditionell scen.[1]

Användningen av tält för ambulerande cirkusensembler introducerades först i början av 1800-talet i USA. Cirkus i tält blev dock inte vanligen förekommande i Europa förrän in på 1900-talet.[1]

I USA, hos entreprenörerna P.T. Barnum och James A. Bailey, föddes även den mer extravaganta cirkusen med tre maneger på rad och en omgivande oval rännarbana. Denna mer komplicerade cirkusform har dock aldrig slagit igenom utan för Nordamerika.[1]

1900- och 2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Under 1900-talet utvecklades cirkusen från att ha dominerats av hästar ryttare till även inkludera en mängd andra dresserade djur. Exempel på vanliga cirkusdjur internationellt har varit elefanter, hundar och sjölejon. Rovdjur (bland annat lejon) och aporna är dock inte längre tillåtna i cirkusföreställningar i Norden.[1]

Andra fasta inslag under 1900-talets cirkusföreställningar har varit olika sorters akrobatik (inklusive i trapets), jonglörer och clowner.[1]

International Circus Festival of Monte-Carlo är sedan 1974 en årlig festival och var första gången cirkusartister kunde få utmärkelser, träffas och få idéer från varandra under organiserade former[källa behövs].

Cirkus Scott är ett av Sveriges mest kända cirkusföretag.

Cirkus i Sverige[redigera | redigera wikitext]

De första cirkusarna var mer att betrakta som kringresande menagerier, och först i början av 1900-talet turnerade i Sverige vad vi idag upplever som cirkusar: Cirkus du nord, Cirkus Schreiber, Cirkus Strassburger, Cirkus Schumann, Cirkus mijares-Schreiber och Cirkus Scott är exempel på några cirkusar som turnerade innan andra världskriget bröt ut.

Cirkusfolk levde ofta under cirkussäsongen ett kringflackande liv. I bland annat Sverige verkade (åtminstone i början av 1900-talet) ett antal familjer från resandefolket som cirkusarbetare eller cirkusarrangörer.[2]

Förbjudna cirkusdjur[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har djurskyddsskäl lett till förbud mot att använda många sorters i cirkussammanhang. 2015 rådde förbud mot att använda följande djur på en svensk cirkus:[3]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Kritik mot cirkusverksamheten som sådan, eller mot enskilda cirkusföretag, förekommer då och då. Bland annat anser organisationer som Djurens Rätt att djur generellt inte bör användas på cirkus, bland annat mot bakgrund mot påstått oetiska träningsmetoder.[4] Sveriges veterinärförbund ansåg 2013 att förbudet mot olika cirkusdjur även borde omfatta sjölejon och elefanter[5]

Cirkusbyggnader[redigera | redigera wikitext]

Till en början skedde cirkusföreställningarna under bar himmel. Philip Astley skapade de första fasta cirkusbyggnaderna, och under 1800-talet blev de helt inbygga, teaterliknande byggnaderna allt fler. Dessa hade ofta både manege och scen, och de populära pantomimer syntes i båda miljöerna.[1]

Den moderna cirkusens utformning inspirerades inte minst av Cirque des Champs-Élysées i Paris, uppförd 1843 under ledning av Louis Dejean och ritad av en J.I. Hittorff. Byggnaden hade en helt rund form och den saknade en fast scen. Byggnaden, som rymde 4 000 åskådare, revs strax före år 1900. Nära Place de la République i Paris finns ännu under det tidiga 2000-talet Hittorffs Cirque d'Hiver ('Vintercirkusen', invigd 1852).[1]

Vykort över den gamla cirkusbyggnaden av trä i Charkiv.

Även ett antal andra äldre cirkusbyggnader, byggda fram till förra sekelskiftet, finns ännu kvar. Här ingår följande:[1]

I Norden finns enstaka av de äldre cirkusbyggnaderna kvar:

Nedanstående nordiska cirkusbyggnader har (antagligen) rivits:

Cirkustält[redigera | redigera wikitext]

Moderna cirkusar arrangerar sina företällningar nästan enbart i stora tält. Denna hantering började i USA i början av 1800-talet.[1]

I ett cirkustält av modernt snitt är tältduken uppspänd med hjälp av ett antal metallmaster. En mängd stormstänger spänner oftast ut tälttaket. "Rundseglet" är tältväggen runtom, och denna bärs upp av rondell- eller bardunstänger plus barduner (rep) som fästs i marken.[1]

Cirkusetablissemang[redigera | redigera wikitext]

Fasta cirkusar internationellt[redigera | redigera wikitext]

Nedan listas ett antal internationellt mer kända cirkusar från senare år:[1]

Cirkusar i Norden[redigera | redigera wikitext]

Ett flertal cirkusbyggnader för cirkus och andra nöjes- och kulturevenemang byggdes i Sverige och Köpenhamn under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. I dag återstår i Sverige tre och i Danmark två, varav fyra ännu används för kultur, dock inte direkt för vanlig cirkus längre.

Aktiva
Eventuellt inaktiva
Inaktiva
Aktiva ungdomscirkusar
Vilande ungdomscirkusar

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] cirkus i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 31 oktober 2016.
  2. ^ "Cirkusliv" (om Cirkus Leonard). buhuslansmuseum.se. Läst 31 oktober 2016.
  3. ^ "Cirkusdjur". jordbruksverket.se, 2015-03-19. Läst 14 november 2016.
  4. ^ P4 Västmanland (2013-09-12/13): "Kritik mot att djur används på cirkus". sverigesradio.se. Läst 14 november 2016.
  5. ^ "Veterinärer vill förbjuda vilda djur på cirkus". svd.se, 2013-07-28. Läst 14 november 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]