Djursholms Ösby

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Djursholms Ösby
Djursholms Ösby mars 2010.jpg
Djursholms Ösby med sitt karaktäristiska gamla stationshus, mars 2010
Stationsinformation
OrtStockholm
Öppnade1890
Trafikeras avSL (tidigare: SJ och SRJ)
TrafiktypPassagerartrafik
Kapacitet
Antal spår4
Passagerare per år365 000 (2018)
Förbindelser
Anslutande linjerRoslagsbanan
Föregående station 27  28  29 Mörby
Efterföljande station 27  Roslags Näsby
 28  Bråvallavägen
 29  Vendevägen
Läge
Avstånd från Stockholms Östra6,6 km
Koordinater59°23′53″N 18°3′32″Ö / 59.39806°N 18.05889°Ö / 59.39806; 18.05889
StationssignaturDjö
Det f.d. ställverkshuset vid Djursholms Ösby, mars 2010. Ställverkshuset bemannades till 1984.

Järnvägsstationen Djursholms Ösby är en grenstationRoslagsbanan. Den ligger i Ösby i Djursholm i Danderyds kommun och öppnades år 1890 i samband med att Djursholmsbanan invigdes och anslöts till järnvägen Stockholm - Rimbo. Det ursprungliga namnet var Djursholm. Åren 1893-1920 hette stationen Ösby och sedan dess Djursholms Ösby. Elektrifiering skedde den 15 maj 1895. År 1910 tillkom ännu en grenbana, först till Altorp, senare utbyggd till Lahäll och Näsbypark.

Med den täta lokaltrafiken i fyra riktningar blev Djursholms Ösby en mycket trafikerad järnvägsstation, med cirka 340 tåg per dag, inklusive godstrafik, var den Sveriges tågtätaste station under början av 1950-talet.[1] Den ursprungliga Djursholmsbanan (grenen mot Eddavägen) lades ned 1976.[2] I anslutning till stationen fanns tidigare en vagnhall för Djursholmstågen.

Under 1970- och 80-talen var hela Roslagsbanan nedläggningshotad, men i slutet av 1990-talet totalrenoverades stationen. Den har fyra plattformar, två för Kårsta/Österskärslinjen, och två för Näsbyparkslinjen. I mitten ligger det gamla stationshuset ännu kvar, nu med privat hyresgäst. Även en ställverksbyggnad, som var i bruk ännu in på 1980-talet finns kvar.

Djursholms Ösby ligger 6,6 km från Stockholms östra. Antalet påstigande en genomsnittlig vintervardag (2018) är cirka 1 000.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Skendöd i Roslagen av Stig Svallhammar, Frank Stenvalls förlag, Trelleborg 2002 ISBN 91-7266-154-2 (Sidan 182)
  2. ^ Jarneberg, Eric; Ekström Gert (1985). Roslagsbanan och bygden: 1885-1985. Täby hembygdsförenings skriftserie, 0492-1259 ; 19Stockholms läns hembygdsförbunds skriftserie, 0348-4750 ; 10. Stockholm: Stockholms läns hembygdsförb. Libris 7752285. ISBN 91-85760-10-2 
  3. ^ ”Fakta om SL och länet 2018”. Storstockholms Lokaltrafik. https://www.sll.se/globalassets/2.-kollektivtrafik/fakta-om-sl-och-lanet/sl_och_lanet_2018.pdf.