Roslagsbanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Light rail logo.jpg Roslagsbanan
Roslagsbanan collage 2014.jpg
Text på tågsidan.
Linjekarta i museivagn Bp 880 - SRJ
Allmänt
Plats Stockholms län, Sverige
Sträcka Stockholms östraNäsbypark/Österskär/Kårsta
Antal passagerare 43 000/dag
Organisation
Invigd 1885
Ägare Storstockholms Lokaltrafik
Banoperatör Storstockholms Lokaltrafik
Trafikoperatör Arriva
Tekniska fakta
Längd 65 kilometer
Antal spår Dubbelspår på sträckorna Stockholm Ö–Roslags Näsby–Viggbyholm, Rydbo–Åkersberga, Visinge–Täby kyrkby samt Kragstalund–Vallentuna, i övrigt enkelspår
Spårvidd 891 millimeter (smalspår)
Hastighet 80 km/h
Elektrifierad Påbörjad 1895 slutförd 1949[1]
Matning 1500 V ls
(kontaktledning)
Linjekarta
Roslagsbanan efter 1972
km
Unknown BSicon "exKBHFa"
56 RimboSL buss till/från Danderyds Sjukhus, Norrtälje, Uppsala 1884-1981
Unknown BSicon "exHST"
50 1885-1981
Unknown BSicon "exHST"
48 Sparren 1885-1981
Unknown BSicon "KBHFxa"
41,7 KårstaL27 SL buss till/från Söderhalls Trafikplats 1885-
Stop on track
38,5 Ekskogen 1885-
Stop on track
34,6 Frösunda 1885-
Station on track
28,8 Lindholmen 1885-
Stop on track
25,5 Molnby 1885-
Station on track
24,1 Ormsta
Station on track
22,7 VallentunaSL buss till/från Upplands Väsby, Stora Karby 1885-
Stop on track
21,5 Bällsta
Stop on track
19,9 Kragstalund 1993-
Unknown BSicon "eHST"
19 Byle 1910-1993
Station on track
18,8 Täby kyrkby(Täby) 1885-
Stop on track
14,2 Visinge 1986-
Stop on track
13,2 Ensta 1911-
Stop on track
11,9 Tibble
Straight track
Straight track Head station
29,4 ÖsterskärL28 1906-
Straight track Stop on track
28,6 Tunagård 1919-
Straight track Station on track
27,2 ÅkersbergaSL buss till/från Ljusterö, Norrtälje, Kista 1901-
Straight track Small bridge over water
Åkers kanal
Straight track Stop on track
25,5 Åkers Runö(Runö) 1901-
Straight track Stop on track
23,2 Täljö 1928-
Straight track Station on track
20,0 RydboSL buss till/från Arninge 1901-
Straight track Stop on track
15,6 Hägernäs
Straight track Station on track
14,3 Viggbyholm 1907-
Straight track Stop on track
13,1 GaloppfältetSL buss till/från Upplands Väsby, Sollentuna, Arninge (Åkerby) 1913-
Straight track Station on track
12,5 Täby centrumSL buss till/från Upplands Väsby, Sollentuna, Arninge (Grindtorp) 1968-
Junction from left Track turning right
Station on track
11,0 Roslags NäsbyL27/28 1885-
Stop on track
9,9 Enebyberg 1909-
Station on track
8,3 Djursholms Ekeby 1885-
Stop on track
7,4 Bråvallavägen
Straight track
Straight track Head station
11,7 NäsbyparkL29 1937-
Straight track Stop on track
11,0 Näsby allé 1937-
Straight track Stop on track
10,2 Lahäll 1910-
Straight track Station on track
8,5 Altorp 1910-
Straight track Stop on track
7,8 Östberga 1910-
Straight track Stop on track
7,2 Vendevägen(Parkvägen) 1910-
Straight track Straight track
Straight track Straight track Unknown BSicon "exKHSTa"
12,9 Svalnäs 1901-1933
Straight track Straight track Unknown BSicon "exHST"
12,1 Eddavägen 1901-1976
Straight track Straight track Unknown BSicon "exHST"
10,7 Vikingavägen 1901-1976
Straight track Straight track Unknown BSicon "exHST"
9,9 Djursholms Framnäsviken(Kohagsviken) 1890-1976
Straight track Straight track Unknown BSicon "exHST"
9,5 Germania 1890-1976
Straight track Straight track Unknown BSicon "exHST"
8,7 Restauranten 1890-1976
Straight track Straight track Unknown BSicon "exHST"
8,3 Djursholms Sveavägen 1890-1976
Straight track Straight track Unknown BSicon "exHST"
7,5 Bragevägen 1890-1976
Junction from left Unknown BSicon "xABZqr" Unknown BSicon "exSTRrf"
Station on track
6,7 Djursholms ÖsbySL buss till/från Djursholm 1885-
Station on track
5,6 MörbyL27/28/29 Tunnelbana Till/Från Mörby Centrum, T-Centralen, Norsborg SL buss till/från Danderyds Sjukhus, Jakobsberg, Ekerö 1890-
Unknown BSicon "eABZlf" Unknown BSicon "exSTRlg"
Stop on track Unknown BSicon "exSTR"
4,6 StocksundSL buss till/från Djursholm 1996-
Straight track Unknown BSicon "exHST"
4,5 Stocksund 1885-1996
Enter and exit short tunnel Unknown BSicon "exSTR"
Sikrenotunneln(120 m) 1996-
Bridge over water Unknown BSicon "exDBK"
Stocksundsbron(210 m)
Unknown BSicon "eABZrg" Unknown BSicon "exSTRrf"
Unknown BSicon "SKRZ-G4u"
Norrtäljevägen(390 m)
Unknown BSicon "eHST"
Ålkistan 1885-
Small bridge over water
Ålkistebron
Unknown BSicon "eHST"
3,0 Frescati 1885-2009
Station on track
2,5 Universitetet 2010-
Unknown BSicon "eHST"
1,7 Experimentalfältet/Universitetet
Unknown BSicon "lCONTgfq" Unknown BSicon "ekABZq+r" Unknown BSicon "kKRZo+xr" Unknown BSicon "CONTfq"
Värtabanan
Unknown BSicon "ekABZg+r"
Överföringsvagn normalspår -1996
End station
0,0 Stockholm ÖL27/28/29 Tunnelbana Till/Från Mörby Centrum, T-Centralen, Norsborg SL buss till/från Norrtälje, Vaxholm, Rimbo 1885-
Källor[2][3]

Roslagsbanan är en smalspårig järnväg i Stockholms läns nordöstra förorter och landsbygd, trafikerad av lokaltåg. Den är en del av den tidigare Stockholm-Roslagens järnvägar och den enda kvarvarande smalspåriga järnvägen i Sverige med reguljär tågtrafik. Spårvidden är 891 mm eller tre gamla svenska fot. Banan utgår från Stockholms östra station och delar sig på tre linjer: mot Kårsta, Österskär och Näsbypark. Den sammanlagda längden är 65 kilometer, det finns 38 stationer och järnvägen har för närvarande cirka 43 000 påstigande resenärer per dygn.[4]

Huvudman och ägare är Storstockholms Lokaltrafik, SL. Trafikutövare är sedan den 7 januari 2013 Arriva.[5] Trafiken på banan körs med motorvagnståg av typ X10p, byggda 1988–1995. Tågen drivs av el via kontaktledning med 1 500 V likspänning.

Linjesträckningar[redigera | redigera wikitext]

Geografiskt korrekt linjekarta över Roslagsbanan.
  • Stockholms östra–Djursholms Ösby–Roslags Näsby–Täby kyrkby–Vallentuna-Lindholmen–Kårsta (öppnad 1885)
  • Stockholms östra–Djursholms Ösby–Roslags Näsby–Täby centrum–Rydbo–Åkersberga–Österskär (öppnad 1901 till Åkersberga, 1906 till Österskär)
  • Stockholms östra–Djursholms Ösby-Altorp–Näsbypark (öppnad 1928 till Lahäll, 1937 till Näsbypark)
Linje Sträcka Öppnad Längd Stationer
L27 Stockholm ÖKårsta 1885 42 18
L28 Stockholm ÖÖsterskär 1906 29,5 18
L29 Stockholm ÖNäsbypark 1937 11,5 11
Totalt 65 km 38

I Samtrafikens tågtidtabeller har Roslagsbanans linjer numren 121-Kårsta, 122-Österskär och 123-Näsbypark

Banan är dubbelspårig mellan Stockholms östra och Viggbyholm samt mellan Rydbo och Åkersberga på Österskärsgrenen. På Kårstalinjen är det dubbelspår mellan Visinge och Täby Kyrkby samt mellan Kragstalund och Vallentuna. I övrigt är banan enkelspårig. Det finns mötesmöjlighet på ett antal stationer längs enkelspårsdelarna, nämligen Altorp, Hägernäs, Rydbo, Österskär, Visinge, Täby kyrkby, Kragstalund, Vallentuna, Ormsta, Lindholmen och Kårsta.

Trafikering[redigera | redigera wikitext]

I lågtrafik är grundutbudet kvartstrafik på sträckorna Stockholm Ö–Ormsta och Stockholm Ö–Åkersberga. Näsbyparkslinjen har halvtimmestrafik. I högtrafik går det fler tåg; under eftermiddagsrusningen avgår 15 tåg i timmen från Stockholm Ö – tre tåg mot Näsbypark, sex tåg mot Österskär och sex tåg mot Lindholmen/Kårsta. I genomsnitt reser cirka 43 000 personer med Roslagsbanan varje vardag (2012).[4]

Från och med december 2013 kan Arriva komma att ersätta viss tågtrafik med buss på kvällar och helger, vilket möjliggjorts genom en särskild klausul i avtalet med SL.[6]

Fordonspark[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande fordonspark[redigera | redigera wikitext]

X10p i Stockholm på Östra station kopplad med UBp och UBxp.
X10p vid Altorp.
Upprustad UBXp vid Östberga.
Förarplatsen i en X10p (A-ände).

Fordonen är tillverkade av ABB Railcar (numera Bombardier). De är levererade åren 1988–95. Vagnarna ägs av SL och underhålls av Arriva och Caretia. Tågen är kopplade om tre vagnar med manövervagn UBxp i söder, mellanvagn UBp och motorvagn X10p i norr. Under högtrafik går vissa tåg med sex vagnar.

  • Motorvagn X10p Antal fordon: 35, Antal sittplatser: 72, Längd: 19,9 m, vikt: 27,7 ton, Motoreffekt: 400 kW, axelföljd: BoBo, Sth: 80 km/h
  • Manövervagn UBxp Antal fordon: 34, Antal sittplatser: 76, längd: 19,9 m, vikt: 16,3 ton
  • Mellanvagn UBp Antal fordon: 32, Antal sittplatser: 66 (före ombyggnad 80), Längd: 19,9 m, vikt: 16 ton

Ombyggnad[redigera | redigera wikitext]

Då vagnarnas smala och höga insteg inneburit svårigheter för rörelsehindrade, barnvagnar och rullstolar att komma ombord, påbörjades ett ombyggnadsprogram under år 2012. Företaget Euromaint Rail har fått i uppdrag att bygga om de 101 vagnarna under fyra år. Ordern är värd 400 miljoner kronor (april 2010) och innebär bland annat att de 32 mellanvagnarna får ett nytt mittparti med ny dörr och sänkt golv till plattformshöjd för att underlätta för funktionshindrade. Alla vagnar får ny inredning liknande pendeltågens och åtgärder för att förbättra driftsäkerheten.[7]

Roslagsbanan går genom tätbebyggda villaområden och en del boende längs banan upplever tågen som störande. SL experimenterade med nya kåpor (”kjolar”) runt hjulen mellan våren 2008 och våren 2010 för att minska buller. Försöket föll dock inte väl ut eftersom kåporna slog i stödräler i växlar. I stället beslutades om utbyggnad av bullerskärmar i armerad betong, som i dag finns längs flera sträckor som går genom tättbebyggda områden, bl.a. Djursholm och Åkersberga.

Modern vagninteriör, X10p[redigera | redigera wikitext]

Den äldre fordonsparken[redigera | redigera wikitext]

Se Roslagsbanans Veterantågsförening.

Framtida fordon[redigera | redigera wikitext]

SL beslutade i augusti 2016 att köpa 22 tåg från Stadler, som ska kallas X15p.[8] De ska bli 60 meter långa med tre vagnar och få en max hastighet på 100 km/h. Det finns en option (möjlighet i kontraktet) att köpa ytterligare 45 tåg till fastställt pris.

Pågående utbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Nya Stocksundsbron. Nya Stocksunds station skymtar på andra sidan tunneln.

Under 2007 beslöt SL:s styrelse att bygga fler dubbelspår på banan, nämligen sammanhängande dubbelspår fram till Åkersberga respektive Lindholmen. I maj 2013 bantades utbyggnaden i ett första skede, med beslutet att tills vidare behålla enkelspår på delsträckorna Viggbyholm - Hägernäs, Arninge - Rydbo, samt norr om Vallentuna. I Frösunda på Kårstagrenen planeras en ny mötesstation. [9]

För att öka kapaciteten på banan har de tidigare hållplatserna Universitetet och Frescati lagts ned och ersatts av en ny station Universitetet. Den nya stationen ligger cirka 500 meter norr om den gamla, i höjd med tunnelbanestationen Universitetet. På så sätt har också tillgängligheten till tunnelbanan och delar av universitetsområdet ökat. Stationen, som invigdes 7 januari 2010, är påkostad för att passa in i Kungliga Nationalstadsparken, med sidoplattformar och hissar. En ny gångväg har anlagts till Bergianska trädgården för att underlätta för de resenärer som tidigare använde Frescati hållplats.[10] Även signalsystemet på sträckan har optimerats för att medge tätare tågtrafik.

I november 2015 blev SL:s ombyggnad av station Stockholms Östra färdigställd och öppnad för resenärer. Ombyggnaden, som tog ett halvår, innebar ökad tillgänglighet, fler växlar och att nivåskillnaden mellan spår 1-6 och 7 försvann. Även värmeslingor och ny belysning & skyltning upprättades.

Österskärsgrenen[redigera | redigera wikitext]

På Österskärsgrenen har dubbelspår byggts ut Galoppfältet–Viggbyholm 2010, i samband med att en planskild korsning med Bergtorpsvägen anlades. 2010 färdigställdes dubbelspår Åkers Runö–Åkersberga och i februari 2015 blev det även dubbelspår på sträckan Rydbo–Åkers Runö. 2016 planeras byggstart för dubbelspår Hägernäs–Ullna kvarnväg, och i samband med det byggs en station vid Arninge. Banan flyttas västerut och kommer att gå närmare E18. Sträckan färdigställs vid årsskiftet 2017/2018, och då öppnar även den nya stationen.

Sträckorna Viggbyholm–Hägernäs och Ullna kvarnväg–Rydbo kommer att förbli enkelspåriga tills vidare, vilket beslutades i maj 2013. Sträckan Åkersberga–Tunagård–Österskär kommer att förbli enkelspårig även på längre sikt.

Kårstagrenen[redigera | redigera wikitext]

På Kårstagrenen har en mötesstation anlagts i Kragstalund 2010. Under hösten 2014 anlades dubbelspår Visinge–Täby kyrkby och Kragstalund–Vallentuna. Järnvägsplaner för utbyggnad av dubbelspår har tagits fram även för delsträckorna Roslags Näsby–Tibble, Tibble–Visinge samt Täby kyrkby–Kragstalund.

Sträckan Vallentuna–Lindholmen kommer att förbli enkelspårig tills vidare, vilket beslutades i maj 2013. Sträckan Lindholmen–Kårsta kommer att förbli enkelspårig även på längre sikt. Dock kommer mötesspår att anläggas vid Molnbydepåns norra anslutning samt i Frösunda.

Framtid[redigera | redigera wikitext]

SL studerar förlängningar av Roslagsbanan mot T-Centralen, Arlanda flygplats och Rimbo.

Under 2000-talets första årtionde har det diskuterats att komplettera Roslagsbanan med en ny järnväg kallad Roslagspilen (Stockholm–)Solna–Danderyd–Täby–Arninge, med eventuell förlängning Åkersberga–Norrtälje, för pendeltågstrafik. Tågen liknar andra pendeltåg och passerar Stockholms central. En sådan järnväg kan byggas först efter det att Citybanan är byggd och kan bli klar tidigast 2020, troligare 2030. Enligt förslaget skulle Roslagsbanan bli kvar. Om sträckan Arninge–Åkersberga byggs, kommer emellertid motsvarande sträcka på Roslagsbanan troligtvis att läggas ned.[källa behövs]

Som ett av utredningsalternativen för järnvägen i Roslagen finns dock ett alternativ där man ökar hastigheten på banan till 120 km/h och kör väsentligt längre tåg än idag. På så sätt vore det möjligt att få en transportkapacitet liknande pendeltågens. Nya fordon behövs för det då X10p har max 80 km/h. En nedläggning av mindre stationer och/eller hållplatser förefaller även sannolik i ett sådant koncept.[källa behövs]

Banans ställning är dock säkrad då befolkningsutvecklingen i nordostsektorn gjort att både tåg och bussar behövs för att klara transportbehovet.[källa behövs]

Banverket har gjort en förstudie där man bedömt sju olika alternativ:[11]

  • 1. Allmän förbättring av Roslagsbanan
  • 2. Alternativ 1, plus en tunnel från Östra station till i närheten av T-Centralen.
  • 3–5: Pendeltågslinje från Solna station till tre olika slutstationer, Täby, Åkersberga, Norrtälje.
  • 6: En förlängning av röda tunnelbanan från Mörby centrum till Täby/Arninge
  • 7: En förgrening av gröna tunnelbanan från Odenplan via Hagastaden och Solna station till Täby/Arninge. En del av denna sträcka motsvarar den nu planerade Gula linjen.

Alternativen innebär bibehållande av hela Roslagsbanan, utom alternativen fyra och fem som innebär omvandling av Roslagsbanans del Roslags Näsby – Åkersberga till normalspårig järnväg för pendeltåg.

Dessutom har SL under 2010-2012 genomfört en förstudie för en utbyggnad av Roslagsbanan, från Molnby till Arlanda flygplats.[12] Resan från Stockholms östra till Arlanda flygplats beräknas efter en eventuell utbyggnad ta knappt 45 minuter.[källa behövs]

SL planerar också att köpa in fler fordon av en modernare typ som ska komplettera den befintliga fordonsflottan. De nya tågen är tänkta att sättas i trafik till 2018. [13]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Uppbyggnadsperiod[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande Roslagsbanan består av den södra delen av det en gång så vidsträckta smalspåriga roslagsbanenätet. I slutet av 1800-talet startades bolagen Stockholm–Rimbo Järnväg (SRJ), Uppsala–Länna Järnväg (ULJ), Länna-Norrtälje Järnväg och Dannemora–Hargs Järnväg (DHJ). Med tiden kom SRJ att köpa upp alla övriga bolagen och man bytte namn till Stockholm–Roslagens Järnvägar, vilket järnvägarna redan kallades av många. 1951 förstatligades SRJ och DHJ (Dannemora–Hargs Järnväg) som i sig upptagit de övriga bolagen. De drevs vidare som dotterbolag innan de 1959 helt införlivades i Statens Järnvägar (SJ). När Roslagsbanenätet var som störst omfattade det 325,5 kilometer järnväg – fem gånger så långt som dagens Roslagsbana.

Spårvägen i Stocksund[redigera | redigera wikitext]

Långängstorp med spårvagnen "Lådan".
Se även: Långängsbanan

År 1911 öppnade SRJ en spårvägslinje mellan Stocksunds stationshus och Långängstorp (ursprungligt namn Långängen). Banan trafikerades oftast med en ensam vagn, kallad "Lådan". Linjen hade till en början normalspår (1435 mm) och fungerade som en matarlinje till det övriga linjenätet.[14] Avsikten var att denna linje skulle varit början till ett planerat större spårvägsnät i Stocksund, Djursholm och Danderyd och i förlängningen möjligen dessutom anslutning till Stockholms spårvägar. Inget av detta förverkligades någonsin.

SRJ valde i stället år 1934 införliva banan i sitt övriga linjenät och byggde därför om den till smalspår som Djursholmsbanan, 891 mm.[15](försmalning av spårvidd är en ytterst ovanlig åtgärd). De teakklädda spårvagnarna kunde därigenom ersättas med smalspåriga vagnar ur den normala vagnparken för Djursholmsbanorna. Spårvägen byggdes alltså om till järnväg. Efter att ha förstatligats år 1959 nedlades linjen av SJ år 1966.

Nedläggningar, ägarbyte och upprustning[redigera | redigera wikitext]

Stocksunds stationshus invigdes 1905 och lades ner 1996. Byggnaden ritades av Sigge Cronstedt och är idag k-märkt.[16]

I slutet av 1960-talet ville SJ lägga ner allt smalspår, inklusive Roslagsbanan. Busstrafik sågs som framtiden. Motorvägen genom Danderyd och Täby (öppnad 1957) och det ökande bilinnehavet (och delvis även SJ:s egna bussar) utgjorde stark konkurrens till tågen. 1969 togs beslut om nedläggning av tågtrafiken på sträckan Rimbo–Norrtälje, en linje som varit vältrafikerad bara några år tidigare. Bussarna gick enligt den nominella tidtabellen snabbare än tågen Stockholm–Norrtälje.

Stockholms läns landsting, som något tidigare fått ansvar för all lokal kollektivtrafik, gick då in och köpte trafik av SJ på bannätet söder om Rimbo. Den 1 januari 1972 köpte SL ut dessa sträckor med ambitionen att driva dem i egen regi i fem år och sedan lägga ned, eftersom tunnelbanan då skulle vara utbyggd till Täby centrum. Resten av trafiken skulle ersättas med bussar. Täbyborna ville dock inte ha tunnelbana, utan föredrog att ha Roslagsbanan kvar. Men banan och tågen var slitna och striderna om Roslagsbanan blev många. Nedläggningshotet hängde nästan konstant över banan under 1970- och 1980-talen. Efter en folkomröstning som hölls den 23 mars 1980 i Vallentuna och Täby kommuner beslutades slutligen att banan skulle behållas och rustas upp. Så har också skett, bland annat har nya fordon (X10p) köpts in, signalsystemet bytts ut och spåret rustats upp på större delen av banan. Dessutom har fyra nya dubbelspårssträckor byggts: En ny bro över Stocksundet (den gamla bron var enkelspårig) med ny station i Stocksund, sträckan Roslags Näsby–Galoppfältet samt senare Galoppfältet-Viggbyholm och Åkersberga-Åkers Runö.[17]

Alla delar av banan överlevde dock inte sedan SL tagit över. Den trafiksvaga linjen Djursholms Ösby–Eddavägen lades ner 1976, och sträckan Kårsta–(Sparren)––Rimbo slutade trafikeras i januari 1981 och revs upp 1982. Planen var egentligen att hela sträckan Lindholmen–Rimbo skulle läggas ner på samma gång, men eftersom vägarna söder om Kårsta var för dåliga för att klara busstrafik fick denna del av banan ligga kvar tills vägarna rustats upp. Nedläggningen av sträckan Lindholmen–Kårsta genomfördes dock aldrig eftersom landstinget senare beslutade om upprustning av hela banan. Man tog även principbeslut om att återuppbygga banan till Rimbo,[källa behövs] men SL förklarade under det samrådsförfarande rörande dubbelspår som pågick under 2009 att det inte är en aktuell fråga.[18]

Kvarvarande linjer i norr[redigera | redigera wikitext]

  • Uppsala–Länna–Faringe (öppnad 1876 till Länna, 1884 till Faringe; museijärnväg från 1976, se Upsala-Lenna Jernväg)
  • Dannemora–Gimo–Hargshamn–Hallstavik (Dannemora–Hargshamn öppnad 1878, breddad till normalspår på 1970-talet och utbyggd till Hallstavik 1977; endast godstrafik)

Nedlagda linjer[redigera | redigera wikitext]

  • Länna-Rimbo-Norrtälje (öppnad 1884, Rimbo-Norrtälje nedlagd 1969 och uppriven 1970, persontrafik mot Uppsala Ö nedlagd 1967, godstrafik mot Uppsala Ö nedlagd 1977, spåret Rimbo-Faringe upprivet 1978, spåret Uppsala Ö-Faringe museijärnväg från 1977)
  • Rimbo-Hallstavik (öppnad till Häverösund 1898 och till Hallstavik 1915, persontrafik nedlagd 1966, godstrafik nedlagd 1977, uppriven 1978)
  • Dannemora-Hargshamn (öppnad 1878, persontrafik nedlagd Dannemora-Österbubruk 1953 och hela banan 1960, breddad till normalspår 1960-1970, nytt normalspår Hargshamn-Hallstavik 1977)
  • Knaby-Ramhäll (1878-1959, uppriven 1959)
  • Risinge-Norrvällen (1917-1951, uppriven 1955)
  • Norrmon-Lövstabruk (öppnad 1926, sista kilometern byggdes aldrig eftersom Lövstabruk blev nedlagt tidigare samma år, nedlagd 1952-1954, uppriven 1956-1957)
  • Faringe-Gimo (öppnad 1921, nedlagd Faringe-Alunda 1960 (uppriven 1972), Alunda-Gimo 1970 (uppriven 1971))
  • Kårsta-Rimbo (1885–1981, uppriven 1982)
  • Stocksund-Långängen (1915 normalspårig spårväg, ombyggd till smalspår 1934, nedlagd 1966, uppriven 1967)
  • Stockholm östra stn-Engelbrektsplan (1895–1960, uppriven 1963)
  • Djursholms Ösby-Framnäsviken-Eddavägen-Svalnäs (öppnad till Framnäsviken 1890, till Eddavägen 1901, till Svalnäs 1912, nedlagd och uppriven Eddavägen-Svalnäs 1934, resten nedlagd 1976 och uppriven 1977)

Linjer med tabellnummer 1951[redigera | redigera wikitext]

  • Linje 90: Stockholm-Rimbo-Hallstavik*
  • Linje 90a: Stockholm-Roslags Näsby-Lindholmen
  • Linje 91: Stockholm-Rimbo-Norrtälje*
  • Linje 92: Rimbo-Faringe-Uppsala
  • Linje 92a: Faringe-Gimo
  • Linje 92b: Dannemora-Hargshamn
  • Linje 93: Stockholm-Roslags Näsby-Österskär
  • Linje 94: Stockholm-Djursholms Ösby-Näsbypark/Eddavägen samt Stocksund-Långängstorp

 *Bytte senare plats.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”När fick de olika bandelarna elektrisk drift”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html. Läst 16 december 2012. 
  2. ^ [BANVAKT.se Bandel 317, 318, 319, 321, 323 och 325
  3. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar Bandelar i Nummerordning 317, 318, 319, 321, 323 och 325
  4. ^ [a b] Storstockholms Lokaltrafik. ”Fakta om SL och länet 2012”. sid. 16-17. http://sl.se/globalassets/rapporter-etc/sl_rapport_2012_lowres.pdf. 
  5. ^ Pressmeddelande från SL, 22 november 2011
  6. ^ Lokaltidningen Mitt i Vallentuna, Steget, 14 aug 2012 s. 5.
  7. ^ läst 2010-04-06
  8. ^ SL köper in nya tåg till Roslagsbanan
  9. ^ Dubbelspår etapp 2 – AB Storstockholms Lokaltrafik
  10. ^ www.sl.se Läst 2011-06-23
  11. ^ Banverket projekt: Stockholm-Norrtälje via Danderyd, Täby och Åkersberga [inloggning krävs]
  12. ^ Tvärförbindelse Roslagsbanan–Arlanda
  13. ^ http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/roslagsbanan/upprustade-och-nya-vagnar/
  14. ^ ”Stocksund”. Svenska Spårvägssällskapet. http://www.sparvagssallskapet.se/atlas/pdf/stocksund.pdf. Läst 7 december 2011. 
  15. ^ Boken om Stocksund. Stocksund: Utg. Libris 1629242 
  16. ^ Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun, 2:a upplagan 2003, s. 167
  17. ^ SL-karta över Roslagsbanans utbyggnad, läst 2012-08-16
  18. ^ Roslagsbanan, samrådsredogörelse, sid 46, 2009

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]