Hoppa till innehållet

Dremomys rufigenis

Från Wikipedia
Dremomys rufigenis
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteDremomys
ArtDremomys rufigenis
Vetenskapligt namn
§ Dremomys rufigenis
Auktor(Blanford, 1878)
Hitta fler artiklar om djur med

Dremomys rufigenis[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Blanford 1878. Den ingår i släktet Dremomys och familjen ekorrar.[4][5]

Artepitet i det vetenskapliga namnet är bildat av de latinska orden rufus (röd) och genys (kind/käke).[6]

Catalogue of Life[4] samt Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 5 underarter:[2]

  • Dremomys rufigenis rufigenis (Blanford, 1878)
  • Dremomys rufigenis adamsoni Thomas, 1914
  • Dremomys rufigenis belfieldi (Bonhote, 1908)
  • Dremomys rufigenis fuscus (Bonhote, 1907)
  • Dremomys rufigenis ornatus Thomas, 1914

Pälsen är gråmelerat gråbrun till olivgrå på ovansidan med en ljus fläck bakom varje öra[7] och röda kinder. Svansens undersida är även den röd, medan buksidan är ljusgrå. Kroppslängden är 17 till 23 cm, exklusive den 13 till 18 cm långa svansen. Vikten varierar mellan 210 och 335 g.[8]

Denna ekorre förekommer i stora delar av nordöstra Sydasien och södra Kina till det sydostasiatiska fastlandet. I södra Kina finns den i provinsen Yunnan och den sydvästra delen av den autonoma regionen Guangxi. I Indien är den endast påträffad på två lokaler, i delstaterna Arunachal Pradesh respektive Nagaland. I Sydöstasien förekommer den från Myanmar över Thailand, större delen av Laos och Vietnam till Malackahalvön.[1]

Arten förekommer från låglandet till bergstrakter upp till 1 500 meter över havet. Habitatet utgörs av subtropisk, städsegrön bergsskog och lövskogar, gärna kulturpåverkade sådana. Där lever arten främst i buskartad undervegetation men kan även leta både på marken och i trädkronorna efter föda. Individerna är dagaktiva, och använder håligheter i trädkronorna på ekar, bambu, ädelgranar och tallar som viloplatser.[1]

Födan består bland annat av frukt och insektslarver.[7]

IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig, och populationen är stabil. Inga generella hot är listade, men i Indien jagas den för sitt kött.[1]

  1. ^ [a b c d] Duckworth, J.W., Lunde, D. & Molur, S. 2008 Dremomys rufigenis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 21 april 2016.
  2. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Dremomys rufigenis
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/dremomys+rufigenis/match/1. Läst 21 april 2016. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ Srinivasulu, Chelmala (2018). Dremomys rufigenis. South Asian Mammals. CRC Press. sid. 64 
  7. ^ [a b] Nick Baker (2016). ”Red-cheeked Squirrel”. Ecology Asia. http://www.ecologyasia.com/verts/mammals/red-cheeked-squirrel.htm. Läst 23 april 2016. 
  8. ^ Andrew T. Smith, Yan Xie, Robert S. Hoffmann, Darrin Lunde, John MacKinnon, Don E. Wilson och W. Chris Wozencraft (2010) (på engelska). A Guide to the Mammals of China. Princeton University Press. sid. 186. ISBN 978 0 691 09984 2. https://books.google.se/books?id=ka-9f68nPT4C&pg=PA187&lpg=PA187&dq=%22Dremomys+rufigenis%22&source=bl&ots=H8MA-JoUse&sig=JlVGgUxKy4sl-VJ2rhzHj8mDpHs&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjf2Kjvk5bMAhXBjywKHRa_DRU4ChDoAQhQMAg#v=onepage&q=%22Dremomys%20rufigenis%22&f=false 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]