Dvärghästskonäsa

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dvärghästskonäsa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Kleine Hufeisennase.jpg
Dvärghästskonäsa
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljHästskonäsor
Rhinolophidae
SläkteRhinolophus
ArtDvärghästskonäsa
R. hipposideros
Vetenskapligt namn
§ Rhinolophus hipposideros
AuktorBechstein, 1800
Utbredning
Lesser Horseshoe Bat area.png
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Dvärghästskonäsa (Rhinolophus hipposideros) är en fladdermusart i familjen hästskonäsor och Europas minsta hästskonäsa[2].

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Dvärghästskonäsan har en vingbredd upp till 25 cm, kroppslängd mellan 3,5 och 4,5 cm och vikt upp till 10 g. Pälsen är mörkt gråbrun på ovansidan, ljusare under.[3]

Näsbihang[redigera | redigera wikitext]

Som alla hästskonäsor har den hudutskott kring näsöppningarna. Det mellersta av dessa utskott, sadeln, har ett karakteristiskt utseende som är till hjälp vid bestämningen: En toppig form sedd framifrån, och med en mjukt rundad profil utan några tydliga spetsar.[3]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Dvärghästskonäsan börjar jaga efter solnedgången. Flykten varierar i hastighet, men vingslagen är snabba och höjden är låg. Den kan stanna ute hela natten om vädret tillåter. Födan består av skalbaggar, nattflygande insekter som fjärilar och spindlar[2].

Arten uppehåller sig i trädbevuxna områden, gärna med grottor eller klippor, men också bebyggda områden som byar, städer och större gårdar. Vinterdvalan tillbringas helst i grottor och andra håligheter med hög luftfuktighet. I norra delen av dess utbredningsområde går den i vinterdvala kring september till oktober, och kommer fram igen i april till maj.[2]

Honor bildar före ungarnas födelse egna kolonier som främst är skilda från hannarna. Några få hannar accepteras. Honornas kolonier har vanligen 50 medlemmar. Honor föder en enda unge under sommaren, ofta juni eller juli. Liksom hos andra hästskonäsor är lätet som används för ekolokaliseringen 20 till 30 millisekunder lång. Det har hos Rhinolophus hipposideros en maximal frekvens av 111 kHz.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten finns i Syd- och Centraleuropa, i Nordafrika och mellersta Asien fram till Kashmir. Det är den europeiska art i familjen som går längst åt norr; i västra delen av sitt utbredningsområde når den upp till sydvästra England och västra Irland.[3]

Status[redigera | redigera wikitext]

Dvärghästskonäsan är globalt livskraftig ("LC"). Trenden är dock nedåtgående.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Rhinolophus_hipposideros på IUCN:s rödlista, auktor: Jacobs, D. et. al. (2008), hämtat 2009-06-08.
  2. ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur. Stockholm: Norstedts. sid. 223-224. ISBN 91-1-864142-3 
  3. ^ [a b c] Bjärvall, Anders; Ullström, Staffan (1995). Däggdjur: alla Europas arter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 43. ISBN 91-46-16576-2 
  4. ^ ”Lesser horseshoe bat” (på engelska). Natural Sciences Musem of Granollers. http://www.batmonitoring.org/en/species/rhinolophus-hipposideros/. Läst 15 oktober 2019.