Hoppa till innehållet

Eduard Albert

Från Wikipedia
Se även Eduard Albert (ingenjör)
Eduard Albert
Eduard Albert, unknown value.
Född20 januari 1841[1][2][3]
Žamberk[1][4][5], Tjeckien
Död26 september 1900[1][2][3] (59 år)
Žamberk[1][4][5]
BegravdZentralfriedhof Wien[6] och Žamberk
Andra namnE. Podhorský[6] och E. Pohorský[6]
Medborgare iKejsardömet Österrike[5][6][7] och Cisleithanien[5][6][7]
Utbildad vidJosephinum[7]
SysselsättningFörfattare[6], kirurg[4][5], politiker[8][4], mecenat, poet[4][9], läkare[4][6], universitetslärare[4], översättare[4][5][6], litteraturhistoriker
Befattning
Livmedikus[6]
Underläkare (1867–)[6][7]
Underläkare (1869–1873)[6][10][11]
Professor (1873–1881)[5][6][10]
Dekanus (1876–1877)[6]
Dekanus (1879–1880)[6]
Professor (1881–)[6][10][11]
Vorsteher (1881–)[7]
Ledamot av herrehuset (1895–)[5][9][10]
ArbetsgivareInnsbrucks universitet (1873–1880)[9][11]
Wiens universitet (1881–)[5][6][11]
MakaMarie Pietsch
(g. 1868–)[6][10]
BarnGeorg Albert (f. 1869)[10]
Utmärkelser
Riddare av Leopoldsorden (1892)[9]
Kommendör av Frans Josefsorden (1897)[6]
Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons (1900)[12][7]
Hedersgrav[11]
Redigera Wikidata

Eduard Albert, född 20 januari 1841 i Senftenberg in Böhmen, död där 26 september 1900, var en österrikisk läkare och skriftställare.

Albert, vars far var urmakare, blev 1867 medicine doktor samt 1873 professor i kirurgi i Innsbruck och 1881 i Wien, där han verkade till sin död. Hans forskning i anatomi, fysiologi och kirurgi vann erkännande i hela medicinska världen, och han betraktades efter Theodor Billroths död såsom den kirurgiska vetenskapens nestor i Wien.

Albert utgav många lärda skrifter, däribland Lehrbuch der Chirurgie och Vorlesungen über die Diagnostik der chirurgischen Krankheiten (åttonde upplagan 1900), samt populära småskrifter i filosofiska, hygieniska och sociala ämnen.

Även skönlitterärt har Albert ett namn dels genom sin på tjeckiska skrivna studie över sin vän skalden Jaroslav Vrchlický, dels genom fyra band Poesie aus Böhmen (1893-95), ett utmärkt urval tjeckiska dikter i tysk tolkning, till stor del utförd av Albert själv. Även såsom originalskald debuterade han - efter sin död. Han skrev nämligen 42 smärre reflexionsdikter, "I himmel och på jord", som skulle utges anonymt, men genom hans plötsliga död röjdes författaren.

Albert var ledamot av österrikiska herrehuset och ledamot av vetenskapsakademien i Wien.

  1. ^ [a b c d] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jk01010151, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 1392.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Académie nationale de médecine, Académie nationale de médecine-ID: 24, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h] Hradec Královés kommunala biblioteks databas, läs onlineläs online, läst: 19 augusti 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g h i] Deutsche Biographie, Bayerische Staatsbibliothek och Historische Kommission bei der Bayerischen Akademie der Wissenschaften, Deutsche Biographie-ID: 119059304, läst: 19 mars 2025.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Österreichisches Biographisches Lexikon 1815–1950, Österrikes vetenskapsakademi, Österreichisches Biographisches Lexikon-ID: A/Albert_Eduard_1841_1900, läst: 19 mars 2025.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f] Anton Bettelheim (red.), Biographisches Jahrbuch und Deutscher Nekrolog, vol. 5, unknown value, s. 127-135, läs online, läs online, läs online, läs online och läs online, läst: 20 mars 2025 .[källa från Wikidata]
  8. ^ Wer ist Wer.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d] Österreichisches Biographisches Lexikon 1815–1950, Österrikes vetenskapsakademi, Österreichisches Biographisches Lexikon-ID: A/Albert_Eduard_1841_1900, läst: 20 mars 2025.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c d e f] Wer ist Wer, Österrikes parlament 1848–1918: Albert, läst: 20 mars 2025.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c d e] Wien Geschichte Wiki, 11 september 2014, Wiens historiska Wiki-ID: 18098, läs online, läst: 20 mars 2025.[källa från Wikidata]
  12. ^ Plarr's Lives of the Fellows, Pfarr-ID: E000654b, läst: 8 januari 2024.[källa från Wikidata]