Edward Wood, 1:e earl av Halifax

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lord Halifax omdirigerar hit. Se även Earl av Halifax
Edward Wood, 1:e earl av Halifax
1st Earl of Halifax 1947.jpg
Född16 april 1881[1][2][3]
Powderham Castle, Storbritannien
Död23 december 1959[1][2][3] (78 år)
Garrowby[4]
MedborgarskapStorbritannien
Utbildad vidChrist Church College
Eton College[5] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker[5], diplomat[5]
Befattning
Ledamot av Förenade kungarikets 29:e parlament
Storbritanniens 29:e parlament, Ripon (1910–1910)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 30:e parlament
Storbritanniens 30:e parlament, Ripon (1910–1918)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 31:a parlament
Storbritanniens 31:a parlament, Ripon (1918–1922)[6]
Ledamot av Kronrådet (1922–)[7]
Förenade kungarikets utbildningsminister (1922–1924)
Ledamot av Förenade kungarikets 32:a parlament
Storbritanniens 32:a parlament, Ripon (1922–1923)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 33:e parlament
Storbritanniens 33:e parlament, Ripon (1923–1924)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 34:e parlament
Storbritanniens 34:e parlament, Ripon (1924–1925)
Indiens generalguvernör (1926–1931)
Förenade kungarikets utbildningsminister (1932–1935)
Oxfords universitets kansler (1933–1960)
Lordsigillbevarare (1935–1937)
Storbritanniens krigsminister (1935–1935)
Överhusets ledare (1935–1938)
Kronrådets lordpresident (1937–1938)
Förenade kungarikets utrikes- och samväldesminister (1938–1940)
Storbritanniens ambassadör i USA (1940–1946)[8]
Överhusets ledare (1940–1940)
ArbetsgivareUniversity of Sheffield
Storbritanniens utrikesministerium[8]
Politiskt parti
Konservativa partiet
MakaLady Dorothy Onslow
(g. 1909–)[9]
BarnLady Anne Wood (f. 1910)[10]
Mary Wood (f. 1910)[10]
Charles Wood, 2:a earl av Halifax (f. 1912)[5]
Francis Wood (f. 1916)[10]
Richard Wood, Baron Holderness (f. 1920)[10]
FöräldrarCharles Wood, 2:e viscount Halifax[5]
Agnes Courtenay[10]
Utmärkelser
Riddare med storkors av Kejsardömet Indiens orden (1926)[7]
Knight Grand Commander av Indiska stjärnorden (1926)[7]
Riddare av Strumpebandsorden (1931)[7]
Förtjänstorden (1946)[7]
Riddare med storkors av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden (1957)[7]
Hedersdoktor vid Laval Universitet[11]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors
Tjeckiska Segermedaljen
Redigera Wikidata

Edward Frederick Lindley Wood, 1:e earl av Halifax, känd som lord Irwin 1925–1934 och som viscount Halifax 1934–1944, född 16 april 1881Powderham Castle i Devon, död 23 december 1959 på Garrowby Hall i Yorkshire, var en brittisk militär och politiker, utrikesminister 1938–1940 i Neville Chamberlains regering och under några månader 1940 även i Winston Churchills regering.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var son till Charles Lindley Wood, 2:e viscount Halifax.

Edward Wood var först officer och avancerade till major vid ett dragonregemente, var 1910–1925 (konservativ) ledamot av underhuset, 1921–1922 understatssekreterare för kolonierna i Lloyd Georges ministär, oktober 1922–januari 1924 undervisningsminister (under Bonar Law och Stanley Baldwin) samt november 1924–oktober 1925 jordbruksminister i Baldwins andra ministär.

Wood utsågs till vicekung över Indien 31 oktober 1925, adlades kort därefter som baron Irwin och tillträdde sitt nya ämbete den 1 april 1926. Som minister gav han prov på administrativ duglighet och ansågs särskilt förfaren i jordbruksfrågor. Han var en man av djupt religiös läggning och skrev en biografi över John Keble (i serien "Leaders of the church").

Under Halifax tid som vicekung i Indien genomförde Simonkommissionen sitt arbete. Han hade då i uppdrag att söka förbereda marken för en framtida status av dominion för Indien, men han misslyckades med att få indiska politiska organisationer att samarbeta med kommissionen. Försöken att stävja Mahatma Gandhis kampanjer i civil olydnad misslyckades och Halifax tvingades förhandla med den fängslade Gandhi, vilket ledde fram till pakten Gandhi-Irwin.

Under 1930-talet hade Halifax flera ministerposter i den brittiska regeringen och var utrikesminister 1938–1940. Halifax sågs som en tänkbar premiärministerkandidat efter Neville Chamberlain – vars appeasementpolitik han stött – i maj 1940, men Winston Churchill utsågs. Att Halifax inte hade säte i underhuset betraktades som ett problem. Halifax fortsatte som utrikesminister under Churchill, men sändes senare under året som ambassadör till Washington, en post han upprätthöll till 1946.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6k651gr, omnämnd som: E. F. L. Wood, 1st Earl of Halifax, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Edward-Frederick-Lindley-Wood-1st-earl-of-Halifaxtopic/Britannica-Online, omnämnd som: Edward Frederick Lindley Wood, 1st earl of Halifax, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Lord Halifax Dies of Chest Illness, Western Mail (på engelska), 28150, Reach plc, 2 maj 186924 december 1959, s. 3, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 36998.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f] Who's Who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U238122.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] British Diplomatic Directory (1820-2005), Foreign and Commonwealth Office.[källa från Wikidata]
  9. ^ The Peerage person-ID: p2258.htm#i22580, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c d e] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.ulaval.ca.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]