Hoppa till innehållet

Ejnar Hertzsprung

Från Wikipedia
Ejnar Hertzsprung
Född8 oktober 1873[1][2][3] eller 1873[4]
Frederiksberg, Danmark
Död21 oktober 1967[5][1][2]
Roskilde, Danmark
Medborgare iKonungariket Nederländerna och Konungariket Danmark
SysselsättningAstronom, kemist, universitetslärare[6]
ArbetsgivareUniversitetet i Leiden
Göttingens universitet
Universitetet i Leiden (1920–)[6]
Universitetet i Leiden (1935–1944)[6]
Noterbara verkHertzsprung-Russell-diagram
Utmärkelser
Royal Astronomical Societys guldmedalj (1929)
Brucemedaljen (1937)[7]
Hedersdoktor vid Toulouse universitet (1949)[8]
Hedersdoktor vid Sorbonne (1949)[9]
Redigera Wikidata
Hertzsprung-Russell-diagram baserat på 22 000 stjärnor ur Hipparkoskatalogen och 1000 från Gliesekatalogen över närbelägna stjärnor. Utarbetat av Richard Powell.

Ejnar Hertzsprung, född 8 oktober 1873, död 21 oktober 1967, var en dansk astronom.

Hertzsprung blev 1909 extra ordinarie professor i Göttingen, observator vid astrofysikaliska observatoriet i Potsdam samma år, adjunktdirektor vid observatoriet i Leiden 1919 och extra ordinarie professor vid universitetet där 1920.[10]

Hertzsprung påvisade ett samband mellan absoluta ljusstyrkan hos en stjärna och vissa linjer i dess spektrum. Samtidigt som Henry Norris Russell, men oberoende av honom, fann han omkring år 1910 att stjärnor med samma temperatur kunde ha olika luminositet och lade därmed grunden till Hertzsprung-Russell-diagrammet. [11]

Hertzsprung invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1935. Han tilldelades Royal Astronomical Societys guldmedalj 1929 och Bruce-medaljen 1937.

Minor Planet Center listar honom som upptäckare av två asteroider mellan 1924 och 1929.[12]

Nedslagskratern Hertzsprungmånen och asteroiden 1693 Hertzsprung är uppkallade efter honom.[13][14]

Asteroider upptäckta av Ejnar Hertzsprung

[redigera | redigera wikitext]
1627 Ivar25 september 1929
1702 Kalahari7 juli 1924
  1. 1 2 Ejnar Hertzsprung, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 36220914.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w64j0g9d, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00000808, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: pna20261293633, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  5. ”Герцшпрунг Эйнар”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 3 Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren-ID: 1696, läst: 19 juni 2019.[källa från Wikidata]
  7. Ejnar Hertzsprung: 1937 Bruce Medalist (på engelska), Sonoma State University, läs online.[källa från Wikidata]
  8. Jérôme Fenoglio & Marie-Pierre Lannelongue (red.), RENTRÉE SOLENNELLE DE L'UNIVERSITÉ et remises de diplômes de docteur honoris causa, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, Louis Dreyfus och Jérôme Fenoglio, 28 november 1949, s. 12 .[källa från Wikidata]
  9. Annales de l'Université de Paris, läs online.[källa från Wikidata]
  10. Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 184.
  11. Bra Böckers lexikon, 1975
  12. ”Minor Planet Center”. 6 december 2017. https://www.minorplanetcenter.net/iau/lists/MPDiscsNum.html. Läst 30 januari 2018.
  13. ”Hertzsprung on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/2482. Läst 30 januari 2024.
  14. Schmadel, Lutz D. (2007). Dictionary of Minor Planet Names – (1693) Hertzsprung. Springer Berlin Heidelberg. sid. 135. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1694. Läst 10 augusti 2017