Elow Kihlgren

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Elow Kihlgren
Född13 februari 1887
Grundsunda
Död1974
Genua i Italien
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragAffärsman
Känd förRäddat judar från Förintelsen

Elow Kihlgren, född 13 februari 1887 i Grundsunda, död 1974 i Genua i Italien, var en svensk affärsman.

Elow Kihlgren var son till kyrkoherden Nils Kihlgren och Maria Wickman. Han utbildade sig på handelsskolor i Sverige och i Storbritannien, varefter han på ett stipendium till europeiska länder träffade sin blivande fru, grosshandlardottern Sigrid Sylvander (1894-1967), i Marseille. De slog sig ned i Genua i Italien, där han representerade svärfaderns firma och andra svenska företag. Han utnämndes också 1930 till svensk generalkonsul i Genua.

Han hjälpte belgaren Max Stempel och hans familj, som flytt från Belgien till Frankrike i november 194, samt en annan judisk familj. Den 8 september 1943, efter det att Italien hade gett sig till de allierade, flydde han och en familj Engelman från Nice till Italien. Det visade sig dock att tyskarna ockuperat norra Italien, och de hänvisades via katolska präster till Elow Kihlgren i Genua. Denne skaffade en lägenhet, där de hölls gömda och han försåg dem med mat. Fru Stempel och de två småbarnen Stempel omhändertogs sedan i den finländske konsulns villa utanför staden.

År 1944 förhördes han av Gestapo, misstänkt för att ha hjälpt allierade flygare, och utfrågades då också om Max Stempels vistelseort. Han arrangerade då så att Stempels och Engelmans kunde komma ut ur landet genom att smugglas över gränsen till Schweiz, förutom de små barnen Stempel, vilka placerades i ett skyddat boende i Genua under en tiomånadersperiod, varefter också de kunde smugglas in i Schweiz.

Gestapo utvisade Elow Kihlgren från Italien i september 1944. Han återvände dit efter andra världskrigets slut och var svensk generalkonsul till 1956.

År 2001 fick han postumt utmärkelsen Rättfärdig bland folken av israeliska Yad Vashem.

Källor[redigera | redigera wikitext]