Else Marie Friis
| Else Marie Friis | |
| Född | 18 juni 1947[1] (76 år) Holstebro[2], Danmark |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige[3] och Konungariket Danmark[3] |
| Utbildad vid | Aarhus universitet Viborg Katedralskole, [2]  |
| Sysselsättning | Botaniker, helmintolog, paleontolog, universitetslärare[4] |
| Arbetsgivare | Aarhus universitet (2019–)[5] |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Uppsala universitet (1999)[2] Danmarks Geologipris (2011)[6] Riddare av 1. klass av Nordstjärneorden (2015) Utländsk ledamot av Royal Society (2020)[7] | |
| Redigera Wikidata | |
Else Marie Friis, född 18 juni 1947 i Holstebro, Danmark, är en dansk paleontolog [8] är professor emerita vid institutionen för geovetenskap vid Aarhus universitet.[9] Hennes arbete har varit grundläggande i den fylogenetiska analysen av angiospermer, med utbredd tillämpning på reproduktionsbiologi.[10] Hon invaldes 1996 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Friis är dotter till bokhandlaren Poul Friis och Marie Møller och växte upp i Skive och tog examen vid den lokala skolan Viborg Katedralskole 1966. Hon arbetade som au-pair i Paris i ett år och blev intresserad av geologi då hennes bror Henrik var student i ämnet. Detta inspirerade henne att bli assistentlärare i botanik och geologi 1971.[8]
År 1975 tog hon en magisterexamen i naturvetenskap och 1980 en licentiatexamen i naturvetenskap, båda från Aarhus universitet.
Karriär och vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]
Friis intresseområde är reproduktionsbiologi, fylogeni och paleoekologi hos blommande växter baserade på växtförökningsmaterial från kritaperioden.[8][11] Tidigt i sin karriär började hon forska om brunkol och var involverad i fältarbete i brunkolsgruvorna på Mellersta Jylland från 1968 till 1972. Hon var intresserad av Danmarks ekologi och klimat i mellersta miocen och skrev sin licentiatavhandling i detta ämne.[12]
Åren 1980 till 1981 arbetade hon i London som British Council Research Scholar och bytte forskningsintresse efter att den svenska forskaren Annie Skarby upptäckt sällsynta fossiliserade blommor från kritaperioden.[13]
Hon återvände till Aarhus universitet 1981 och var 1987 med och publicerade boken The Origins of Angiosperms and Their Biological Consequences.[14] Hon blev chef för paleobotanik vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm senare samma år.[10]
År 1999 blev hon hedersdoktor vid Uppsala universitet och gästprofessor vid Zürichs universitet.[15]
Utmärkelser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]
- Hedersdoktor vid Uppsala universitet, 1999[2]
- Danmarks Geologipris, med Kaj Raunsgaard Pedersen, 24 mars 2011[6]
Riddare av 1. klass av Nordstjärneorden, 2015- Utländsk ledamot av Royal Society, 2020[7]
_-_Commander.svg){kind=small}
Friis är medlem i:
- American Academy of Arts and Sciences
- Kungliga Danska Vetenskapsakademien
- Kungliga Vetenskapsakademien
- Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund
- Norska vetenskapsakademien
- Chinese Academy of Sciences[11]
Hon har fått:
- Hans Grammedalj från Det Kongelige Danske Vetenskapsakademi 1985
- Nils Rosén Linnés pris i botanik från Kungliga Fysiografiska Sällskapet 1992
- Rolf Dahlgrens pris i botanik från Kungliga Fysiografiska Sällskapet 2005
- Danmarks geologipris 2011 med Kaj Raunsgaard Pedersen från *Danmarks och Grönlands geologiska undersökning
- Linnés guldmedalj från Kungliga Vetenskapsakademien 2014
- Riddare 1:a klass av Polarstjärneorden
Dessutom utsågs hon till årets geolog 2005 av Sveriges Vetenskapsmäns riksförbund.[11]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Else Marie Friis, 1 maj 2022.
- Kungl. vetenskapsakademien, Matrikel 1998/1999. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien. 1998. sid. 58. ISSN 0302-6558 Libris 3638900
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 31 december 2019, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] läst: 19 augusti 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Libris, 2 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 17 juni 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Danmarks Geologipris 2011 (på danska), 27 maj 2011, läs online, läst: 19 augusti 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, royalsociety.org , läst: 30 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”Else Marie Friis (1947 - )” (på danska). Dansk Kvindebiografisk Leksikon. http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/777/origin/170/.
- ^ ”Else Marie Friis - Research - Aarhus University”. pure.au.dk. https://pure.au.dk/portal/en/persons/else-marie-friis(b2435850-544b-49c9-b4fa-6338daf30f61).html.
- ^ [a b] ”Else Marie Friis | Royal Society” (på brittisk engelska). royalsociety.org. https://royalsociety.org/people/ElseMarie-Friis-25410/.
- ^ [a b c] ”Else Marie Friis”. Else Marie Friis. Swedish Museum of Natural History. http://www.nrm.se/en/forskningochsamlingar/paleobiologi/medarbetareochkontakt/elsemariefriis.786.html.
- ^ Friis, Else Marie (1980). Microcarpological studies of middle miocene floras of Western Denmark.. Aarhus Universitet, Det Naturvidenskabelige Fakultet. ISBN 9780521323574. OCLC 873194510
- ^ Friis, E. M.; Skarby, A. (June 1981). ”Structurally preserved angiosperm flowers from the Upper Cretaceous of southern Sweden”. Nature 291 (5815): sid. 484–486. doi:. ISSN 0028-0836.
- ^ Lemoigne, Yves (January 1988). ”The origins of angiosperms and their biological consequences”. Geobios 21 (1): sid. 117. doi:. ISSN 0016-6995.
- ^ System. ”Else Marie Friis - Naturhistoriska riksmuseet” (på engelska). www.nrm.se. https://www.nrm.se/en/forskningochsamlingar/paleobiologi/medarbetareochkontakt/elsemariefriis.786.html.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]