Paleontologi
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2026-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Paleontologi är vetenskapen om förhistoriskt liv under den geologiska tidsskalan, inom vilken man särskilt studerar fossiler. Paleontologer studerar en lång rad aspekter av forntida livsformer: deras form och struktur, evolution, taxonomiska förhållanden till varandra och sentida livsformer, geografisk spridning samt livsformernas interaktion med miljön för att nämna några aspekter.[1]
Den som arbetar med paleontologi kallas för paleontolog.[2]
Vetenskaplig historia
[redigera | redigera wikitext]Människor har både använt och studerat fossil på olika sätt genom historien. I vissa tidiga civilisationer användes fossil som dekoration eller i religiösa sammanhang, utan att nödvändigtvis förstå fossilens ursprung.[3]
Vissa grekiska och romerska forskare menade att fossil var resterna från tidigare liv. Många som studerade fossilen var dock övertygade om att de var kvarlevor från mytologiska varelser som drakar. Från medeltiden och fram till det tidiga 1700-talet ansågs det allmänt att fossil kom från en högre makt, antingen godartad eller att djävulen hade frammanat fossilerna.[3]
Paleontologiska observationer har blivit dokumenterade till 500-talet f.Kr.. Paleontologin blev etablerad genom Georges Cuviers arbete på 1700-talet inom komparativ anatomi för att sedan utvecklas snabbt under 1800-talet. Fossil i Kina på 1990-talet har gett ny information angående den tidigaste evolutionen av djur, tidiga fiskar, dinosaurier samt fåglars och däggdjurens evolution.
Metod
[redigera | redigera wikitext]Paleontologi som vetenskap ligger på gränsen mellan geologi och biologi genom att man studerar biologin hos utdöda djur och växter och deras utveckling genom tiden. Den använder tekniker hämtade från en mängd vetenskaper, bland annat biokemi, matematik och ingenjörskonst. Då kunskapen har ökat inom området, har paleontologin utvecklat speciella subdivisioner, bland annat paleobiologi (läran om utdött liv), paleoantropologi (läran om människans evolution), paleobotanik (läran om utdöda växter), paleogeografi, paleoklimatologi och paleozoologi (läran om utdöda djur). Geokemiska bevis har använts till livets evolution innan organismer var stora nog att bilda fossil.
Både organismerna och deras spår finns bevarade som fossil, som är de vanligaste bevisen om förhistoriskt liv. Att beräkna åldern på fossil är viktigt men svårt. Ibland kan närliggande stenlager dateras med radiometrisk datering, som ger absoluta åldrar som är exakta till 0,5%, men oftast måste paleontologer gå på inexakta dateringar genom "pussel" av biostratigrafi. Att klassificera utdöda organismer är också svårt, då många inte passar in i klassificeringen för nutida levande djur, och paleontologer måste ofta använda kladistik för evolutionära grupper. De sista 25 åren av 1900-talet utvecklades molekylär fylogenetik, som undersöker hur nära organismer är relaterade till varandra genom att undersöka hur lika DNA:et är i deras genom. Molekylär fylogenetik har också använts till att beräkna när arter har separerats från varandra.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Paleontology, 18 september 2010.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Britannica - Paleontology”. Britannica. 2 februari 2026. https://www.britannica.com/science/paleontology. Läst 7 februari 2026.
- ↑ ”paleontolog – SO”. Svenska Akademiens ordböcker. https://svenska.se/. Läst 7 februari 2026.
- 1 2 ”Paleontology” (på engelska). education.nationalgeographic.org. https://education.nationalgeographic.org/resource/paleontology. Läst 7 februari 2026.
| |||||