Hoppa till innehållet

Emilia Fogelklou

Från Wikipedia
Emilia Fogelklou
Emilia Fogelklou under 1930-talet
Emilia Fogelklou under 1930-talet
Född20 juli 1878
Simrishamn, Sverige Sverige
Död26 september 1972 (94 år)
Uppsala, Sverige Sverige
YrkeTeolog
Författainna
NationalitetSverigeSvenska
Språksvenska[1]
Verksam1903-

Emilia Maria Fogelklou-Norlind, född 20 juli 1878 i Simrishamn, död 26 september 1972 i Uppsala,[2] var en svensk teolog och författare.

Biografi

Efter högre lärarinneseminariet i Stockholm avlade Emilia Fogelklou studentexamen och fortsatte sina studier i Uppsala. Hon blev filosofie kandidat 1906, teologie kandidat (den första kvinnliga i Sverige) 1909, och teologie hedersdoktor (också den första kvinnliga), i Uppsala 1941.

Emilia Fogelklou hade olika lärartjänster, bland annat som lektor vid lärarseminariet i Kalmar. Efter att 1923 ha tagit avsked från lektoratet ägnade hon sig helt åt författarskap och föreläsningsverksamhet. Senare föreläste hon vid Socialinstitutet och vid Stockholms högskola. Hon deltog tidigt i fredsarbetet, var med vid Haagkongressen 1915 och grundade efter andra världskriget tillsammans med bland annat Per Sundberg IAL (Internationella arbetslag) i Sverige. Med Natanael Beskow samarbetade hon i Birkagården och stod Fogelstadgruppen nära. År 1932 anslöt hon sig till Vännernas samfund. Kväkarrörelsens dogmfrihet sammanföll med hennes egen religiösa syn.

Hennes originella religiösa författarskap är omfattande och har haft stor betydelse. En särplats intar hennes självbiografiska verk. Mellan 1922 och 1929 var hon gift med kulturgeografen Arnold Norlind. Hennes bok om honom (Arnold 1944) står högst i hennes författarskap. Intressanta är också hennes brev, till exempel brevväxlingen med Elin Wägner, Kära Ili, käraste Elin, utgiven av Gunnel Vallquist 1989.

Sina sista år bodde Fogelklou på ålderdomshemmet Andreas And i Uppsala. Hundraårsjubileet av Fogelklous teologie kandidat-examen firades 15 september 2009 med lunch och seminarier vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet.[3]

Bibliografi

  • Allvarstunder (1903)
  • Om religionsundervisningen (1904)
  • Frans af Assisi (1907)
  • Medan gräset gror (1911)
  • Förkunnare (1915)
  • Från hövdingen till den törnkrönte (1916)
  • Från längtansvägarna (1916)
  • Ur fromhetslivets svensk-historia (1917)
  • Icke i trötthetens tecken (1918)
  • Birgitta (1919)
  • Ur historiens verkstad (1919)
  • Religionsundervisningen än en gång (1919)
  • Protestant och katolik (1919)
  • Från själens vägar (1920)
  • Apostlagärningarna (1922)
  • Så ock på jorden (1923)
  • Människoskolan (1924)
  • Vila och arbete jämte andra föredrag i praktisk psykologi (1924)
  • Befriaren i högtidssägner och bilder (1925)
  • Samhällstyper och medborgarideal (1926)
  • Människan och hennes arbete i psykologisk-historisk belysning (1926)
  • Emilia Fogelklous böcker (1926)
  • Kväkaren James Nayler (1929)
  • Samarbetets psykologi och förvärvslivets (1929)
  • Den allra vanligaste människan (1931)
  • Om den psykiska hälsovårdens mål och medel (1932)
  • Vad man tror och tänker inom svenska folkrörelser (1934)
  • William Penn (1935)
  • Psykiska faktorer i samband med frågan om krig eller fred (1937)
  • Två föredrag vid 35-årsfesten i Göteborgs högre samskola den 31 oktober 1936, (1937)
  • Små handböcker för kristendomsundervisningen i folkskolan (1939)
  • Bortom Birgitta (1941)
  • Tror vi på det goda? (1942)
  • Hat och människomekanisering (1943)
  • Arnold (1944, nyutgåva 2009)
  • Barhuvad (1950)
  • Helgon och häxor (1952)
  • På backen (1952)
  • Resfärdig (1954)
  • Form och strålning (1958)
  • Minnesbilder och ärenden (1963)
  • Brev till vännerna (1979)
  • Kära Ili, käraste Elin (1988)

Priser och utmärkelser

Källor

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  3. ^ Stigfinnare firas i ordets tecken: Upsala Nya Tidning 13 september 2009, läst 13 september 2009

Vidare läsning

  • Bergman Andrews, Malin (1999). Emilia Fogelklou, människan och gärningen : en biografi. Skellefteå: Artos. Libris 7649226. ISBN 91-7580-186-8 
  • Emilia Fogelklou läst i dag : nio essäer. Konferenser / Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien, 0348-1433 ; 72. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien. 2010. Libris 11788049. ISBN 978-91-7402-389-3 
  • Emilia Fogelklous verklighetsupptäckt. Gnosis, 0282-0889 ; 1989:2-4. Delsbo. 1990. Libris 884036 
  • Eriksson, Ulf I. (1988). Liv i överflöd : prolegomena till Emilia Fogelklou. Delsbo: Åsak. Libris 7667612. ISBN 91-7830-033-9 
  • Fogelklou, Emilia; Knutson, Ulrika (2009). Emilia Fogelklou: sökare, stigfinnare och gränsöverskridare : texter. Stockholm: Cordia. Libris 11482874. ISBN 978-91-526-3284-0 
  • Johnselius Theodoru, Cecilia (2000). "Så ock på jorden" : Emilia Fogelklous gudsrikestanke - en feministisk utopi. Idéhistoriska uppsatser, 0280-4794 ; 37. Stockholm: Univ., Avd. för idéhistoria. Libris 3077241 
  • Larsson, Hans (1935). Emilia Fogelklou. Stockholm. Libris 2764386 
  • Meijling Bäckman, Ingrid (1997). Den resfärdiga : studier i Emilia Fogelklous självbiografi. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607648. ISBN 91-7139-358-7 


Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Emilia_Fogelklou&oldid=24299067”