Hoppa till innehållet

Enno Hallek

Från Wikipedia
Enno Hallek
Född7 november 1931[1][2]
Rus, Estland
Död31 december 2025[3][4] (94 år)
Stockholm
Medborgare iEstland och Sverige
Utbildad vidKungliga Konsthögskolan
SysselsättningSkulptör, målare
ArbetsgivareKungliga Akademien för de fria konsterna
Utmärkelser
Vita stjärnans orden, femte klass
Redigera Wikidata

Enno Hallek, född 7 november 1931 i Rus (estniska: Rohuküla) i Estland, död 31 december 2025 i Stockholm,[5][6][7] var en svensk målare, skulptör och professor.

Hallek kom till Sverige som flykting 1943 tillsammans med sin familj. Han utbildade sig vid Kungliga Konsthögskolan 1953–1958 och hade sin första separatutställning 1963 på Konstnärshuset i Stockholm. Han var professor i måleri vid Kungliga konsthögskolan 1981–1991. Tillsammans med Åke Pallarp stod han för den konstnärliga utformningen av Stadions tunnelbanestation i Stockholm.[8][9]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Hallek föddes i Rohuküla i Estland 1931 där hans far var fiskare. Familjen flydde undan den tyska ockupationen av Estland på faderns fisketrålare och hamnade i fiskeläget Torsö, på Listerlandet i västra Blekinge. På Torsö slog sig familjen ned som fiskare.[10] Han tog under 1940-talet teckningskurser per korrespondens och fick, efter att ha vunnit en teckningstävling i skolan, möjlighet att besöka Paris. Hallek flyttade till Stockholm 1950 och började på Signe Barths målarskola. Han kom 1953 in på Kungliga Konsthögskolan där han under fem år utbildade sig.[9]

Konstnärskap

[redigera | redigera wikitext]

Hallek hade sin första separatutställning 1963 och ställde därefter regelbundet ut. Återkommande motiv i hans konstverk är regnbågsfärgskalan och solnedgångar, något som enligt Hallek speglar hans uppväxt på och vid havet. Under stora delen av barndomen levde familjen ombord på fiskebåten som även fungerade som bostad. Under 1970- och 80-talen arbetade Hallek med hybrider mellan skulpturer och måleri.[9] Hallek kunde 1989 för första gången återvända till Estland och därefter hade han flera utställningar i Estland.[11]

Från 1990 arbetade Hallek med en serie målningar som han kallade "bärbara solnedgångar". Målningarna består av två halvcirkelformer, som sågats ur plywoodskivor, som är förbundna med snören och försedda med ett handtag. På våren 2008 hade Hallek en separatutställning på Moderna museet i Stockholm där solnedgångarna visades.[12]

Hallek stod bakom flera offentliga utsmyckningar Förutom Stadions tunnelbanestation skapade han en triumfbåge i Södra stationsområdet i Stockholm samt bidrog till den konstnärliga utsmyckningen av Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna kommun. Utanför byggnaden finns hans skulptur "Pippi L" från 1998. Den föreställer ett stort "L" med en guldfågel på toppen. Hallek är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[13], Norrköpings konstmuseum[14] och Moderna museet[15].

2019 mottog han Prins Eugen-medaljen för framstående konstnärlig gärning.[16]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 252599, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Union List of Artist Names, ULAN: 500093300, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Konstnären bakom regnbågen på Stadions t-bana död, 3 januari 2026, läs online, läst: 3 januari 2026.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.ratsit.se .[källa från Wikidata]
  5. ^ Ivarsson, Torbjörn (3 januari 2026). ”Konstnären bakom regnbågen på Stadions t-bana död”. DN.se. https://www.dn.se/kultur/konstnaren-bakom-regnbagen-pa-stadions-t-bana-dod/. Läst 3 januari 2026. 
  6. ^ ”Enno Hallek”. Ratsit. https://www.ratsit.se/19311107-Enno_Hallek_Stockholm/4FJDuM-M0pDDuLQ14GRjcQGbm6D-mOKpc8ZFsEWovFQ. Läst 4 januari 2026. 
  7. ^ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/1004202
  8. ^ ”CV”. Enno Hallek. http://www.ennohallek.com/cv.shtml. Läst 16 december 2009. 
  9. ^ [a b c] Johansson, Maria (11 mars 2009). ”Konstens bäst efter datum – intervju med Enno Hallek”. Konsten.net. Arkiverad från originalet den 29 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090329023820/http://www.konsten.net/narbild/narbild_hallek.html. Läst 16 december 2009. 
  10. ^ ”Konstens bäst efter datum – intervju med Enno Hallek – Konsten”. konsten.net. http://konsten.net/konstens-bast-efter-datum-intervju-med-enno-hallek/. Läst 7 november 2018. 
  11. ^ ”Ennio Hallek”. UNHCR. 19 mars 2008. http://www.unhcr.org/3b72551023.html. Läst 18 december 2009. 
  12. ^ Larsson, Björn (19 mars 2008). ”Omöjligt att säga”. Omkonst. http://www.omkonst.com/08-hallek-enno.shtml. Läst 16 december 2009. 
  13. ^ Göteborgs konstmuseum
  14. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 2 april 2020 
  15. ^ Moderna museet
  16. ^ ”Kungen delade ut Prins Eugen‑medaljen - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. Arkiverad från originalet den 11 november 2019. https://web.archive.org/web/20191111210215/https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/aktuellt/kungendeladeutprinseugenmedaljen.5.4f00651a16e3a89c9d01834.html. Läst 14 november 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Enno_Hallek&oldid=58940785”