Enrico Baj

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Enrco Baj, 1964

Enrico Baj, född 31 oktober 1924 i Milano, död 15 juni 2003 i Vergiate, var en italiensk målare, grafiker och skulptör. Han debuterade med målningar i nonfigurativ stil, men övergick under 1960-talet allt mera till assemblagekonsten. Mest kända är hans vitsiga, ofta ironiska collage, föreställande ordensprydda personer, generaler och liknande.

Många av hans verk visar en besatthet av kärnvapenkrig. Han anslöt nära till surrealismen och dadaismen. Han närmade sig senare den avantgardistiska Cobrarörelsen och har som författare beskrivets som en ledande förespråkare för denna. Han samarbetade bland annat med Umberto Eco och hade ett långvarigt intresse för pseudofilosofin ”patafysik”.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Enrico Baj, 1955.

Baj föddes i Milano i en välbärgad familj, men lämnade Italien 1944 efter en konflikt med myndigheterna sedan han vägrat värnplikt. Han studerade vid juridiska fakulteten vid Milanos universitet och vid Brera Academy of Art.

År 1951 grundade han ”arte Nucleare”-rörelsen tillsammans med Sergio Dangelo, som till den abstrakta konsten var öppet politisk. Baj själv var engagerade i anarkiströrelsen. Hans mest kända pjäser är förmodligen ”Generaler” – absurda karaktärer gjorda av upphittade föremål som remmar eller medaljer.

Han gjorde flera verk med motiv från andra konstnärer, från Leonardo da Vinci till Picasso. Ibland återskapade han hela verk av andra konstnärer.

År 1972 förbjöds offentlig visning av ett större verk, ”Funeral of the Anarchist Pinelli” (med referens tilltill Carlo Carrás berömda målning Begravning av den anarkistiska Galli från 1911) efter att mordet på en polis tros ha berott på Giuseppe Pinellis död i häktet. Men han fortsatte sin politiska verksamhet.

År 1989 skapade han trettio marionetter för Le Bleu-blanc-rouge et le noir, en opera av den italienske kompositören Lorenzo Ferrero på ett libretto av Anthony Burgess, skriven för 200-årsdagen av franska revolutionen. Under sina sista år skapade han en serie målningar i protest mot valet av Silvio Berlusconi. Han dog i Vergiate i Italien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Bra Böckers lexikon, 1973


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia