Enskär, Gustavs

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Enskär.
Enskär
Isokari
Ö
Den nya lotsstationen.
Den nya lotsstationen.
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Kommun Gustavs
Havsområde Bottenhavet
Koordinater 60°43′01″N 21°01′01″E / 60.71694°N 21.01694°Ö / 60.71694; 21.01694
Längd 2,47 km (nord-sydlig)
Area 1,7 km²
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
GeoNames 656500
Läge i Finland
Red pog.svg
Läge i Finland

Enskär[1], finska: Isokari,[1] är en ö i Finland,[2] cirka 24 kilometer (cirka 13 sjömil) sydväst om Nystad. På ön finns en fyr och en lotsstation. Fyr- och lotssamhället avspeglar väl[3] hur det sätt på vilket man byggde infrastruktur för sjöfarten på 1800-talet.

Ön ligger i Gustavs kommun i Skärgårdshavet i landskapet Egentliga Finland, i den sydvästra delen av landet, 220 km väster om huvudstaden Helsingfors. Öns area är 1,72 kvadratkilometer och dess största längd är 2,5 kilometer i nord-sydlig riktning.[4] Ön höjer sig omkring 10 meter över havsytan.[a]

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelsen består av fyrvaktarnas gårdstun och en lotsby. Fyren och den egentliga hamnen finns i lotsbyn. Bebyggelsen består av dussintalet bostadshus, varav sju är från 1800-talet. Den äldsta lotsstugan är byggd 1857 och den hör till de bäst bevarade i Skärgårdshavet. Den nya lotsstationen är byggd 1865 och passar enligt Museiverket naturligt in i byggnadsbeståndet. Fyrvaktarnas bostäder har ritats på Intendentskontoret (C.L. Engel, A.W. Arppe).[3]

Det mesta av bymiljöns byggnadsbestånd ägs av lotsarnas efterkommande. Båtskjulen har byggts på gammalt vis, med reparationer och tillbyggen enligt behov.[3]

På strandklipporna kan man se ristningar med vilka lotsarna markerat vattenståndet.[3]

Fyren[redigera | redigera wikitext]

Enskär
Isokari.jpg
Internationellt fyrnummerC 4450
FyrkaraktärF Fl W 20s
Koordinater60°43′6″N,21°0′41″E
Lyshöjd49,4 meter ö.h.
Tornets höjd29 meter
Byggår1833
Färgröd/vit
Lysvidd19 nautiska mil

Beslutet att bygga en fyr fattades efter år 1809, för en sjöled mellan Österbotten och egentliga Östersjön som inte skulle gå via svenska vatten.

Fyren ritades av lotsmajor Gustaf Brodd som sannolikt tog modell av den ryska fyren Tolbuhin som låg utanför Kronstadt.[3] Carl Ludvig Engel reviderade ritningarna. Fyrens byggarbete aktionerades år 1830. Kyrkobyggaren Pychlau vann tävlingen och fyren byggdes[3] 1831–1836. Den tändes[3] när man mätt och märkt ut den nya farleden 1838. Fyrens ursprungliga färg var gul, och förutom den nuvarande rödvita färgen har fyren också varit svartvit.

Också andra byggnader uppfördes i samband med fyren i början av 1800-talet.[3]

År 1889 revs fyrens lanternin som var gjort av trä, och istället byggdes den nuvarande lanterninen. Sin nuvarande utformning[3] fick fyren på 1890-talet, då den också gjordes sex meter högre. Fyren elektrifierades år 1952. Då användes den lins som tillverkats 1872 i Paris och tidigare funnits i Marjaniemi fyrKarlö.

Fyren är sylinderformad och betongklädd och den är målad med röda och vita vågräta band. Numera är fyren automatiserad.[3]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Klimatet i området är tempererat. Årsmedeltemperaturen i trakten är 6 °C. Den varmaste månaden är augusti, då medeltemperaturen är 16 °C, och den kallaste är februari, med -2 °C.[6]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Framräknat ur höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas.[5] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Lantmäteriverket: Kartnamnen 1:25 000, fil hämtad från filnedladdningstjänsten avgiftsfri data 2017-03-17
  2. ^ Isokari hos Geonames.org (cc-by); post uppdaterad 2014-09-05; databasdump nerladdad 2016-04-24
  3. ^ [a b c d e f g h i j] ”Byggda kulturmiljöer av riksintresse: Isokarin majakka- ja luotsiyhdyskunta” (på finska). Museiverket. 22 december 2009. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190822054852/http://www.kulturmiljo.fi/read/asp/rsv_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=616. Läst 9 juni 2016. 
  4. ^ Lantmäteriverket: Terrängkarta 1:100 000, hämtad 2017-02-21 från filnedladdningstjänsten avgiftsfri data
  5. ^ ”Viewfinder Panoramas Digital elevation Model”. http://www.viewfinderpanoramas.org/dem3.html. Läst 21 juni 2015. 
  6. ^ ”NASA Earth Observations Data Set Index”. NASA. http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php. Läst 30 januari 2016.  (Observera att uppgifterna avser marktemperatur och inte lufttemperatur).

Litteratur[redigera | redigera wikitext]