Hoppa till innehållet

Gustavs

Ej att förväxla med Gustafs.
För andra betydelser av Gustavs, se Gustafs (olika betydelser).
Gustavs
Kustavi (finska)
Kommun
Gustavs kommuns vapen
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Admin. centrum Gustavs kyrkoby
Area 770,1 km² (2016-01-01)[1]
 - land 165,83 km²
 - vatten 604,27 km²
Folkmängd 971 (2021-12-31)[2]
 - män 504 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 458 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 5,86 invånare/km²[2][1]
Kommunkod 304
Geonames 650000
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
96,4 %
1,1 %
2,5 %
Läge 60°32′45″N 21°21′30″Ö / 60.54583°N 21.35833°Ö / 60.54583; 21.35833
Gustavs kommuns läge
Gustavs kommuns läge
Gustavs kommuns läge
Webbplats: www.kustavi.fi

Gustavs (finska: Kustavi) är en kommun i landskapet Egentliga Finland. Gustavs har &&&&&&&&&&&&0971.&&&&&0971 invånare och har en landyta på &&&&&&&&&&&&0770.100000770,1 km².

Gustavs är enspråkigt finskt.

Landhöjningen har starkt påverkat Gustavs utformning. Under järnåldern då vattennivån var 5 meter högre var det endast byarna närmast sundet mot Tövsala som var bebodda. Med landhöjningen kom en inflyttning från Åland och Sverige och då befolkades byarna på båda sidor av sundet Strömma.[3] År 1554 utgjorde socknen en kapellförsamling (Vartsala) av medeltida ursprung och lydde under Tövsala.[4] För de svenska gudstjänsterna uppfördes tidigt Sankt Johannes predikohus i Norrby där svenska gudstjänster hölls ännu under senare delen av 1600-talet. För de finska gudstjänsterna uppfördes 1676 Sankt Jakobs kapell i Gunnarsby. Postvägens inrättande och uppgrundningen av den innersta farleden fick till stånd att socknens centrum flyttade till Kivimaa by. Detta kröntes av att Sankt Jakobs kapell revs och 1783 på nytt uppfördes i Kivimaa. Kyrkans och församlingens namn blev då till konungens ära Gustavs.[5]

Då Gustavs 1540 hade haft 103 bondehemman var de 1675 endast 51, övriga var landbondehemman. I socknen fanns då 10 säterier. Språkgränsen hade mot slutet av 1600-talet förskjutits till Skiftet där den går än idag. I Gustavs bodde 1749 1 088 personer och befolkningen växte till år 1900 till 2 520 invånare. Åren 1866–1914 flyttade rentav 500 personer till USA.[6]

Näringarna på 1700-talet var framför allt strömmingsfiske. Såväl spannmål som virke måste hämtas från andra håll. Handelsresorna till Stockholm fortsatte ända till 1930-talet. Övergången till ryskt styre medförde så småningom handelsfärder till Tallinn och Sankt Petersburg. Krimkriget medförde att världshandeln blev fri för alla finska undersåtar. Bondeseglationen var en viktig näring under 1800-talets sista decennier och kompletterades med högsjöfart. Även skeppsbyggnad förekom i bygden. År 1877 grundade man ett sjömanshus i Gustavs.[7]

I augusti 1808 utkämpades ett sjöslag mellan enheter ur de ryska och svenska skärgårdsflottorna vid Isoluoto intill Strömmens öppning mot Iniöfjärden. Det var finska krigets blodigaste skärgårdssjöslag. Gustavs förbindelser med omvärlden förbättrades med ångbåtslinjen mellan Åbo och Nystad på 1850- och 1860-talet. År 1865 gjordes Gustavs kapellförsamling till en självständig församling. Även den kommunala självstyrelsen kom samma år men togs i bruk först år 1874. År 1919 infördes kommunfullmäktige och politiska partier men viktigare var ”bypartierna”. År 1969 började man bygga sin första kommunalgård.[8]

Sevärdheter är Gustavs kyrka från 1700-talet, Gustavs skärgårdsmuseum och Jeremias grottor (naturformation).

Byar i Gustavs: Anavainen, Bleknäs (Pleikilä), Boda (Puore), Böle (Pyöli), Elmnäs (Elmnäinen), Frisby (Friisilä), Godelsjö (Koelsuu), Grönvik (Viherlahti), Gunnarsby (Kunnarainen), Idula, Kaurissalo, Kivimaa, Koivula/Koila, Lilla Rahi (Vähä-Rahi), Lypertö (Lypyrtti), Långstjert (Langstet), Löpö (Laupunen), Parattula, Rahinkorpi, Ruola, Sjusholm (Siusluoto), Skepparholm (Kiparluoto), Stansholm (Kevo), Stora Rahi (Iso-Rahi), Stor Malö (Iso Koiluoto), Storskär (Isoluoto), Strömma (Ruoni), Sundäng (Salminiittu), Vartsala Norrby (Pohjois-Vartsala), Vartsala Söderby (Etelä Vartsala), Västerby

På ön Enskär finns en fyr. Osnäs (fi. Vuosnainen) är en färjhamn. Sexmilaren (fi. Seksmiilari ) är ett fjärdstråk. Iniöfjärden skiljer Gustavs från Iniö.

Mandatfördelning i Gustavs kommun, valen 1976–2021

[redigera | redigera wikitext]
ValårVFSDPSAFCKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197614525
14525
1771,4
198014516
14516
1774,0
1984131615
131615
1773,4
198831715
31715
1776,6
19921466
1466
1773,2
19961466
1466
1771,7
2000377
377
1767,8
2004377
377
1766,5
116
2008368
368
1769,7
116
2012467
467
1774,5
107
2017357
357
1574,8
96
20212157
2157
1571,9
96
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Den huvudsakliga förbindelsen mellan Iniö och fastlandet går med förbindelsebåt från Heponiemi i Gustavs. Den norra förbindelsen mellan Åland och fastlandet går med förbindelsebåt mellan Osnäs i Gustavs och Åva i Brändö kommun.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Gustavs kommun 1975–2020[9]
ÅrFolkmängd
1975
  
1 358
1980
  
1 285
1985
  
1 239
1990
  
1 150
1995
  
1 067
2000
  
1 008
2005
  
930
2010
  
874
2015
  
895
2020
  
962
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[10][11]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 950 100,0
Inhemska språk totalt 915 96,3
Finska 900 94,7
Svenska 15 1,6
Främmande språk totalt 35 3,7
Estniska 11 1,2
Språk med färre än 10 talare 24 2,5
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







  Finska (94,7 %)
  Svenska (1,6 %)
  Främmande språk (3,7 %)

Kända personer från eller i Gustavs

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ Kustavi. Retkiä luontoon ja historiaan, Volter Kilven suran julkaisuja 10, 2004, s. 15
  4. ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 80, Arwidsson, Adolf Iwar: Handlingar till upplysning af Finlands hävder VIII, Stockholm 1856, nr 78
  5. ^ Kustavi 2004 s. 16-17
  6. ^ Kustavi 2004 s. 16-17, 20
  7. ^ Kustavi 2004 s. 18-19, 23, 39-40
  8. ^ Kustavi 2004 s. 19, 21-22, 31
  9. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 24 mars 2023. 
  10. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  11. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]