Hoppa till innehållet

Epsilon Pyxidis

Från Wikipedia
Epsilon Pyxidis (ε)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKompassen
Rektascension09t 09m 56,41024s[1]
Deklination-30° 21′ 55,4460″[1]
Skenbar magnitud ()+5,60[2]
Stjärntyp
SpektraltypA4 IV[3]
U–B+0,16[2]
B–V+0,16[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-9,7 ± 0,3[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -1,93[1] mas/år
Dek.: -48,99[1] mas/år
Parallax ()15,39 ± 0,30[1]
Avstånd212 ± 4  (65 ± 1 pc)
Absolut magnitud ()+2,00[5]
Detaljer
Massa2,07[6] M
Radie2,43[7] R
Luminositet19[8] L
Temperatur6 368 ± 1 806[9] K
Vinkelhastighet108,3 ± 0,3[10] km/s
Ålder560[6] miljoner år
Andra beteckningar
ε Pyx, CPD-29° 2933, FK5 1241, HD 78922, HIP 45001, HR 3644, SAO 200047, WDS J09099-3022A [11]

Epsilon Pyxidis (ε Pyxidis, förkortat Epsilon Pyx, ε Pyx) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en kvadruppelstjärna[12] belägen i den östra delen av stjärnbilden Kompassen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 5,60[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 15,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 212 ljusår (ca 65 parsek) från solen. Stjärnsystemet anses ingå i Sirius superhop av stjärnor med en gemensam rörelse genom rymden.[5]

Primärstjärnan Epsilon Pyxidis A är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass A4 IV[3] och är en mikrovariabel, som visar förändring i magnitud på 0,0056 enheter med en frekvens på 0,166245 gånger per dygn.[13] Den har en massa som är omkring dubbelt så stor[6] som solens massa, en radie som är ca 2,4[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 19[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 6 400[9] K. Epsilon Pyxidis har katalogiserats som en stjärna,[2] även om detta fortfarande är osäkert.[14]

Förutom en närliggande följeslagare av okänd spektraltyp med en vinkelseparation på 0,17 bågsekunder, delar de primära stjärnorna bana med en dubbelstjärna, komponenter B och C, som ligger med en vinkelseparation på 17,8 bågsekunder. På det uppskattade avståndet för konstellationen motsvarar detta en uppskattad separation på ca 1 150 AE.[6] B/C-paret består av stjärnor av skenbar magnitud på 10,5 och 10,8 med en medelseparation på 0,3 bågsekunder.[12] De har en uppskattad massa på 90 respektive 95 procent av solens massa.[6]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d e] Mendoza, E. E.; et al. (June 1978), "UBVRI photometry of 225 AM stars", Astronomical Journal, 83: 606–614, Bibcode:1978AJ.....83..606M, doi:10.1086/112242.
  3. ^ [a b] Houk, Nancy (1979), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 3, Ann Arbor, Michigan: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1982MSS...C03....0H.
  4. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  5. ^ [a b] Eggen, Olin J. (August 1998), "The Sirius Supercluster and Missing Mass near the Sun", The Astronomical Journal, 116 (2): 782–788, Bibcode:1998AJ....116..782E, doi:10.1086/300465.
  6. ^ [a b c d e] De Rosa, R. J.; et al. (2013), "The VAST Survey – III. The multiplicity of A-type stars within 75 pc", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 437 (2): 1216, arXiv:1311.7141 , Bibcode:2014MNRAS.437.1216D, doi:10.1093/mnras/stt1932.
  7. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/epsilonpyxidis. Hämtad 2018-04-28.
  8. ^ [a b] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037 , Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
  9. ^ [a b] Casagrande, L.; et al. (2011), "New constraints on the chemical evolution of the solar neighbourhood and Galactic disc(s). Improved astrophysical parameters for the Geneva-Copenhagen Survey", Astronomy & Astrophysics, 530 (A138): 21, arXiv:1103.4651 , Bibcode:2011A&A...530A.138C, doi:10.1051/0004-6361/201016276.
  10. ^ Díaz, C. G.; et al. (July 2011), "Accurate stellar rotational velocities using the Fourier transform of the cross correlation maximum", Astronomy & Astrophysics, 531: A143, arXiv:1012.4858 , Bibcode:2011A&A...531A.143D, doi:10.1051/0004-6361/201016386.
  11. ^ "eps Pyx". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-07-18.
  12. ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  13. ^ Koen, Chris; Eyer, Laurent (2002), "New periodic variables from the Hipparcos epoch photometry", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 331: 45, arXiv:astro-ph/0112194 , Bibcode:2002MNRAS.331...45K, doi:10.1046/j.1365-8711.2002.05150.x.
  14. ^ Renson, P.; Manfroid, J. (May 2009), "Catalogue of Ap, HgMn and Am stars", Astronomy and Astrophysics, 498 (3): 961–966, Bibcode:2009A&A...498..961R, doi:10.1051/0004-6361/200810788.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]