Erich Mielke

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Erich Mielke
Bundesarchiv Bild 183-R0522-177, Erich Mielke.jpg
Erich Mielke, .
FöddErich Fritz Emil Mielke
28 december 1907[1][2][3]
Berlin
Död21 maj 2000[1][2][3] (92 år)
Berlin
BegravdZentralfriedhof Friedrichsfelde
MedborgarskapKejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken, Sovjetunionen, Östtyskland och Tyskland
Utbildad vidKöllnisches Gymnasium Arbcom ru editing.svg
SysselsättningOfficer, politiker
BefattningLedamot i Volkskammer
Politiskt partiTysklands kommunistiska parti och Tysklands socialistiska enhetsparti
UtmärkelserSe lista
Redigera Wikidata

Erich Fritz Emil Mielke, född 28 december 1907 i Berlin, död 21 maj 2000 i Berlin, var 1957-1989 minister för statssäkerhet, med generals grad, och var därmed chef för den östtyska säkerhetspolisen Stasi. Han var även ordförande i idrottsorganisationen SV Dynamo. Han dömdes 1993 till sex års fängelse för två polismord som hade begåtts 1931.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha utbildat sig till speditionsköpman (Speditionskaufmann) och verkat som detta, arbetade Mielke som lokalreporter på den kommunistiska tidningen Rote Fahne 1928-1931. Han tillhörde samtidigt partiets egna skydd (Parteiselbstschutz). 9 augusti 1931 sköt han poliserna Paul Anlauf och Franz Lenck bakifrån på Bülowplatz i Berlin, ett attentat som planlagts av riksdagsmännen Walter Ulbricht, Heinz Neumann och Hans Kippenberger. Mielke flydde efter morden till Sovjetunionen medan den medskyldige Erich Ziemer och ytterligare två kommunister dömdes till döden och avrättades.

I Sovjetunionen fick Mielke militär utbildning och deltog i det spanska inbördeskriget 1936-1939 under täcknamnet Fritz Leissner i de internationella brigaderna. Efter spanska inbördeskrigets slut utgav han sig vara lettisk medborgare under namnet Richard Hebel och dolde sig under denna identitet i Belgien och Frankrike. Efter andra världskrigets slut återvände han till Berlin och blev chef för polisinspektionen i stadsdelen Lichtenberg. Han tilldelades också posten som ansvarig för polis och rättssystem i KPD:s centralkommitté. Från juli 1946 var han vicepresident för Deutsche Verwaltung des Innern, föregångaren till DDR:s inrikesministerium. I oktober 1949 utnämndes Mielke till ledare för Hauptverwaltung zum Schutz der Volkswirtschaft, föregångaren till Stasi.

I samband med grundandet av Stasi (Ministerium für Staatssicherheit (MfS)) i februari 1950 blev Wilhelm Zaisser chef och Erich Mielke hans ställföreträdare med rang av statssekreterare. Efter folkupproret i Östtyskland 17 juni 1953 avsattes Zaisser och Ernst Wollweber blev ny ledare. 1957 avskedade premiärminister Otto Grotewohl på Ulbrichts order Wollweber och utnämnde Mielke till Stasichef (Minister für Staatssicherheit), en roll han hade fram till 7 november 1989. 3 december 1989 uteslöts Mielke ur SED och 7 december 1989 sattes Mielke i häkte sedan han anklagats för "skada mot nationalekonomin" (Schädigung der Volkswirtschaft).

Stasi växte under Mielkes ledning och ansvar till att finnas överallt i det östtyska samhället. Ingen kunde vara säker på att slippa övervakning och att inte bli förrådd. 1989 hade Stasi runt 91 000 medarbetare och 173 000 informella medarbetare (IM). Mielke gav direkt order om flera mord, bland annat 1976 då Michael Gartenschläger sköts av ett specialkommando ur Stasi. Det har också spekulerats om Mielkes inblandning i fotbollsspelaren Lutz Eigendorfs mystiska död 1983. Eigendorf flydde till Västtyskland och lämnade då BFC Dynamo, klubben som ansågs vara Erich Milkes favoritfotbollsklubb och som han var hedersordförande i.

Efter murens fall dömdes Mielke för de två morden på Bülowplatz 1931 och ett mordförsök samma år. Han dömdes 1993 till sex års frihetsberövande. Hans hälsotillstånd gjorde att man inte dömde honom till fängelse. Han levde som pensionär i Wartenberg i Berlin och dog 21 maj 2000 på ett ålderdomshem i Hohenschönhausen i Berlin. Han ligger begravd i en anonym urngrav på Zentralfriedhof Friedrichsfelde i Berlin. Ända fram till sin död var han övertygad om att Berlinmurens och Östblockets fall bara var ett tillfälligt bakslag för kommunismen.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • Order of Friendship Rib.png Tjeckoslovakiens vänskapsorden, 17 december 1982[4]
  • GDR Combat-Order for Merit for the Nation and Fatherland - Gold BAR.png Krigsorden "För förtjänster mot folk och faderland"
  • Sovjetunionens hjälte
  • GDR Order of Banner of Labor 1Class BAR.png Arbetets baner
  • Artur Becker gold rib.png Artur Becker-medaljen
  • Order of the Red Banner (CSSR) Rib.png Röda fanans orden (Tjeckoslovakien)
  • Order of the Red Star Rib.png Röda stjärnans orden (Tjeckoslovakien)
  • GDR Scharnhorst-Order bar.png Scharnhorstorden
  • Vietnam Hochiminh Order ribbon.png Ho Chi Minh-orden
  • 50 Years Anniversary of the Mongolian Revolution rib.PNG Medalj "Mongoliska folkrevolutionen 50 år"
  • GDR Marks-order bar.png Karl-Marx-Orden
  • DDR:s hjälte
  • SU Order of the October Revolution ribbon.svg Oktoberrevolutionsorden
  • SU Order of Lenin ribbon.svg Leninorden
  • GDR Hero of Labor BAR.png Arbetets hjälte, DDR
  • SU Order of the Red Banner ribbon.svg Röda fanans orden
  • SU Medal For Distinction in Guarding the State Border of the USSR ribbon.svg Medalj "För skydd av Sovjetunionens statsgräns"
  • SU Order of the Patriotic War 1st class ribbon.svg Patriotiska krigsorden av 1:a klass
  • SU Medal For Strengthening of Brotherhood in Arms ribbon.svg Medalj "För förstärkande av vapenbrödraskap"
  • SU Medal Forty Years of Victory in the Great Patriotic War 1941-1945 ribbon.svg Jubileumsmedalj ”40-årsdagen av segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945”

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Artikeln om Erich Mielke på tyskspråkiga Wikipedia
  • Müller-Enbergs Helmut, red (2000) (på tyska). Wer war wer in der DDR?: ein biographisches Lexikon (Sonderausg. für die Bundeszentrale für politische Bildung Bonn). Berlin: Links. Libris länk. ISBN 3-89331-397-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Find A Grave, Find A Grave-ID: 10451778, omnämnd som: Erich Mielke, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] filmportal.de, omnämnd som: Erich Mielke, Filmportal-ID: 3bee3c38cbd34f079a3871519a793cc7, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Munzinger-Archiv, person-ID på Munzinger: 00000003124, omnämnd som: Erich Mielke, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Řád přátelství (zřízenzákonem č. 152/1976 Sb. ze dne 14. prosince 1976) (på tjeckiska), Archiv Kanceláře prezidenta republiky, läs online, (Källa från Wikidata)